Hej, ni som följer min blogg – ni behöver inte bli skraja.
Jag tänker inte nischa mig och bli en trädgårdsbloggare 😀
Men eftersom jag i dag besökte Supermessut i Tammerfors, där det bland annat fanns en trädgårdsavdelning, blir det en tid framöver bilder därifrån.
… men det här betyder ju att våren är här.
… och det doftar så gott ute.
Nu ska allt den sista snön ge med sig!
Och kommer det ännu ny snö så smälter också den illa kvickt 🙂
… till att jag inte hunnit blogga så mycket den senaste tiden.
Ett inlägg hinner jag med varje dag, eller rentav två, om det bara handlar om bilder och korta texter.
Men så värst personlig har jag inte hunnit vara.
Det blir mest förhandsinställda inlägg nu.
Tids nog hoppas jag kunna berätta vad som upptagit min tid – utöver jobbet och vänner på hemmaplan.
Tills dess är min nyhet att påskgräset växer så att det knakar (ja, det hörs *knak knak*).
Efter påsk tror jag att åter har tid att läsa mina kära vänners bloggar och kommentera mer aktivt hos er.
Att det snart är påsk betyder inte att det blir vår. Påsken infaller tidigt i år. De gånger den kommer mot slutet av april finns chanserna att vädret är bättre.
I dag har vi ett par grader minus och snål blåst med snöyra.
På mindfulnesskursen lärde jag mig att saker och ting är som de är.
Jag kan inte ändra på vädret, bara klä mig rätt.
I dag är jag kompensationsledig från jobbet på grund av lördagsjour.
Inga måsten tynger mina axlar. Jag ska som vanligt pynja här hemma, och så ska jag läsa alla mina fina vänners bloggar!
Och ser ni – visst har jag en framtid som jordbrukare!
För några dagar såg det ännu ut så här.
Då jag i går lade ut en fråga på Facebook om det är normalt att jorden ”jäser” och att stråna är bruna innan de blir gröna fick jag några riktigt bra svar.
Thomas Antas skriver så här: ”Jorden ”jäser” för att fröna sväller och skjuter ut olika delar i jorden (rötter och grodden). Det bruna/röda/vita som först kommer upp heter koleoptil och är ett skyddshölster för groddbladet när det tränger genom jorden.”
Så säg inte att man inte kan lära sig något via bloggar och FB 😀
… var har ni er?
Hahaa – det är en skojig ordlek tycker jag.
Det är svårt att bara gå förbi alla blommor i granna färger som finns lite överallt just nu. De här lökarna var omöjliga att negligera.
Känner också just nu att tålamodet håller på att nå bristningsgränsen. Det ska då tänjas och tänjas som ett gummiband… grrrrr!
Helst skulle jag vilja hoppa jämfota, i stora vattenpölar – och ropa jippii jippii jippii medan vattnet skvätter om mig.
Undrar om några män i vita rockar skulle komma och hämta mig då. Borde jag testa?
I går hade vi en väldigt solig och fin vårdag. På kvällen när solen höll på att gå ner uppstod många vackra skuggor på mina väggar. Jag hoppade förstås upp från soffan och knäppte en del bilder, av vilka det här var en av dem jag gillade bäst.
Minus fyra grader har vi i dag och små vindpustar som känns kalla. Men sådan lycka det var att känna solen värma i ryggen!
Jag är på väg hemåt, våningshuset jag bor i syns längst ner till höger. Uppe på Alexandersgatans backkrön kände jag så väl av solens värme att jag blev riktigt vardagslycklig.
Snart snart är det sommar igen!
… är väl resor man drömmer om att göra?
Själva tanken, fantasin om resan, drömmen om den och kanske i något skede planeringen är ju också en viktig del av resan.
Det blir nu dag för dag blir ljusare och så småningom även varmare. Vintern tvingas ge sig, våren tar över och mitt intresse för resor av olika slag vaknar.
Resan längs Hurtigruten som jag redan hade bokat och betalt en del av förra sommaren inhiberades 😦 Säkert någon mening med det.
Nu är jag sugen på att göra ett nytt försök. Men jag är också intresserad av tågresor. Transsibiriska järnvägen till exempel eller varför inte St Petersburg – Murmansk!
Om inte trädet i förgrunden hade stå stora löv kunde man ju tro att den här bilden är tagen på våren.
Intervjun kommer ut först i slutet av november i en specialtidning så då kan inte de här bilderna användas 🙂
Vi har haft fjorton grader varmt i dag och då solenstår lågt är det lätt att föreställa sig att det är vår. Fåglarna kvittrar, det är bara dripp-droppet av smältande snö som saknas.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 