stenar

Natur och djur och söndagens skylt

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Såhär skriver bloggkompisen Åke från Nacka: ”Nu har en vecka blåst förbi igen! Veckans Foto går ut på vad du fångat genom din lins under veckan”. Han är inne på den 59:e veckan med temat Veckans foton, och rätt många andra bloggare deltar.

Han håller också i utmaningen Hoppa på tåget om lördagar. Där deltar jag inte varje vecka, men i söndagens utmaning, och i Christians ”Skyltsöndag trots allt” deltar jag för det mesta.

Uppe vid krönet av Östra Åsvägens backer står den här tallen och klänger sig fast. Trädrötter fascinerar mig nästan lika mycket som mossa och stenar.

Träden var för några dagar sedan ännu kala, och de flesta är det fortfarande. Men små knoppar börjar synas här och där. Här har jag gått några steg ned för Åsentrapporna.

Skyltsöndagens bidrag kommer från samma miljö. Fin utsikt över Lovisaviken när ingen grönska skymmer. Fågelsången var ljudlig här.

Skylten visar att trappan inte putsas fri från snö eller is på vintern, och att man inte får använda Icebugs eller andra skodon med piggar som kan förstöra trätrappan.

En dryg vecka gammalt foto duger säkert eftersom jag inte sände riktigt alla till tidningen av de bilder jag tog på påskjippot vid Bastion Ungern. Barnen fick röra sig innanför staketet och såväl mata som borsta fåren.

Det ska bli en rätt solig dag också i dag, och jag siktar på att tillbringa viss tid utomhus. Inga tider att passa i dag, så jag tänkte passa på att samla krafter inför den stundande veckans utmaningar.

Pust och stånk, men det var det värt

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Att leda upp cykeln för den här backen på Östra Åsvägen gick inte precis fort, men vem har bråttom? I sakta mak tog jag mig upp. Njöt av solens strålar, fåglarnas kvitter, den grönska som kunde skönjas här och där, tussilagon och sedan slutligen utsikten över Lovisaviken.

Nu då det inte finns några löv på träden än ser man långt och mycket.

Att besöka Åsentrapporna är en tradition. Kunde bli oftare än ett par gånger om året, men nu har jag varit här igen.

Ett träd som inte klarat snöns tyngd i vinter, eller som fallit i någon storm? Här finns massor av stora stenbumlingar och jag tycker att såväl döda som levande träd, och framför allt mossa på stenar, är vackert.

Jag blev kvar med några bilder som går ut senare, kanske i söndagens bildkavalkad från veckan som gick.

Stenar kors och tvärs

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… är mitt bidrag till Åkes utmaning Hoppa på tåget som i dag är Kors & Tvärs. Hade kunnat sätta en bild av korsordstidning som heter så, och som vi brukar köpa till mamma, men jag har inte den hemma. Däremot har jag andra tidningar med korsord och en bild av dem skulle ju också duga, för där går orden kors och tvärs.

Men jag visar i stället stenar som ligger lite kors och tvärs i Stenparken vid Lovisaviken.

Stora stenar och mindre stenar

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Egentligen för en vecka sedan tagen bild, men jag tycker att den kan platsa bland Veckans foton som Åke uppmanar oss att visa. Fästningsmur på Svartholm. Kolla alla de små stenar som ligger som kilar mellan de större 😀

Det var stora stenar i muren och mindre stenar hemma hos mig. Favoriterna har nu av någon anledning blivit svartvita 🙂

Solen skiner, det är runt +23 så det är ju lagom. Ska ta en cykeltur.

Skyltsöndag och den förunderliga drömvärlden

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Den här skylten behöver ingen översättning 😀 Den finns i en liten gränd där man bara kan cykla och gå, som i Lovisa ligger mellan Drottninggatan och Alexandersgatan.

I fredags var det sommarens andra First Friday-evenemang och det ordnades olika aktiviteter i centrum. Det här med att måla stenar verkar vara populärt överlag just nu, så det är inte bara jag som målar.

