Vacker vägg, del 18

Jag älskar dig mamma (äiti är finska ordet för mamma) står det på väggen i flyktingförläggningen.
Jag älskar dig mamma (äiti är finska ordet för mamma) står det på väggen i flyktingförläggningen.

Känner mig ganska omtumlad efter besöket på flyktingmottagningen i Kotka. Att sitta där och höra två pojkar som är 14 och 15 år att berätta om sin flykt från Irak… Jag kände mig helt dränerad då jag kom tillbaka till Lovisa på eftermiddagen.

Men nu är det ju faktiskt inte mig det gäller.
De här killarna har något att berätta, och de VILLE prata om sina känslor.
På centralen är man orolig att intervjuer och diskussioner går överstyr. Man har inga psykologer som kan ta sig an någon som eventuellt får ett sammanbrott.

Men de här unga killarna var så kloka… de inser redan i dag att enda sättet att klara av att hantera alla minnen är att prata, prata och åter prata. De gråter ut hos varandra. DET om något är bevis på en inre styrka och egentligen är det ofattbart att den styrkan finns, efter allt vad de varit med om.

Människosmugglare som inte skyr några medel, som kör på fyllan, som tar alla pengar flyktingarna har, som överger en del av dem så att de kvävs ihjäl i bilarna eller drunknar i Medelhavet…

Jag tänker också på alla dem som inte vill ta emot asylsökande i Finland. Inser de inte att de här pojkarna inte haft några val? De skulle helst ha stannat i sitt hemland, men vem flyr inte ett land i krig där du eller dina närmaste kan bli dödade vilken dag som helst?

Nä, nu saknar jag ord.
Jag håller på med ett reportage kring det här och sätter ut en länk här den dagen texterna finns på webben. Då får ni ta del av Ibrahims och Nameqs berättelser.

(del 17 i min väggserie hittar du här)

 

Vacker vägg, del 17

Tycker minsann att jag hade lagt ut en vacker vägg i min serie under sommaren, men verkar som om jag inte gjort det sedan den 14 mars i år. Nå väl, i söndags hittade jag en vägg med en målning som jag tror att den lokala konstnären Kristina Elo skapat. Adress Mariegatan i Lovisa, invid Schillmarksparken.

Del 16 i serien finns HÄR.

En vägg med en fantasifull målning.
En vägg med en fantasifull målning.

Vacker vägg, del 15

Temporär målning på väggen eller inte? Men den här fina tavlan finns i alla fall på lunchstället Sakura Deli.
Temporär målning på väggen eller inte? Men den här fina tavlan finns i alla fall på lunchstället Sakura Deli.

Hade en bra dag på jobbet. Allt från morgonmötet då vi hade besök av en anställd på arbetsplatshälsovården. Eftersom vår bransch, och vårt bolag, genomgår stora omstruktureringar är det bra att veta vart man ska vända sig om man får ångest och känner oro över framtiden.

På eftermiddagen hade vi ett härligt läsarcafé i Lappträsk. Vi var fem representanter från Östra Nyland som frågade hurudan tidning läsarna vill ha i framtiden. En regiontidning verkar lite främmande för många. De flesta vill läsa riktigt lokala grejer, sådant som ingen annan skriver om än den lilla lokaltidningen.

Hur det går för Östra Nyland i framtiden får vi veta i slutet av oktober.
En regiontidning är säkert helt okay, för den kan utkomma fem gånger i veckan i stället för tre gånger.

Huvudsaken är bara att det ges utrymme för allt smått, att inget känns för löjligt eller för litet.

Förra inlägget om en vacker vägg hittar du för övrigt här.

Vacker vägg, del 14

Ja, det var åter ett tag sedan jag såg en vacker vägg – eller i alla fall ett tag sedan jag kom för mig att plåta en sådan.

Den här vackra väggen finns i Liljendal, en före detta självständig kommun som i dag är en del av Lovisa.

Del 13 i serien hittar du HÄR och därifrån steg för steg bakåt till de övriga tolv.

... och en fin dörr också!
… och en fin dörr också!

Den här dagen har varit BRA!
Den började med att jag läste en härlig kolumn av min fina kollega Anna.

Sedan åkte jag med vår fotopraktikant Mariella till Liljendal för att göra en intervju till en bilaga som kommer ut 18.9 i Östra Nyland och följande dag i Borgåbladet.

I dag sa Anna också att det var första gången på länge som hon hörde mig skratta så som jag gjort förr.
Jag skrattade verkligen gott åt en teckning jag såg på Facebook, en ordlek mellan två streckgubbar. Det behöver inte vara märkligare än så.

Och då jag gick från jobbet till bilen föll ett varmt solregn. Det var så vackert och jag kände mig faktiskt lycklig.

Jag vet att jag har en lång väg att gå innan jag blir en hel människa.
Jag vet att jag kommer att åka ner i svackor, gråta och känna mig både ful och värdelös.

