… i ett 100 grams paket med små mozzarella-ostbitar. Så nu vet vi det 😀
Bruschetta-mozzarella, en favorit sedan Greklandsresan i september 2017.
Köpte av misstag pain riche med vitlökssmak i går, men jag gillar vitlök och tror att det blir jättebra nu då jag gör bruschetta-mozzarella. Utöver bröd och smör använde jag tomatbitar, mozzarellaost, torkad basilika och balsamicosås med smak av granatäpple.
Vykort med Lovisamotiv från Skeppsbron.
Ledig dag och trevligt att besöka vår välförsedda bokhandel i stan. Jag sprider gärna info om Lovisa via postcrossingen. De här motiven från Skeppsbron gillar jag. Nästan så att det målade är trevligare än fotot!
Och så blev det en liten bok av cancerläkaren Peter Strang. Hur insikten om livets korthet kan tydliggöra nuet och dess möjligheter.
Efter att ha stått en halvtimme vid stockeldarna på Skeppsbro-området luktar jag som en rökt böckling 😀
Det kommer vindpustar och brandmännen rusar till stockeldarna för att dämpa gnistregnet med snö. Då börjar det ju ryka mer från stockarna än brinna i dem, men brandsäkerheten är förstås a och o.
Lovisa stad tar som vanligt emot nyåret på Skeppsbron med en familjefest som börjar redan klockan fyra på eftermiddagen.
Jag var där med en av våra nya frilansare, hon agerade fotograf. Men de här bilderna är mina, jag tror nog hennes blev mycket bättre 🙂
Vår fina danspaviljong på området.
Här var det ännu folktomt eftersom klockan inte blivit fyra och festen inte börjat.
Lite senare en liten kö vid ståndet där gratis grillkorvar delades ut.Gammaldags hederlig skuggteater lockade barnen.
Nu sitter jag hemma och slutar året som en rökt böckling. Men det går ingen nöd på mig. Jag ska ta några glas vin, och kanske faktiskt börja på det nya 2000-bitar stora pusslet redan i kväll.
När jag såg den här ängeln på Skeppsbrons julmarknad visste jag att hon ville flytta hem till mig. Nu hänger hon på dörren till min lägenhet. Har hon inte en bra min? 😀 Här bor jag! Har du inget uppmuntrande att säga, kom inte och stör. Eller typ… jag har överseende och förlåter allt, hur mycket skit ni än slänger på mig.
Tack vare stöd av några nära vänner samt av nära och kära, är jag åter på banan efter det skäll jag råkade ut för nyligen.
Jag känner att kreativiteten återvänder. Jag har många idéer för min blogg och har planerat flera kommande inlägg.
Jag fick också ny ork i jobbet efter en svacka på ett och ett halv dygn. Under några mörka stunder tänkte jag att vad är meningen med att ta en massa skit då man gör sitt bästa hela tiden… men vännerna fick mig som sagt på banan igen.
Och även ni som kommenterar på min blogg – varmt tack för ert engagemang ❤ Många av er känner inte mig personligen, vet inget om mitt förflutna. Ni låter er inte färgas av, och nås inte av rykten.
Ni som följt min blogg länge torde ha en ganska riktig bild av mig eftersom jag skrivit här om både medgångar och motgångar, vardaglig glädje och sorg.
Lovisaviken. En båt har tagit sig ut från Skeppsbron efter att inre viken frusit till.Skeppsbrons julmarknad var välbesökt.
Jag är måhända överambitiös men jag har så många julbilder nu att jag senare i dag ska fortsätta med serien ”Nedräkning till jul” som jag hade i fjol.
I går firade Radio Saltbodan, ett musikevenemang, tio år.
Kvällen var ljum, kring +25 grader. Folk dansade och njöt av mat och dryck.
Den här sommaren glömmer vi nog inte i första taget.
Värme både på gott och på ont.
Feelis som om man var nånstans på sydligare breddgrader.
Behövde lite svalka efter flera timmar vid datorn.