Ormen blev ganska lång och längre kan den bli!

Det här är ju helt tydligt en snäll orm ❤

Och så var det natten som gick. Jag sov på något sätt knaggligt med massor av drömmar. Överlag drömmer jag mycket och jag minns de flesta när jag vaknar. Ibland noterar jag dem i min dagbok, men inte alls alla gånger, eftersom jag drömmer så gott som alla nätter.

I natt hade jag en mardröm där en död kvinna dumpades i en damm med mörkt vatten. Jag skulle dyka ner och försöka få upp henne… slutade med att jag började hulka av vatten jag fick i mig och så vaknade jag av att jag hulkade och hostade på riktigt…

Sedan drömde jag om sånt som jag ofta drömmer för att jag har flyttat mycket eller rest mycket. Jag kommer aldrig i tid dit jag ska. Det är konstiga hissar som inte går till den våning de ska. Det är alltid massor att packa upp eller packa ner, det tar aldrig slut.

Slutligen sedan den roliga drömmen, som nog också har sina kopplingar till den riktiga vardagen med omväxlande väder.
Jag är på väg hem och ser hur två grannar skottar snö för brinnkära livet. En har till och med fått snö in i bostaden 😀 Jag säger till någon jag möter ”det är SJÄTTE juli och det SNÖAR”!
I drömmen visste jag alltså att det var sjätte juli. Men när jag vaknade hade vi tack och lov ingen snö 🙏🤣 Däremot duggregn och mulen himmel, dock ingen storm heller.

Minnen från olika resor

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… har jag samlat i en glasburk. Snäckor och stenar och även sand 🙂 På en del stenar och på snäckans undersida har jag skrivit var jag plockat dem.

Växter och olika krukor är min svaghet, en passion.
Nu har jag inte kunnat vara ute så mycket med mitt onda knä. Förvisso nog i dag handlat med syrran till mamma och stapplat fram till fågelmatningsplatserna hos henne. Men ska försöka bli lite flitigare med kameran.

Jag har ju varken växter eller krukor…

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

… hahahaa… därför måste jag då och då köpa nya 😀
Det finns säkert en diagnos för personer som är beroende av växter och krukor. Nå, i alla fall torde blomsterhandlaren jubla då och då, vilket gör också mig glad.

Växten till vänster är ny och den bronsfärgade krukan som jag ställt i en glasskål likaså. Jag tröstar mig med att jag nu ändå börjar ha enhetliga färger och material på krukorna. Grått, svart, brons, zink. I bakgrunden finns ännu några bruna som ska bytas ut.
Men sådant går ju inte med vindens hastighet. Det är ju ”bara” fem år sedan jag flyttade bort från gemensamt boende där det fanns mycket så kallad misch-masch 🙂

Och, som om jag inte skulle ha haft annat viktigt att göra… (t.ex. packa inför resan), så började jag flyttade stenar och snäckor och sand från olika glaskupor till den ni ser på bilden. Men det var ju viktigt det också, för min egen trivsel, för min zen-tillvaro ❤

Stenar och mossa…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… det är vackert det!
De här finns alldeles i centrum av Lovisa, på Brandensteinsgatan invid torget.

Jag är på minisemester nu så det kan dröja ett tag innan jag läser, godkänner och svarar på kommentarer.
Ha det gott i sommarvärmen som meteorologen lovade att du skulle fortsätta över hela veckoslutet.

Stenar från jordens alla hörn

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… börjar jag snart ha i min samling. Med posten fick jag de här av den vän häromdagen.

En underbar gåva - svårt att sätta ord på hur glad man blir av sådanthär!
En underbar gåva – svårt att sätta ord på hur glad man blir av sådanthär!

Har sedan tidigare även sand, snäckor och stenar från resor jag gjorde med ex-maken. Det är några av rätt få minnen som jag ännu sparat, för de finns i en stor genomskinlig vas där jag kan bränna små värmeljus.