vinter

Vansinne? Envis kvinna? Kanske både och!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Solen skiner från en klarblå himmel, det är dripp och dropp och ett par plusgrader. Jag får för mig att jag ska gå till trappan som tar mig från Backgränd upp över stock och sten till Östra Åsvägen. Där började mina promenader den första oktober.

Jag tar stavarna med mig och knatar iväg längs Alexandersgatan ner till Drottninggatan. I mitt stilla sinne tänker jag att trapporna nog varken sopas, skottas eller sandas under vintern. Mellan lördag och söndag fick vi också tio centimeter snö till.

Mycket riktigt. Jag har startat från gränden där nere vid det gula huset. Här finns ännu inga trappor men några typer har ändå gått här före mig eftersom det finns en stig. Har dom klarat det ska väl även jag göra det?

Jättebra att jag här inte visste, och inte ens tänkte på, vad som väntade mig högre upp. Med stavarna som stöd, och stundvis även med räckets hjälp, hasar jag mig uppåt steg för steg. Jag borde ha räknat trappstegen, men å ena sidan såg man dem knappt, och å andra sidan krävdes full koncentration för att hålla sig på benen.

Viloplats? Ja, kanske på våren, sommaren och hösten, men nu fanns här 30–50 centimeter snö.

Halvvägs upp hade jag ändå den här utsikten, och det var värt besväret att ta sig hit.

De tre sista avsatserna uppåt. Här finns ännu räcken på bägge sidorna, men det var nog inga trappor att tala om, de hade snöat igen.

Riktigt sista biten upp fanns ett räckte endast på vänstra sidan. Det var brant och det var halt. Jag vågade inte hurra för mig själv innan jag på darrande ben hade kommit över snövallen vid gatukanten och ut på Östra Åsvägen.

På ganska svaga ben tog jag mig långsamt ner för Östra Åsvägen där det ställvis var så mycket snö att bara en bil får plats.

Jag tänkte att det nog var ett slags vansinne att göra det jag gjorde. Men jag klarade det, med lite styrka och mycket envishet. Kanske snart sex månaders daglig träning gjort sitt, även fastän jag inte tränat som en elitidrottare.

Totalt 3693 steg i dag, 21 procents aktivitet på klockan och min 163:e promenaddag på raken sedan starten i höstas 💪😎☀

Sol, promenader, praliner och ost åt folket!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Delade upp arbetsdagen i dag så att den började med tre timmar administration och mejlhantering. Sedan hade jag massage. Efter den angenäma behandlingen gick jag till Bistro Kronan för att köpa holländsk ost, fikonmarmelad och praliner. Därefter gick jag hem, hade promenaden för dagen då avklarad.

Tog bilen, åkte ut till Hardom Bröd för att köpa lokalt lantbröd. Sedan en sväng via Galleri Emelie (bilden) vid Saltbodtorg. Tyvärr missade jag Anette Sundströms utställning No filter, den hade slutat den 4 mars. Men den hade haft många besök. Köpte istället två stora vykort av Kristina Elo som är konstnär och mamma till Mimosa Elo som har inramningsverksamhet i anslutning till galleriet.

Kråkan, räven, haren och många andra härliga figurer, fina stilleben och tavlor, har Kristina skapat längs åren. Jag gillar kråkan som sitter och käkar pajer, bullar eller vad det nu må vara och dricker saft eller en har en drink framför sig 😍

Fortsatte jobba lite då jag kom hem, men brukar försöka hålla tempot nere kring fem timmar på fredagarna.

Fick i dag ihop 3500 steg och på mars månads tio första dagar är jag redan uppe i totalt 36 018 steg. Det bådar gott för att jag ska kunna komma upp till över 100 000 på en månad, för första gången sedan jag började promenera i oktober. I dag var det dag 161 på raken💪!

Så vad gör jag nu? Har ätit en pralin. Högg nyss in på osten och marmeladen. Köpte ett Sauvignon Blanc vin så den flaskan öppnas också snart.

Njuter av livet och det vackra vårvädret! Vy från promenaden, Karlskronabulevarden, då jag gick hem från massagen.