Men de korta stunder jag känner glädje, lycka, ett uns av något som kan kallas normal vardag… de stunderna griper jag tag i och håller fast vid ❤

Vacker vägg, del 12

Avanti är en musikfestival och jag antar att det ofta regnat under den, eller också har jag fattat allt fel.
Avanti är en musikfestival och jag antar att det ofta regnat under den, eller också har jag fattat allt fel. Det står alltså samma sak på finska som på svenska förutom att första ordet bytts ut.

Väggen finns i Konstfabriken i Borgå. Fönstret är ju också fint, men jag valde att sätta den här bilden i min serie med vackra väggar ändå.

Del 11 i serien hittar du HÄR, och från det hittar du bakåt steg för steg till vägg nummer ett om du är intresserad.

Jag försöker verkligen tänka på annat än på den tråkiga vändning mitt liv fick första maj. Ibland går det någorlunda – ibland går det sämre.

I dag har jag haft en tung dag. Den här tiden på året brukar kiosksäsongen vara på slutrakan och vi började packa inför vår solsemester. Vi hade så roligt vart vi än åkte och vi bråkade aldrig. Vi kramades mycket och jag har alltid försökt säga hur mycket jag tycker om honom.

Men i år reser jag ingenstans. Min man ska däremot på resa med sin nya kvinna, och konstigt vore det väl om insikten inte gjorde ont?

Nä, det är bara att knata vidare och lära sig leva dels i den nya vardagen, dels med alla minnen på hårdskivan.

Vacker vägg, del 10

Insåg nyss att det är TVÅ månader sedan jag senast fotograferade en vacker vägg, del 9 som du hittar HÄR. Det var 17:e maj och då hade jag ännu inte berättat här på bloggen om chocken jag hade fått. Den som senare skulle leda till en skilsmässa.

Jag förstår ju nu att jag har sörjt de här två månaderna. Och jag sörjer fortfarande, men på ett lite annat sätt än under den första kaotiska tiden.

Så i dag stannade jag upp på väg hem från rundan till loppmarknaden, där jag placerade ut fler inbundna böcker på bordet. Bland annat av Staffan Bruun och Åke Edwardson. Några Kepler finns där också i pocketformat, och Mankell!

Men här kommer äntligen en vacker vägg. Kortsidan av före detta kartongfabriken på Sibeliusgatan.
Byggnaden står tom och någon kanske tycker den borde rivas, men jag tror den har skyddsbeteckning och det tycker jag är bra!

Före detta kartongfabriken i Lovisa.
Före detta kartongfabriken i Lovisa.

Vacker vägg, del 9

Den heliga jungfru Maria Kazanskajas kyrka finns i andra våningen av en 1700-tals kasernbyggnad.
Den heliga jungfru Maria Kazanskajas kyrka finns i andra våningen av en 1700-tals kasernbyggnad. Hade svårt att hitta mer info om kyrkan på nätet.

Den här väggen är ju bara helt underbar. I huset finns också stadens socialbyrå, med ingång från långsidan, och här har biblioteket funnits förr. Frivilliga brandkårens festlokal finns här än i denna dag, också med ingång från gatan. Byggnaden ligger granne med en del av Lovisa sjukhus.

Del åtta av vackra väggar, som egentligen var en mur, hittar du HÄR.

Vacker vägg, del 8

En mur vid en liten väg mellan Colosseum och Aero di Tito.
En mur vid en liten väg mellan Colosseum och Aero di Tito.

Eller närmast är det här väl en vacker mur? Jag minns den ändå väl. Vi var på väg från Colosseum in mot Areo di Tito (engelskt info här). Men vi kom bara fram till en stängd port eftersom det var inträde till området.

På den smala vägen från Colosseum mot nämnda område fanns den här muren. Uppe där gräs och buskar kan skönjas hade någon övernattat, en eller flera nätter, men det såg ut som en uteliggares plats.

Muren var ungefär fyra, fem meter hög och jag tycker den är vacker eftersom den inte på något sätt bjuder på symmetri. Har ju ingen aning om hur gammal muren är, men mycket charmig tycker jag den är.

Del 7 i serien med vackra väggar hittas här.

Vacker vägg, del 6

Affischerna på väggen berättar att EU-valet stundar.
Affischerna på väggen berättar att EU-valet stundar.

Den här väggen kunde jag inte bara gå förbi och låta bli att fotografera i Rom. Den är vacker på sitt sätt, tycker jag. För det är ju inte bara det rena och det hela, det glassiga och splitternya som är vackert.

Förra delen i min serie med vackra väggar visade en vägg i tunnelbanan i Rom. Från det inlägget hittar du bakåt till de gamla.

Vacker vägg, del 5

På väg upp från tunnelbanan i Rom, stationen heter Ottaviano.
På väg upp från tunnelbanan i Rom, stationen heter Ottaviano.

Alla tunnelbanestationer, perronger och upp- och nedgångar där behöver inte vara fula. Den här vackra väggen hittade jag då vi kom till stationen Ottaviano i Rom, vi var på väg mot Vatikanen då.

Förra gången jag visade en vacker vägg (med ett fönster) var den 19 mars, så det är ett tag sedan. Det inlägget hittar du här.