Småfolkets stig blev en gång populärt i Lovisa. De små dörrarna lever ännu kvar. Den här finns vid Medborgarinstitutets stenfot.
Glad namnsdag önskar jag mig själv, för i dag firas Väinö i finska kalendern och Carita i den finlandssvenska.
I Lovisa kan man leta efter små dörrar, gå på Småfolkets stig. Det är särskilt populärt bland barn, men jag tror att många vuxna också gillar att kolla dörrarna. På ett träd i Schillmarksparken finns många!
Hos Geddfish kan man se Glad måndag-bilder från Alsace!
Bilder av svampar och glada svampplockare finns hos Anki.
Och ett handarbete i regnbågens färger hos Entomtastankar.
Hos BP sol och en rolig skata!
Var tillbaka på jobbet i dag efter två härligt soliga och händelserika semesterveckor. Kom i gång bra och fick uppgifter som gav mig riktig arbetsglädje.
Då man jobbar i huvudsak som nyhetsreporter är alla artiklar nödvändigtvis varken lätta eller roliga att göra. Men det är bra med sådana utmaningar också och vissa nyheter går jag i gång på. Genom åren har jag ändå insett att jag inte är en skjutjärnsjournalist och att jag har lite svårt för att problematisera eller att skriva braskande rubriker.
Mest gillar jag att få göra feature, personporträtt och grejer till dagbokssidorna. De närmaste dagarna har jag ganska många sådana grejer bokade.
I samband med ett dagboksjobb jag gjorde i dag hittade jag ytterligare två dörrar som hör till Småfolkets stig.
Några bilder från min dag.
Den första visar en av dörrarna längs Småfolkets stig i Lovisa.
Lite tråkigt att där är ett glas framför som gör att bastugubbarna var lite svårfotograferade. Men jag misstänker att keramikgubbarna skulle stjälas om de inte var skyddade och fastlåsta.
Och den andra bilden är från ett gammalt hus i Lovisa där en förening har sin verksamhet. Där är dörrarna inte så väldigt ofta öppna för allmänheten, men nu har huset renoverats och fått en tillbyggnad – så i dag var pressen inbjuden. Blir en artikel nästa vecka, men visar här det vackra taket – som en stjärnbeströdd himmel.
Åkte runt och tog några bilder i Lovisa i dag. Av våra fina parker bland annat. Och så hittade jag ett brunnslock, en skylt och två dörrar som hör till Småfolkets stig i Lovisa.
Att gå, cykla eller bila runt och fotografera får mig att känna att jag lever, att jag är stark och klarar mig ensam om jag så måste. Med det inte alls sagt att jag inte behöver släkt och vänner. De ger fortfarande stort stöd, jag vet var jag har dem som känner mig utan och innan, som inte sprider falska rykten om mig.
Häromdagen kom en kvinna fram till mig och frågade hur jag mår. Hon hade ”hört på stan” att jag mår dåligt. Jag berättade åt henne att jag vet att sådana rykten sprids om mig men att de inte är sanna. Jag tackade henne också för att hon kom direkt till mig och frågade hur saker och ting står till.
Klart det kräver energi av mig då jag tänker på det här, hur många lögner som far runt och som jag inte har en chans att påverka. Men varje gång någon kommer direkt till mig får jag berätta min version om mitt liv 🙂
Och då har åter skjutit i sank en osann berättelse om mig.
För även om jag fortfarande kan vara ledsen ibland för att den kärlek jag trodde skulle vara för livet dog ut – betyder det inte att jag är för evigt knäckt, eller att jag skulle vilja ha tillbaka det jag miste.
Jag har ett nytt liv nu, jag är för det mesta glad, jag har vänner, jag känner mig ofta vacker och stark (fast nu får jag säkert ett meddelande där det står ”hörru du, sluta med sånt där, du är gammal och ful)…
Kort och gott. Jag mår inte så dåligt som ryktet om mig säger, jag är inte död heller 😉
… ja, och egentligen två till men då satt jag i bilen så dem får jag fotografera senare.
Dörrarna jag skriver om hör till projektet Småfolkets stig i Lovisa.
Alla dörrar finns inte vid stenfoten till husen eftersom den som i detta fall kan vara täckt av buskar eller gräs. Någon husägare har också valt att placerar småfolkets dörr på ett plank.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 