pussel

Det som inte dödar en, osv.

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Ibland måste man sätta ner foten. Då det blir för mycket av allt.
Jag vill inte bara ta emot skit.

Då det inte hjälper att man är vänlig och har försökt sitt allt, gett sitt allt, berömt människor omkring en, peppat och puffat och hurrat.
Kritiken kommer ändå, men inget tack och beröm, för det hör inte till vår kultur.

Ofta blir den människa som uppfattas som stark och kunnig helt utan stöd, sade en väninna till mig. Helt enkelt för att många anser att den personen inte behöver nåt stöd. Hen klarar ju sig ändå!

Förtidsröstade i EU-valet i dag. Tycker att det ALLTID är viktigt att rösta.

Hämtade sedan ut ett paket på posten. Blev mäkta förvånad och glad! ❤ Trodde att det var ett paket från ett företag som säljer borstar till eltandborsten… men det här var ju mycket roligare! Tack Ulf och Anne!

3000 bitar… gulp! Och ett sådant svårt motiv med bara grönt och blått i olika nyanser! Det här pusslet får nog vänta till regniga och långa mörka höstkvällar 😀

I kväll hejar jag på Finland i hockey-VM mot Danmark!

Pusselläget

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Vaknade strax efter sju, men inte av buller och bång. Ett diskret borrande inleddes först vid halv ett-tiden. Numera vaknar jag för att det är så ljust ute och jag har också lagt mig lite tidigare om kvällarna, med avsikt, eftersom jag tror att jag ska bli  tidigt väckt av knackeliknack och buller ändå…

Pusselläget den 7 maj.

Jag har sorterat bitar och pusslat lite varje dag. Ibland har jag hittat 10 bitar, ibland 20. Men vem har bråttom?

Solen på balkongen, tidningar och min dagbok har lockat mig att sitta mera där än inne. I morse var det mulet men nu ser det ut att bli ytterligare än fin afton.

I dag har jag skrivit ganska mycket om kommunala beslut. Det är inte så sprittande men det hör till. Jag har hasat runt i tofflor och i ett kort nattlinne, vilket är lyxen med det här jobbet, att inte ens behöva kamma håret de dagar jag inte ska UT på jobb.

Yes! Äntligen!

~ Carita Liljendahl ~ 31 kommentarer

Pusslet klart! Hade kring 100 bitar kvar då jag började vid 18-tiden.
Förvånansvärt svårt var det, jag blev klart 20.45. Satt förvisso inte hela tiden vid pusselbordet, men en liten pärs var det onekligen. Ändå oerhört givande!

2000 bitar och ett vackert motiv krävde nästan tre månaders tålamod.

Mot nya horisonter…

Mycket har jag ändå hunnit tänka på, bearbeta i mitt stilla sinne… då jag vanligtvis efter hektiska arbetsdagar lugnat ner mig vid pusslet. Jag har ofta kombinerat pusslet med tv-program av olika slag, då jag har tv:n i samma rum. Det har blivit allt från hemska nyheter och dokumentärer om brott till mera lättsamma saker som Mandelmanns gård, Melodifestivalen, Strömsö m.m.

Detaljstudie av pusslet.

Tanken var att börja på ett nytt pussel först på hösten. Men vem vet?
Det här får stå framme ett tag, sedan plockar jag isär det och kollar om nån annan vill ta itu med utmaningen 🙂

Yes! Jag fixade det!

Med hår som doftar…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… ja, jag vet inte vad , men gott! Min ekologiska frissa talade om bergamott.
Är det nåt slag av eterisk olja, citrongräs? Känns också lite som nån blandning av rosor?
Ett besök hos frissan är alltid lika härligt. Mycket att prata om, härlig huvudmassage och en fräsch ny look.

På väg till frissan. Blomster, tror de är av plast dock, på staket utanför affären Hulda Huoleton.

Jag har alltid haft svårt för att känna igen och beskriva dofter. Först då nån säger ”det är apelsin, det är bergamott, citron” osv. svarar jag ”just det!”, för då känner jag igen dem.

Pusselläget i dag den 13 mars.

Inte mycket kvar. Men det är krävande, utmanande och därmed kul! Här har jag lagt tak och trottoarer och format hus, båtar och vikens vatten. Under den tiden har mina tankar fått löpa fritt. SÅ mycket jag hunnit fundera över.

Jag har återfått styrkan och tron på mig själv. Varför låta någon annan få mig att sjunka ihop, att känna mig otillräcklig? Då man alltid gör sitt bästa och utgår från de resurser man har, då ÄR det tillräckligt.

Nu gäller det bara att hålla fast vid den här känslan, att fortsätta leva i den flow jag kom in i efter ett veckoslut med många tårar och känslor av uppgivenhet.

Det prestationsinriktade samhället där man ska spela roller är något som jag gärna är med och tar kål på.

 

Framsteg!

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Det har hänt en hel del på pusselfronten sedan jag visade senaste bilden.
Ibland tyckte jag att jag avancerade med bara tjugo bitar per kväll.

Men som sagt, det går framåt och inte bakåt 😀
Och pusslet ger sinnesro, skingrar tankar. Det skapar inte frustration, i alla fall inte hos mig 🙂

I kväll en liten bit mat och mousserat på veganrestaurangen, som tyvärr stänger på söndag. Men en ny restaurang öppnar snart, och jag tror att det här med veganmat i Lovisa också får sin fortsättning senare, i lite andra former kanske.

En bra och ganska lugn dag

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

I morse undrade jag varför mejlkorgarna inte hade drabbats av översvämning. Telefonen ringde inte heller i ett 😀 Och då kom jag på det, de flesta firar sportlov i vår region nu.
Många har rest till fjällen eller söderut, andra häckar hemma och har det skönt. En bra och skön dag blev det också för mig, med lagom arbetsbörda.

Gamla apoteksgården.

Hade ett möte på Café Favorit i dag. Utsikten från cafeterian är fin, den gamla apoteksgården i hela sin prakt. Och där borta till höger, rådhuset.

Kunde sluta jobba redan halv fem. Tillredde nachos i ugnen, satte mig vid pusslet och hittade åter rätt plats för ett tjugotal bitar.

Kvällarna blir längre och ljusare. Jag kollar platsen för solnedgången varje dag som solen syns. Snart, snart når en strimma av den min balkong ❤

Stenläggningen nästan klar

~ Carita Liljendahl ~ 39 kommentarer

En månad har det tagit att få bryggan och stenläggningen nästan klar. Svettigt värre 😀 Några hus har jag byggt här och där, en fyr och ett par båtar är också nästan klara. men mycket återstår. Bland annat att skapa himmel och hav 😀

Ett utomordentligt sätt att koppla bort jobb och andra ”måsten”. Den här dagen har jag varit extra känslig och blivit ledsen ett par gånger.
Att vara en high sensitive person har sina sidor. Men det har också sina fördelar om man lär sig hantera HSP på rätt sätt.

Det var ett tag sedan jag grät, men i kväll föll några trötta ledsna tårar.
Jag tränger inte tillbaka dem, förnekar inget, försöker bli bättre på att förstå mig själv varje dag.