Det ljusnar, jag lever igen!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

4400 steg i dag. Gör inte så mycket att det är minusgrader när promenadstråken nästan överallt är i bra skick. Ice Bugsen är, som jag tidigare sagt, den bästa investeringen jag har gjort på många år. Hade i dag också gångstavarna, och fick inte alls ont i ryggen. Sällskap på promenaderna har jag haft i lördags och i dag och troligen får jag även i morgon, så livet känns verkligen ljusare nu på många sätt 🙂

Byggnaden i bakgrunden är vårt stadsmuseum. Men jag tycker att björkarna med sina hängande grenar är SÅ fina 😍
Glad måndag, del två med andra ord!

Jag traskar på

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Servicehuset Esplanad vid Drottninggatan kring klockan 18 på söndagskvällen. Min 135:e dag av promenader. Hålls jag frisk får jag fira 150-jubileum måndagen den 27 februari 🙂

Drygt 3000 steg blev det i dag. Mestadels går jag ju ensam. Det är inte alltid så upplyftande, jag försöker få vänner med mig. Men att mina tider alltid skulle passa för dem är ju inte så självklart.

Jag har för länge sedan kommit över tröskeln ”skulle inte orka, vädret är trist, det är för halt, för blåsigt, för kallt”.
Det finns inga ursäkter, inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

Så jag kommer ut. Och tänker ofta ”så bra av mig att få det gjort, alla dagar”! Nu går vi dessutom mot ljusare och varmare tider.
Idag fantiserade jag om hur det kommer att kännas sedan om det är +30 i skuggan 😀 😎☀ Ska jag promenera tidigare morgnar då eller sena kvällar, då det eventuellt blivit så svalt att jag inte behöver krypa längs väggar och leta efter svalka.

Trees on Tuesdays, vackra vinterträd

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Det här är Trees on Sunday evening, från den kvällens promenad. Den är tagen i korsningen mellan Alexandersgatan och Östra Tullgatan.

Och bilden här under är Trees on Monday evening, då gick jag 3000 steg. Kyrkan, åter en gång, syns i bakgrunden. Till vänster ligger torget.
Det har varit otroligt vackert där ute två dagar i sträck. Snöhögarna är förstås inte så vackra då de innehåller sand, men man kan ju inte få allt i livet 🙂 Nöjd då det bara varit ett par minusgrader.

Bilder från min vardag

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
En amaryllis blommar ännu fint och har två knoppar kvar. Hade två kollegor på besök i dag, och vi jobbade alla med Nya Östis på varsitt håll. Jag har ju tre datorer, och nu var jobbet inte ensamt hela dagen 🙂
Det här är jag.
Plumsa framåt.
Sibeliusgatan. Det ser kanske hyfsat plogat ut men på trottoarerna var det ganska mycket lössnö som gav extra motion och utmaningar för balansen. 2875 steg.

Dagen har gått fort i arbetets tecken. Sedan putsa snö från bilen för den hade stått orörd två dygn nu då det inte varit svinkallt. Och mera snö kommer hela tiden, men såg på tv att de i norra Sverige hade 95 cm, så vi kanske ligger efter lite där och det ska bli plusgrader nu några dagar.

Men, jag är glad för att jag får jobba hemifrån och i det stora hela vara helt min egen chef.
Några resor vågar jag nu också se fram emot. En kort på fem mil, en medellång till Sverige och en lite längre, eventuellt i början av sommaren, men inte utanför Europa 🙂

Jag gav mig inte i dag heller…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Såsom jag skrev var jag frusen i morse och tanken på en promenad i snöyra och minus fem grader var lagom lockande. Jag tänkte att jag rentav är dumdristig om jag ger mig iväg ut.

Inomhus var jag klädd i en blus och tre stickade tröjor, stickade strumpor och tofflor och leggings. Fick upp värmen på det sättet och kände vid 17.30-tiden att jag klarar av att gå en sväng runt två kvarter.

Snön yrde runt och det hade bildats drivor både på trottoarer och mitt på vägarna, så det gällde också att ha balans vissa ställen.

Nu fick jag ihop bara runt 2000 steg, men då mitt mål är 75 000 i månaden är jag inte alls orolig för att inte komma upp till det. Förutsatt att jag får vara frisk, såsom jag skrivit ett antal gånger här.

