Ja, så har vi redan kommit fyra dagar in i september månad. Snart får vi önska varandra god jul 🙂
Gamla förpackningar på ett museum i Pyttis.
Om någon tycker att det här inte är några skyltar så bjuder jag på en bild till. Men egentligen finns det inga prestationskrav på Skyltsöndag, som förvaltas av bloggaren Konst eller konstigt. Man kan visa olika fyndiga texter på till exempel föremål eller fordon, det kan vara planscher och plakat – ja, allt möjligt så långt fantasin räcker till.
Sexton grader varmt då jag gick på lunch vid 16-tiden.
Skulle det inte vara för de små gula löven på gräsmattan kunde man inte tro att vi skriver den 22 september i dag.
Restaurant Bella.
Och solen står lägre den här tiden på året. Restaurangen håller på att packa ihop terrassmöblerna, för enligt almanackan är det höst.
Lovisa kyrka.
Kyrkan ståtar mot en klarblå himmel…
Blomster på gården där jag bor.
… och gräset är klargrönt runt rabatten på gården vid huset där jag bor.
Jag jobbar kväll men är hemma på lunch nu. Ska se Finlands- och presspremiären på filmen Onnelin ja Annelin talvi (Adas och Gladas vinter) som spelats in i Lovisa och som har premiär för biobesökarna den 9 oktober.
I morse jobbade jag inom mitt företag med det här.
Naturen är ännu väldigt grön fastän vi skriver femtonde september.Vyn västerut, fortfarande idel grönt i sikte 🙂Tycker nästan den här bilden är lik den som togs i juli.
Nu är det riktigt kul att jämföra bilderna från vintern och våren med sommarens och början av höstens. Men tänk så grönt allt ännu är här hos oss. Underbart!
Klicka på texterna med de olika månaderna om du vill se hur det såg ut då.
… med en temperatur på uppåt + 20 grader och sol från en klarblå himmel. Vad mer kan man begära i dessa tider då allehanda snåla vindar verkar blåsa. Både vad gäller regeringens sparkrav och en del människors inställning till flyktingar.
På balkongen var det säkert kring + 30 grader. Så jag klagar inte.
Sol från klarblå himmel och +20 grader då vi redan gått tio dagar in i september.
I går jobbade jag kväll, satt på ett fullmäktigemöte vars första ärendekrävde över två timmar. Sedan kunde jag inte längre sitta kvar och vänta på att de övriga diskuterades slut för artikeln skulle ut på webben.
I morgon ska jag åka till en flyktingförläggning. Det blir spännande och säkert givande på många sätt.
Känns ändå nu som att jag prövas lite som människa. Jag måste ha tålamod, och det har inte varit min starkaste sida. Men jag lär mig hela tiden.
Samtidigt vill jag lyssna till mitt innersta.
Ser fram emot den dag då jag kan berätta här på bloggen vad allt handlar om.