Nu har våren kommit för nu är struvorna här. Ju hårdare de är desto bättre!
Somliga gillar memma med grädde, men till den gruppen hör inte jag.
Klart att det är kul när nässelfjärilen och citronfjärilen börjar visa sig. När krokusar och snödroppar och tussilagon dyker upp och då flyttfåglarna återvänder.
Men struvans ankomst är underskattad. Länge leve struvan1
I dag besökte jag Lovisas grannkommun Lappträsk. På redaktionen har vi beslutat att en reporter jobbar ute på fältet några timmar minst en gång i månaden.
Vi berättar några dagar i förväg i papperstidningen, på vår webbsajt och på Facebook var träffen arrangeras. Sedan hoppas vi att många ska dyka upp, ge oss tips till artiklar eller bara prata bort en stund.
Monicas café i Lappträsk centrum blev min bas under tre och en halv timme.Jag började med att fotografera de här teckningarna som fanns inne på väggen i caféet.
Sedan intervjuade jag barnen som hade ritat tavlorna och deras skolföreståndare. Det är förstaklassare från Kapellby skola som skapat de här konstverken som jag tycker är otroligt fina. Utställningen heter ”En doft av våren”.
Så här ser det ut vid cafeterians disk.
Sedan var det lugnt en halv timme innan lunchrusningen. Jag passade på att skriva ett inlägg till vår webbsajt och gjorde uppdateringar på Facebook.
Så här såg det ut när jag jobbade, och jag tog en pajbit till lunch.
Mellan elva och halv ett var det liv i luckan. Många matgäster och flera av dem kom för att prata med mig. Fem sidor i anteckningsblocket fylldes snabbt med idéer. Eftersom sidan med tips inte var uppslagen då jag tog bilden kunde jag publicera den. Man vet ju aldrig om konkurrerande media läser min blogg.
Till efterrätt åt jag Monicas hembakade chokladkaka.Monica säljer också magnetsmycken. Jag har aldrig testat ett magnetarmband förr men tyckte det här var så snyggt att jag ville ha det.
Du som är intresserad av magnetsmycken och deras verkan kan läsa mer om dem här.
Den här dagen har varit en bra dag. Om det var för att jag träffade så många positiva människor som delade med sig av både stort och smått på cafeterian – eller om det var för att jag genast tog smycket i bruk – eller en kombination av både och samt en massa annat ? Det spelar ingen roll. Den här dagen har bara kort och gott känts fantastisk och jag är tacksam för det.
Den här har slagit ut i blom redan men jag har två krukor där stänglarna ännu bara har knoppar. Hoppas de är fina ännu om en vecka.
Ska städa lite i köket. På fönsterbrädet brukar samlas ditt och datt men snart ska där inte stå annat än tre krukor med narcisser, en liten palm och kanske ett blockljus.
I dag hade vi lite sol, men sedan mulnade det till igen. I morgon kanske det kommer snöblandat regn, men på söndag och nästa vecka lovas ganska bra vårväder. Vi går mot en ny sommar, hurraaaa!
… uppå bemärkelsedan… jag har den äran, jag har den äran, att gratulera.
Så brukar man ju sjunga, eller hur? Många ute i världen har födelsedag i dag, till och med några jag känner.
Men just nu hoppas jag att de här soliga tulpanerna kan glädja precis alla som läser min blogg.
I dag är det första mars, våren är snart här, solen lyser – åtminstone i Lovisa – och i kväll är det premiär på Liljendalrevyn ”Dimidarjuse”. Vad det betyder torde klarna i kväll!
Lovisaviken var så här lugn på lördagskvällen runt halv åtta på kvällen.
Borde ta fler bilder från samma plats året om. Då skulle man se skillnaderna som årstiderna skapar.
Lovisaviken låg blank och fin i kväll runt halvåttatiden. Har ingen aning om vattentemperaturen men gissar att den ligger runt +8 – +10. Någon s0m vet? Det är ju inte mer än tolv dar sedan isen gick.
När vi cyklade hem via badstranden var där faktiskt ungdomar i vattnet.
Här inviger vi sommarsäsongen på Café Saltbodan. Härligt!För min del blir det ett glas mousserat.Porslinsblommans första blomning i år.
När vi kom hem från Saltbodan och Kretsgången möttes vi av en stark men ljuvlig doft. Jag har förstås under flera dagars tid sett hur porslinsblommans klasar blir fler och fler, men i dag var det första gången jag kände den fantastiska doften.
Med risk för att låta tjatig säger jag ”våren kom senare i år”. Porslinsblomman brukar blomma första gången i medlet av eller i slutet av april, men i år slog blommorna ut först i dag.
