Intervju klockan 11 via telefon till Helsingfors med en grillmästare.
Intervju klockan 13 med en ung företagare i Lovisa. Inspirerande!
Möte klockan 14 med en god vän, i ett samarbete som gett mig mycket. Bland annat har jag återfått tron på mig själv – jag kan en massa om jag vågar och vill!
Efter klockan 16, fritid, vin och tapas!
I morse var det en minusgrad då jag skulle åka iväg. Så här såg bilfönstret ut. Verkligen ett av Gubben Guds många underverk.
Februarimarknad i Lovisa. Dessvärre höll många på att plocka ihop strax före klockan tre då jag hade tid att gå till torget. Hittade ändå en fin tunika för 15 euro och köpte förstås en marknadskringla 🙂
Hade inte trott det här om mig själv… att jag skulle köpa ett set med nålar och trådar… för jag syr nästan aldrig något. Men OM jag hade behövt sy i en knapp ägde jag inte ens en synål, för att inte tala om tråd… Så jag köpte det här setet för drygt fem euro från Lidl. Nu lär jag nog ha trådar för resten av livet.
Insåg senare att det här setet är avsett för ägare till en symaskin, men so what… det var inte så dyrt.
På konstkursen kluddade jag på som ett barn. Menar inte att barn målar nakna kroppar men jag producerade fem bilder på mindre än två timmar. De två sista klottrade jag ned med fingrarna.
Gissa om det känns genant att sitta och måla nakna kroppar, bröst och snoppar, som om det är det enda man tänker på… Lyckligtvis har vi en bra lärare som säger att var och en får måla precis vad den vill och just nu har jag så kallade torson i huvet. Inget fel med det. Gudskelov.
Efter lucia kommer julen och sedan blir dagarna lite ljusare minut för minut. I går firade vi lucia i Lovisa och jag bevakade evenemanget å tidningens vägnar. Texten hittar ni här.
Jag hoppas också att jag så småningom ska orka lite mer. Efter jobbet i går kväll stannade jag ett par timmar på vår julfest på redaktionen. Men jag insåg ganska fort att jag hade trott lite för mycket om mina krafter.
Så i dag och i morgon är det bara vila och mediciner som gäller. Fyra och en halv dag återstår av antibiotikakuren.
Har inte nån klok människa sagt något i stil med ”en frisk människa har massor av önskningar, en människa som är sjuk har bara en önskan, och det är att bli frisk”.
Att någon ens kan komma på idén! Alltså att bygga en så här ful låda på ett vackert torg. Det är i sig inget fel på företagen Hesburger, S-Market och de andra som agerar här. Men lådan på Kaserntorget i Helsingfors är ju helt ryslig.
Jag var i storstaden i dag på ett årsmöte och personen som skulle kuska mig tillbaka till Lovisa hade bilen på P-platsen under torget. I annat fall hade jag förmodligen aldrig kommit till just det här torget, som ligger på ett par hundra meters avstånd från Esplanadparken. Utsikten söderut är helt slående vacker. Tittar man norrut är den en katastrof. Om arkitektur vet jag inte mycket, ej heller vem som ritat kvarteret. Är det empire eller jugend eller nåt annat? Det enda jag vet är att de gamla byggnaderna är vackra och att den låga betonglådan på torget är så ful att man kunde sätta en bomb under den.
Men sådant får man ju inte säga högt, kanske inte ens ironisera om i en blogg. Månne man får fråga vem som bär ansvaret för förstörelsen?
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 