






Inspirerad av en kompis på Facebook, Gunilla, tog jag i bruk min Canon Eos 400d. Det var ganska skojigt att fotografera med den efter otaliga månader med ”bara” mobiltelefonens kamera som redskap.
Avslutar med lite ”dittan-dattan-bilder” 😀










Inspirerad av en kompis på Facebook, Gunilla, tog jag i bruk min Canon Eos 400d. Det var ganska skojigt att fotografera med den efter otaliga månader med ”bara” mobiltelefonens kamera som redskap.
Avslutar med lite ”dittan-dattan-bilder” 😀




Dagen började med att vi såg starten i svenska Vasaloppet på tv. Sådant myller av människor! Alltid en upplevelse värd att kolla år efter år. Längsta skidsträckan jag har åkt i mitt liv var två mil. Minns inte hur gammal jag var, tolv eller tretton? Men det jag minns var att det a) var ett Stefan Löfving lopp, och b) att då jag hade åkt tre kilometer och såg skylten att det var 17 km kvar tänkte jag ge upp 🙂
Under natten hade det kommit snö så Guuben fick putsa bilen innan han åkte på jobb för att kolla B-juniorernas hemmaturnering i innebandy.

Ett berg av sallad varvat med några ostskivor på ett bröd utan margarin tycker JAG är jättegott. Under mackan ligger Anders Svensson och Zlatan Ibrahimovic 🙂

Det bästa med lediga dagar är att få ägna timmar vid frukostbordet och hinna läsa mer än bara rubriker och ingresser. Ett välskrivet, intressant och stundom humoristiskt personporträtt av snart 90 år gamla Mauno Koivisto ingick i Husis.
Lite kuriosa så här på slutet. I går fick jag den 65:e flaggan på min FlagCounter och besöket var från Burma. Tänk att någon så långt borta läser min blogg.
… en lika underbar moussetårta som min vän Benita bakat… För den är inte köpt på bästa konditoriet fastän man hade kunnat tro det.
Jag och kakor går inte riktigt ihop. Äta dem, det kan jag, men baka… Jag tror jag saknar det tålamod som krävs då man ska vispa grejer. Ingredienserna blandas inte tillräckligt väl. Och gelatinbladen som ska vara med i den här kakan skulle antagligen bara klumpa sig och sedan skulle de skratta åt mig från kakans innandöme. Om det överhuvudtaget skulle bli en kaka av denna form. Jag antar att min kaka bara skulle bli en odefinierbar klump…
Benitas kaka var i alla fall försvinnande god! Tusen tack för att vi fick smaka på den. Och bordet var vackert dukat till förrätten också. Fyllda paprikor, en fräsch sallad med bland annat melon och ett slags gratäng på köttfärs och philadelphiaost med nachos till. Nam nam!
Känner mig riktigt trendig och bling-blong på bloggen nu då jag bidrar med ett recept och dessutom svettats vid ugnen för att få till de här mumsigt matiga mackorna.
Men riktigt så där som i programmet Stömsö gick det ändå inte till. Brödet är Rainbows Ciabatta som jag bara penslade med vatten och lade in i ugnen, 12 minuter, 200 grader.
Kycklingfiléerna är Pirkkas, -30 procent på priset. Sju stycken kostade 5,60 euro. Jag låter dem vara 2 x 30 minuter i marinaden i en form, 175 grader. Vänder på dem efter första halvtimmen. Låter dem sedan ännu torka i ytterligare 30 minuter på plåt.
Brödet fuktade jag lite med sweet chili sås. Sedan bredde jag smör på halvorna, lade på några salladsblad, kycklingbitar och paprika. Tomat och äpple serverades skilt, likaså öl, vin och vatten.
Gott-gott!
Jag fyller år på söndag men firar det redan på fredag. Naturligtvis med besked så som det anstår en riktig finne.
Men då jag insett att det inte är så populärt med alkoholreklam just nu, så här kort tid efter hockeylejonens mycket synliga hemkomst från VM i Bratislava, väljer jag att publicera bilder av salladsingredienserna i stället.
För nog serveras det mat på festen också.
Lite mer än bara en vindruva i Koskenkorvabålen.