I dag visar jag bilder från Tranbrunnsparken och parken som ligger mittemot polisstationen. Lite annorlunda vinklar kanske, gamla träd och sånt.
I morgon kommer bilder från Kapellparken.
Parker i Lovisa, del 1
År: 2015
Hur galet som helst, del 1
Har kommit på en ny serie. Galna bilder!
Vet inte hur långlivad den blir eller hur ofta jag kan uppdatera.
Men egentligen kan ju vad som helst få plats inom ramarna för det här 🙂
Allt började med att jag hittade en övergiven, borttappad svamp i trappan. Jag lade den på räcket i en förhoppning om att rätta ägaren skulle hitta den.
Men då detta inte hände bestämde jag mig för att Svampen inte skulle behöva torka bort och sluta sitt liv som en nobody.
Därför får Svampen nu ett evigt liv här.
Mysigt mossigt!
Titta in hos bloggaren som inspirerat mig att hitta och fotografera brunnslock!
Härliga tjejer
Tänk om alla kunde bjuda på sig själva så som de här två gjorde i kväll!
Först såg vi bilder på Facebook av dem och sedan frågade jag M & M om jag får ta bild av dem och lägga ut på min blogg.
– Ja då, inga problem, svarade damerna och sa att de firade ena M:s möhippa.
Enligt ett test på Facebook skulle nämligen en av dem gifta sig snart.
Att bägge ÄR gifta redan spelar kanske ingen roll?
Tack M & M för härliga skratt den här kvällen! Ni är underbara!
Några dörrar till
Åkte runt och tog några bilder i Lovisa i dag. Av våra fina parker bland annat. Och så hittade jag ett brunnslock, en skylt och två dörrar som hör till Småfolkets stig i Lovisa.
Att gå, cykla eller bila runt och fotografera får mig att känna att jag lever, att jag är stark och klarar mig ensam om jag så måste. Med det inte alls sagt att jag inte behöver släkt och vänner. De ger fortfarande stort stöd, jag vet var jag har dem som känner mig utan och innan, som inte sprider falska rykten om mig.
Häromdagen kom en kvinna fram till mig och frågade hur jag mår. Hon hade ”hört på stan” att jag mår dåligt. Jag berättade åt henne att jag vet att sådana rykten sprids om mig men att de inte är sanna. Jag tackade henne också för att hon kom direkt till mig och frågade hur saker och ting står till.
Klart det kräver energi av mig då jag tänker på det här, hur många lögner som far runt och som jag inte har en chans att påverka. Men varje gång någon kommer direkt till mig får jag berätta min version om mitt liv 🙂
Och då har åter skjutit i sank en osann berättelse om mig.
För även om jag fortfarande kan vara ledsen ibland för att den kärlek jag trodde skulle vara för livet dog ut – betyder det inte att jag är för evigt knäckt, eller att jag skulle vilja ha tillbaka det jag miste.
Jag har ett nytt liv nu, jag är för det mesta glad, jag har vänner, jag känner mig ofta vacker och stark (fast nu får jag säkert ett meddelande där det står ”hörru du, sluta med sånt där, du är gammal och ful)…
Kort och gott. Jag mår inte så dåligt som ryktet om mig säger, jag är inte död heller 😉
Fina fönster, del 81
Har ännu de här fönstren kvar från besöket på Tuhannen tuskan kahvila som jag gjorde för en dryg vecka sedan.
Del 80 i serien hittar du HÄR.
Kronbloms väder”pinne”
Bilden är tagen i motljus men tittar du noga kan du se Kronblom hålla i en pinne. Den kommer ju ut från ett ställe i byxorna så man kunde tro han höll på med nåt annat, men nej nej… det här är en grankvist och den reagerar på väderleken. Pekar den uppåt blir det sol, och pekar den nedåt blir det regn.
Ägarna till Kronblom har köpt vädermätaren i Ullared i Sverige. Han lär finnas i massor av olika storlekar.
Kul grej tycker jag!
Skyltsöndag 26 juli
Skylten finns i närheten av några containers för återanvändbart avfall. Vem skulle vilja övernatta där?
Men annars är förstås parkeringen vid Skeppsbroområdet i Lovisa tilltalande, till exempel för husbilar och -vagnar. Så det är väl det som avses.
Tycker de där vita märkena ser ut som utmärkta sängar 🙂
Bongade ytterligare en dörr
… ja, och egentligen två till men då satt jag i bilen så dem får jag fotografera senare.
Dörrarna jag skriver om hör till projektet Småfolkets stig i Lovisa.
Alla dörrar finns inte vid stenfoten till husen eftersom den som i detta fall kan vara täckt av buskar eller gräs. Någon husägare har också valt att placerar småfolkets dörr på ett plank.
Akta er för anonyma troll
I går fick jag en kort och ganska intetsägande kommentar till ett av mina inlägg här på bloggen. Jag har inte låtit publicera det och orsaken är följande:
Varje gång någon ny kommer in hos mig kollar jag personens blogg om sådan finns.
Den här gången landade jag på en blogg som hade startats i går. Det första inlägget var rätt dystert och skribenten meddelade tydligt att hen vill vara helt anonym. Där fanns inga foton, speciellt inte på skribenten, och inga kontaktuppgifter om hen.
Hen skulle ändå sjunga ut på sin blogg och använda falska namn om den hen behöver skriva om.
Personen får gärna blogga för mig men jag leder inte mina läsare till riktigt vem som helst. Det handlar inte om att nedvärdera någon viss skribent, bara att välja vem jag själv har att göra med.
Ber er också själva på era bloggar alltid vara uppmärksamma när nya personer kommenterar hos er. Har ni fått besök av ett troll, eller tycker ni bloggaren som kommenterar hos er är trevlig och verkar seriös?
Jag har nämligen märkt att det finns bloggare som vill utnyttja det faktum att jag har tiotusentals läsare i månaden. De vill komma åt mina vänner här, det vill säga hitta deras bloggar, för att bättre få ut sina egna budskap.
Jag vill alltid veta vem personerna som kommenterar hos mig är. Och även om jag inte på långt och när träffat er alla personligen har ni ett ansikte för mig och en mejladress via vilken jag kan kommunicera med er, det vill säga får svar på frågor om jag vill. Av nättrollen får man inga svar.
Har ni varit med om något liknande? Hur har ni då reagerat?
(Ps. försöker hålla min blogg positiv och minimerar därför de dystra inläggen, tyckte dock det här var en sak värd att varna om – men snart ska jag ut på fototour och då blir det åter förhoppningsvis trevliga bilder från min omgivning)
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 