Det gör ändå gott för kropp och knopp att komma ut. Frisk luft och lite rörelse efter att ha suttit vid datorn och jobbat med tidningen hela dagen. Bara gått till toaletten och till köket där jag tillredde kycklingfiléer i ugnen.

Men detta mörker och denna snö som vräker ner… ja, vad ska jag säga? Gillar inte, men måste bara gilla läget.

Och promenaddag 101 är klar 💪

Dag 100, promenad i snöyra 💪

~ Carita Liljendahl ~ 40 kommentarer

Skam den som ger sig! Jag gav mig inte! Foto: Pia Calenius

Började promenera den första oktober. Varje dag sedan dess har jag gått minst 2500 steg.

Och till den som säger ”nå det var nu inte mycket” svarar jag ”pyttsan, har du med det att göra? – gå själv dina 10 000 eller 20 000 steg per dag om du hinner och behöver det” – jag är nöjd med mina 2500-4000 per dag ❤

Motvind, blåst, snöyra, minus 4 grader men kändes som minus 15 😀
Ändå hurraaaa för min 100:e dag på raken av promenader 🍾💪 Just det… ska ta och skåla för det!

Motvind då jag gick söderut.
Här då jag går hemåt, norrut, är det medvind.
2700 raska steg.
HURRA för mig!

Arbetsvy den 7 januari

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Är det inte självaste unga Jean Sibelius som pappgubbe här?
Jag hade ett fotouppdrag på den här platsen och tänkte att det är länge sedan jag fotograferat en arbetsvy.

Egentligen är det ju inte så ofta som jag kommer bort hemifrån då jag jobbar. Därför är arbetsvyerna dagligen desamma, mina datorer här hemma. Men jag ska försöka komma ihåg att ta foton de gånger jag är borta hemifrån på jobbuppdrag.

Minus åtta grader i dag. Runda med bilen, ved in till mamma, sortering av mejl, utgivning av texter och så då fotouppdraget och i samband med det trevlig samvaro med vänner och kolleger.

Om jag är frisk fortfarande i morgon blir det min 100:e promenad-dag, och jag ska se hur jag kan fira den!
Totalt 22 498 steg på årets sju första dygn. Sex av sju dagar har jag kommit över 3000, endast i dag blev det precis 2500 som är mitt dagliga mål.

Fem frågor, In med det nya

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Elisamatildas fem frågor denna första vecka på året, och andra som svarat på dem, hittas här.

Vilken är din närmsta nya plan för året?
– Har inga direkta nya planer, annat än att från dag till dag se till att jag inte jobbar för mycket. Att komma iväg till Stockholm i mars och kanske sedan på ytterligare en resa före midsommar skulle kännas stort i dessa tider.

Vad är något du vill göra under 2023?
– Lära mig inse att hur mycket jag än jobbar blir världen, eller allt med Nya Östis, inte klart. Således vill jag jobba humana tider, lära mig säga nej, delegera, prioritera så att jag kan också kan göra annat än bara jobba. Alltså – jag vill ha tid också för annat än jobb 🙂

Vilka tre ledord har du för 2023?
– Jag hade inga, men jag kan hitta på dem nu.
Tacksamhet, för det som jag har.
Nyfikenhet, på livet och sånt som är nytt.
Vänskap. Värna om och vårda relationer.

Har julen åkt ner än?
– Jo, den var kanske inte ens inne här. En tomte och en liten prydnadsgran har ställts undan.
Amaryllisarna blommar ännu, adventsstaken står kvar i köket.

Hur brukar januari kännas för dig?
– Ett nytt år börjar, det är lite spännande. Vi går långsamt mot ljusare och varmare tider.
Lite tungt ibland med mycket snöarbete, mörker och sträng kyla.
Men januari är en ok månad 🙂

    Minus sju grader. Behövde inte skrapa rutorna i dag. Det var ljust ute ännu kl. 15.47 när bilden togs, men ganska fort efter det gick solen ner.
    Bilen kördes varm, tog faktiskt ett varv ända till Valkom och tillbaka.
    Många minnen väcktes längs vägen. Bland annat hur jag var hemma hos väninnan Jaana i Valkom och rattade in Radio Luxemburg för att lyssna på de senaste populära låtarna på 1970-talet.