Efter några veckor går växten in i en vila och den andra blomningen brukar komma i gång i medlet eller i slutet av juli månad.
Den börjar ge med sig, isen. Kung Bore släpper sitt grepp.
Nu kan islossningen ske vilken dag som helst. Härligt att havet snart åter svallar fritt. Den som är född i en stad som ligger vid havet vet hur det känns. Det är inte samma sak att bo vid en insjö, fastän det är fint på sitt sätt det också.
Har en väninna som sedan årtionden tillbaka bor i Sydamerika. Närmare bestämt i närheten av Cochabamba i Bolivia. Då hon kommer på besök till sin hemstad Lovisa, vilket sker ungefär vartannat år, är bland det första hon gör att dra lungorna fulla av salt havsluft. Jag förstår henne.
Jag har suttit i solen på Kretsgången och läst Keplers Sandmannen.
Det där med levande begravda offer hade jag idéer om till ”Skuggor av svek”. Men det passade liksom inte in i storyn, så Adrian och jag tänkte ”kanske nästa gång”. Men nu går det ju inte att ta sådana förfärligheter med i min fjärde bok, för då tror alla att jag snott idén från ”Sandmannen”.
Det finns en hel del att göra på släktens sommarställe på våren. Jag gillar att plocka kottar, man ser liksom att något blir gjort.
Men arbetet med kottarna och annat som finns att kratta undan får vänta ännu några dagar. Lite snö ligger kvar här och där, så i dag krattade jag faktiskt snö 🙂
Och för min del blev det första iakttagelsen av citronfjäril, nässelfjäril och humlor på Kretsgången i dag.
Som sagt, lite snö ligger ännu kvar här och där. Men ganska snart öppnas huset för säsongen.Far och dotter i Gammelby på väg till Robinhood.
Vi har haft makens dotter Jenny på besök sedan torsdags. I dag gjorde vi en liten utfärd till Robinhood i Gammelby. Där köpte vi bland annat Muminmuggar, lite kläder och godis.
Kunde inte låta bli att köpa nya klisterbilder när det fanns så här fina.
Än ligger drivor av snö kvar här och där. Värmen har inte anlänt än, men det kommer i alla fall regn i stället för snö.
Så när jag såg de här trädgårdsskorna och fröna i Lidl kunde jag inte motstå frestelsen.
Få se var jag planterar luktärterna och solrosorna. Behöver inte bestämma mig riktigt i dag.
Det här huset borde rustas upp.
Och här kommer åter en bild från min hemstad. Den så kallade Kartongfabriken som många gärna hade sett förvandlas till ett konstcentrum. Nu blev ett annat hus i närheten ett sådant i stället. Det var också gammalt och förfallet, ett trähus som i dag är mycket fint renoverat.
Om jag hade hur mycket pengar som helst skulle jag kanske förvandla den gamla fabriken till en krog. Här kunde också finnas små hantverksbodar och -affärer.
Lite smygreklam blir det ju, men då vi såg den här osten i affären tänkte vi – vad smakar den måhända, choklad javisst, men ostchoklad? Helt gott faktiskt, men man glömmer fort att den har med ost att göra, den blir mer som vilken chokladkräm som helst.
I dag har jag också skrivit ett blogginläggpå arbetsbloggen. En av Hufvudstadsbladets redaktörer tycker det är opraktiskt att självständighetsdagens bal i år arrangeras i Tammerfors. Jag tycker att vår presidents beslut var bra!
Och så avslutningsvis en liten bildkavalkad.
Fick de här blommorna av svärmor och svärfar från Sverige för en dryg vecka sedan. De är fortfarande så här fina på balkongen. Jag har inte vattnat dem, de lär bara bli rangliga då. Och då jag väl var där ute på balkongen passade jag på att ropa ”VÅREN, var är du?” Fick inget svar men jag hoppas jag väckte den i alla fall 🙂Henry och Gunilla bjöd oss i går på tre olika jättegoda pajer med allt från skinka och paprika till tomat, lök, tonfisk och räkor.Då jag inte är någon hejare på att vika servietter själv vet jag inte om det är lätt eller svårt att göra sådana som den här. Men jag tycker ändå det känns fint att få en sådan framför sig på ett dukat bord.
… satt jag på jobbet och bläddrade i boken ”Puutarhassa kotini” som getts ut av Mia Grönstrand och Katja Juurikko.
Mia bor i Kuggom i Lovisa, hon är journalist och har jobbat bland annat på Loviisan Sanomat och på tidningen Uusimaa.
Att få bläddra i böcker och njuta av vackra bilder och inspirerande texter är en del av mitt jobb. Kanske inte så flashigt som det låter, eftersom jag förväntas göra mycket annat också – men boken gav mig hopp om att det blir en sommar också i år.