Nere vid havet brukar det alltid blåsa och miljön gjorde mig inte besviken i dag heller.
Gästbåtsbryggan.
Kul att kunna stå och fotografera på avstånd. Ibland vet jag liksom inte själv vad allt jag får med på bilden. När jag kollar den i datorn kan där finnas människor jag känner, men som jag inte såg då bilden togs.
Bryggan för allmogebåtar.Karamaloo, den härliga lilla butiken med hantverk från Afrika.Flaggar signalerar att det finns gäster från Sverige i hamnen.
Satt i går i en segelbåt med en god vän och drack några glas vin.
Vi hade mycket att prata om, det var ju två år sedan vi seglade tillsammans senast, och han har nya projekt på gång.
Jag testade också mitt nya objektiv och jag är mycket nöjd över bilderna. Några av dem ska jag låta publicera i Nya Östis.
Men här kommer några bilder av m/s J.L. Runeberg då hon lade ut från Skeppsbron i går.
m/s J.L. Runeberg i bakgrunden.
Det kortare objektivet (18–35 mm) är bra i många sammanhang, men visst får man ett annat djup med 70–300 mm, och jag behöver inte gå nära det jag ska fota 🙂
Bodde drygt tre dygn på en stuga. Hade tillgång till nätförbindelse men var inte en enda gång på Facebook, först i dag då vi såg det här halofenomenet. Det var vi två om att dela, det kändes så pass unikt 🙂
Fenomenet i sig ÄR väl inte direkt unikt, enligt Wikipedia kan man se sådana hundra gånger per år. Men det finns vissa av dessa fenomen som är mer sällsynta än andra.
Hur som helst, hoppas inte snö är på kommande eftersom fenomenet har med iskristaller att göra 😀
I fredags åt Faster Aster och jag gott på Skeppsbron och delade en flaska vin.Utsikt från matstället.Eftersom det varit mycket varmt och inte regnat nästan alls på tre veckor vattnade vi på kyrkogården.
Vi tänkte också ta oss ett dopp här, men av olika anledningar blev det inte av den här gången 🙂 Underbar badstrand har vi ändå ❤
Lägger ut fler bilder senare, och från Öppna trädgårdar.
… och jag tillbringade fyra timmar med min vän Marina på Skeppsbron i dag.
Det kändes skönt efter att ha jobbat tre timmar med layout av sommarsidor.
Jag tog några bilder från uteserveringen, men eftersom folk i en liten stad känner igen sig på min blogg tänkte jag att de får bli opublicerade den här gången.
Där var ändå väldigt mycket folk, med tanke på att det inte är semestertider. ”Bara en av många supervarma och soliga dagar i maj”…
Jag fick en känsla av att jag satt på en terrass nånstans i Sydeuropa. Glada människor, sol, värme, musik, vin, god mat, doft av solkräm… Härligt ❤
Tack Marina för den fina födelsedagspresenten ❤ Du vet att jag använder levande ljus året om!
I Finland säger man ibland ”kevät on korkattu” eller ”kesä on korkattu”, som betyder att man korkat upp våren eller sommaren – lite som att öppna en flaska.
Finlandssvenskar skriver ofta att våren eller sommaren är korkad, vilket i rikssvenskarna öron kan låta en aning korkat 😀
Men nu har jag korkat upp våren. Cykelturen blev fyra kilometer lång.
Saga och jag på Skeppsbron. Här finns ännu snöhögar kvar och det dröjer säkert ett tag innan träden börjar grönska 🙂Än ligger isen på Lovisaviken, men det kan gå undan – den kan försvinna på kort tid om dagarna fortsätter vara varma.Museibåten Onni i Strandparken.
Det var ganska kämpigt att cykla genom Strandparken.
Jag visste inte att gångarna på sina ställen var täckta av vattenpölar.
Marken var väldigt mjuk här och där, så det blev nästan som ett litet konditionspass att trampa sig genom där för att inte vara tvungen att stiga av cykeln och bli både blöt och lerig om fötterna…