Trädgårdstips, del 1

Hej, ni som följer min blogg – ni behöver inte bli skraja.
Jag tänker inte nischa mig och bli en trädgårdsbloggare 😀

Men eftersom jag i dag besökte Supermessut i Tammerfors, där det bland annat fanns en trädgårdsavdelning, blir det en tid framöver bilder därifrån.

Har du gamla däck som du inte vet hur du ska använda?
Har du gamla däck som du inte vet hur du ska använda
Våren är en härlig tid!
Våren är en härlig tid!

Måste våga för att vinna

Jag ser fram emot att besöka en stor mässa i Tammerfors på söndag. Trädgård, inrikesturism, mat och vin och allt som en samlare kan önska sig.

Och är det något jag vill samla på så är det inte grejer utan intryck, och jag vill ta många nya bilder till bloggen.

Första veckoslutet i juli firas rosornas helg i Lovisa.
Första veckoslutet i juli firas rosornas helg i Lovisa. Jag ser fram emot sommaren och min sex veckor långa semester.

Har också alla möjliga andra små saker på gång, och diverse planer för min sex veckor långa semester som börjar den sjätte juni.

Människan behöver något att se fram emot. Efter stunder av misströstan och tårar brukar saker och ting så småningom åter ordna sig. Det gäller bara att lita på att så sker.

Jag vill fortsätta vara öppen, träffa nya människor. Och jag tänker allt oftare på att jag måste följa mitt hjärtas röst, den inre längtan som jag har. Jag måste våga för att vinna.

 

Konst med bubblor

Jag blir ivrig som ett litet barn då jag får en flaska med såpbubblevatten i min hand. Lyckades också få min syster med på ett hörn. Det började med att hon på begäran fotograferade mig då jag försökte skapa riktigt stora bubblor.

Ibland fick jag till dem - de stora och sega bubblorna.
Ibland fick jag till dem – de stora och sega bubblorna.
Här svävar en bubbla mot skyn, fotograferad av min syster.
Här svävar en bubbla mot skyn, fotograferad av min syster.
En bubbla på sin färd genom trädgården. Spännande med speglingarna i den.
En bubbla på sin färd genom trädgården. Spännande med speglingarna i den.
När en bubbla fastnade i växtligheten fick jag en idé.
När en bubbla fastnade i växtligheten fick jag en idé.

Jag började blåsa för allt vad jag var värd. Skapade bubblor på bubblor så jag fick smak av såpvatten i munnen, blötte ner min blus och nästan tappade andan. Samtidigt tog min syster så många bilder hon hann. En del bubblors liv var ju synnerligen kortvariga, andra klarade sig längre.

En familj av såpbubblor.
En familj av såpbubblor.
Bubblor som omfamnar varandra.
Bubblor som omfamnar varandra.

Den här konsten är inte dyr. Dessutom var det otroligt roligt att hålla på med den!

 

En sådan fin kväll!

Träffade några väninnor igår kväll och det var första gången på tio veckor som jag skrattade så tårarna rann och magen krampade. Vi har ibland en säregen humor 🙂

Klart att vi också talade om allvarliga saker. Och i den stunden då Outi, som annars bor i Sverige, och jag skulle skiljas för kvällen blev det känslosamt. Hon har liknande erfarenheter som jag i sitt bagage.

Det faktum att jag känner funktionshindrade personer får mig också att stanna upp för korta stunder. De problem och bekymmer en människa har, som i mitt fall nu sorgen kring skilsmässan, de ska inte föraktas eller bagatelliseras.

Men då jag ser mina vänner tänker jag att de har fått kämpa hela livet. Jag har en av mitt livs tuffaste kamper just nu – men jag kan ändå resa mig ur min stol utan större problem och gå dit jag vill.

Nu bjuder jag på en blandat kompott av bilder. Håll till godo!

Här samlades vi för kvällen och det var här det befriande skrattet kom.
Här samlades vi för kvällen och det var här det befriande skrattet kom.
Outis föräldrar bor i samma stad som jag. De har en helt underbar trädgård med massor av välskötta rabatter och det här härliga växthuset.
Outis föräldrar bor i samma stad som jag. De har en helt underbar trädgård med massor av välskötta rabatter och det här härliga växthuset.
I trädgården finns många olika slags blickfång, den här stolen är ett.
I trädgården finns många olika slags blickfång, den här stolen är ett.

Sedan blir det några allmänna bilder från trakten där jag rör mig dagligen och en bild av ett förskräckligt sår! I går arrangerades forntidsmarknad i stan och där fanns personer som kunde maskera. Ville man ha ett blått öga fick man det, ville man få ett kulhål nånstans på kroppen ordnade det sig också 🙂

Det här borde kanske plåstras om?
Det här borde kanske plåstras om?
Då jag tar mig ner mot sommarstället eller mot stranden och kiosken kan jag välja olika vägar genom skogen. Det här är en av dem.
Då jag tar mig ner mot sommarstället eller mot stranden och kiosken kan jag välja olika vägar genom skogen. Det här är en av dem.
Nästan alla vägar från skogen leder ner till Kretsgången. Här leder vägen norrut, in mot stan om man vill se det så.
Nästan alla vägar från skogen leder ner till Kretsgången. Här leder vägen norrut, in mot stan om man vill se det så.
Från Kretsgången kan man gena genom boulognerskogen. Den här stigen leder mot tennisplanerna och badstranden.
Från Kretsgången kan man gena genom boulognerskogen. Den här stigen leder mot tennisplanerna och badstranden.
... och då man kommer ut från boulognerskogen öppnar sig den här vyn. Casinoparken med tennisplaner och där borta skymtar kiosken och stranden.
… och då man kommer ut från boulognerskogen öppnar sig den här vyn. Casinoparken med tennisplaner och där borta skymtar kiosken och stranden.

 

Lovisa Historiska Hus, Villa Ekholm

Villa Ekholm på Kretsgången 8 har varit i samma släkts ägo sedan slutet av 1800-talet. Här bor en dam som har mer än gröna fingrar. Gården är ett eldorado för trädgårdsvänner.
Villa Ekholm på Kretsgången 8 har varit i samma släkts ägo sedan slutet av 1800-talet. Här bor en dam som har mer än gröna fingrar. Gården är ett eldorado för trädgårdsvänner.
Eller vad sägs om en dam som får vindruvor att växa i södra Finland? Ovanligt eller inte? För mig var det i alla fall första gången jag såg sådana utomhus på våra breddgrader. För de här växer inte i ett växthus.
Eller vad sägs om en dam som får vindruvor att växa i södra Finland? Ovanligt eller inte? För mig var det i alla fall första gången jag såg sådana utomhus på våra breddgrader. För de här växer inte i ett växthus.
På gården finns några härliga viloplatser, det här är en av dem.
På gården finns några härliga viloplatser, det här är en av dem.

Husets ägare berättar att det dröjde fyra år från det att hon köpte vindruvsplantorna tills de gav frukter.

– Jag är inte riktigt säker på antalet soltimmar som krävs, säger hon. Men söderläge är bäst, och jag tror det var minst 3000 timmar av en värme på minst femton plusgrader växten vill ha.

Hon har flyttat en planta till en av sina lummiga bersåer. Nu väntar hon med spänning om den ska trivas där.

– Snart kanske jag kan sitta i gungan, sträcka ut handen och mumsa på vindruvor, säger hon förnöjt.

Hela gården vid Kretsgången 8 är en lummig oas.
Hela gården vid Kretsgången 8 är en lummig oas.

Missa inte att besöka Villa Ekholm, Kretsgången 8.
Öppet under Lovisa Historiska Hus kl. 10-17 lördag 24.8, söndag 25.8.
Inträdesbiljett (ett armband) som berättigar till besök i ett fyrtiotal privata hem kostar 15 euro och gäller bägge dagarna.

I väntan på våren…

Boken "Puutarhassa kotini".
Bild ur boken ”Puutarhassa kotini”.

… satt jag på jobbet och bläddrade i boken ”Puutarhassa kotini” som getts ut av Mia Grönstrand och Katja Juurikko.

Mia bor i Kuggom i Lovisa, hon är journalist och har jobbat bland annat på Loviisan Sanomat och på tidningen Uusimaa.

Att få bläddra i böcker och njuta av vackra bilder och inspirerande texter är en del av mitt jobb. Kanske inte så flashigt som det låter, eftersom jag förväntas göra mycket annat också – men boken gav mig hopp om att det blir en sommar också i år.