Glad måndag! 27-11-2017

Jahapp! Så är det redan sista måndagen i november! Det går undan här.
I december har vi också fyra måndagar, vissa månader har ju fem.

Klistermärken gör mig alltid glad!

Tackar min syster för de här märkena som jag fick på min Elisabeth-namnsdag den 19 november 🙂

Om jag får veta att också DU är med i Glad måndag, sätter jag gärna en länk här till din blogg 🙂

Geddfish visar en busig hund.
En länk till en rolig låt hittar du bland kommentarerna, av bloggaren Lantlivsbilder.
Söta hundar finns också hos Tomtan.
En fin räv bjuder på gratis frukt åt barn hos Anki.
Ett julklappstips åt personer som sitter ofta vid datorn hittar du hos Seniorvinklat 🙂
Färgglada marknadsvaror från ”Döda torget” visas hos BP!
Otroligt vacker julbelysning finns hos Just nu – just här.
Annorlunda och kul som vanligt också hos Kajsalisa – går ju inte att förklara nåt utan bilder, skriver hon 🙂

Mannen har större arena än kvinnan

Såg ett bra program på Sveriges tv i går. En kvinna, som jag tyvärr inte hann uppfatta namnet på, intervjuades av en man. Kanske det var i Go´kväll?

Så här i efterdyningarna av #metoo (eller stormen har nog inte alls lagt sig än) dyker minnen upp hos många.

Jag är inte alltid så bra på att argumentera som jag skulle vilja vara. Hör till dem som ofta efteråt frågar mig ”varför sa jag inte si och så”.

Den här kvinnan på tv förklarade att mannen har en större spelarena än kvinnan. Han får ha sex med hur många kvinnor som helst. Ju fler byten han fäller, desto bättre jägare är han. Ingen kallar honom något förnedrande, för ordet bock är ju inte ens det.

Kvinnan får redan i tidiga tonår lära sig att inte ha för kort kjol eller för urringad blus (citerar nu kvinnan som uttalade sig i tv). Ligger kvinnan med för många män blir hon kallad hora, slampa, vandringspokal osv.

Jag vet att många säger att det inte går att ändra på sådant här. Så här har det varit genom alla tider. Men visst kan attityder ändras, även om det kräver flera generationer.

En annan sak som gör mig sorgsen är att om en kvinna, eller en man, blir slagen av sin partner – och om han eller hon provocerat den som slutligen slår, så finns det många som tycker att det inte var konstigt att den ena parten fick stryk, såsom han eller hon tjatade.

Hur mycket du än blir provocerad är det din skyldighet att just då bita ihop och dra dig undan. Kanske besluta dig för att aldrig mer ha att göra med den provocerande typen.
Det finns INGET som rättfärdigar en misshandel eller en våldtäkt.

Skyltsöndag, den 26 november 2017

November månads sista skyltar. Gräver i arkivet. Ska lägga ut två eftersom jag har rätt många kvar, en del av dem från Greklandsresan i början av september 😀

En vacker toalettskylt hos Panorama Villages, Corfu.
En skylt på väggen i idrottshallen i Villmanstrand.

Lappeenrannan (Villmanstrand på finska) Opiskeluasunnot tror jag det här betyder. Alltså elevbostäder.

Och dom påstår följande: Om James Bond skulle studera i Villmanstrand, då skulle han bo hos LOAS.

Ja-ja, man kan alltid hålla på med en massa om-och- men!
Nu är det ju bara så att James Bond råkar bo hos mig ❤

Länkar till fler skyltare hittar du hos Skyltsöndags förvaltare, bloggaren Konst eller Konstigt.

Jag testar mig fortfarande fram

… här hemma, och just nu är min säng full med saker.
Ett bra sätt att få något gjort, det här saker måste hitta en vettig plats, åtminstone tillfälligt – annars kan jag inte gå och lägga mig 😀

Det är sovrummet jag inte varit helt nöjd med hittills. Jag skulle vilja ha färgharmoni. Men allt kan inte ske på en gång. Jag testar mig fram och får tacka dem som orkar ställa upp och släpa de tyngsta möblerna med mig, i dag min syster ❤

Saker som ska hitta någon plats, om inte annars, så tillfälligt – innan natten.

Ljus har jag alltid användning för. Så det här var det enda jag köpte från välgörenhetsbasaren för Corazon Grande.

Vacker vägg, del 91

Ytterligare ett minne från Corfuresan.
Det här är en vägg hos en liten resebyrå. Den visar vilka rutter familjeföretaget gör med sin båt.

En fin tecknad karta.

Här lyser faktiskt solen för tillfället, väderleksprognoserna på tv från i går slog således fel, men jag klagar inte.

Ska jobba för mitt företag några timmar, sedan gå på en julbasar och resten av helgen tar jag det riktigt lugnt. Söndagen saknar anteckningar i min kalender, och det är bra, för nästa vecka är det full fräs igen 🙂

Lovisabilder och vitsar

Den här dagen var jag först på massage – sedan på Happy Hour i goda vänners lag. Jag är inte särskilt bra på att berätta vitsar men ska återge en jag hörde i det glada sällskapet.

Jag ska också återge några tankar som jag och en inflyttad från USA utvecklade tillsammans 🙂

I sammanhanget vill jag säga att jag upplever min egen humor som något udda. Jag skrattar ofta på bio då ingen annan skrattar, och då alla andra skrattar förstår jag inte poängen 😀

Så om ni inte skrattar åt mina roliga historier här blir jag inte förvånad – jag kanske rentav förstår er.

Men först två foton från stan.

De små granarna har åter kommit på plats. En del lyser redan, andra tänds senast fredagen den första december då vi har julöppning i stan.

Som ni kan se är nästan all snö borta. Enstaka högar finns här och där, men vi har haft +6 grader och plusgrader ska det förbli några dagar framöver.

Modernt möter gammalt. Det här är ett slags port till gamla stan. Alla var inte förtjusta då gamla byggnader revs för att de nya i förgrunden skulle få plats.

Och de roliga historierna då?
En finne och en svensk satt och drack öl, under tystnad. När de nästan hade tömt glasen sa svensken ”Skål”. Varpå finnen surnade till och frågade ”har vi kommit hit för att prata eller för att dricka?”.

Och sedan några tankar som James och jag utvecklade tillsammans (nä, det var inte James Bond den här gången).
I Finland är vi deprimerade den här tiden på året då det är så mörkt ute. Det bara regnar och regnar. Vi sitter inne på krogen och blir sentimentala då vi talar om eländet. Vi börjar gråta och tårarna sprutar så till den grad att våra drycker späds ut.
Innehållet i glaset ökar men alkoholen späds ut.
DET om något är väl ännu mer deprimerande.

Hahahaaa 😀 😀

En månad till jul

Snön håller på att smälta bort, men ny hinner också komma.

Här sitter jag och skriver om julevenemang, glöggfester och marknader.
Nästa vecka presenteras en julutställning.

I morgon ska jag på en av många julbasarer, helt privat i och för sig, men julen kommer sakta smygande.

Kanske det är helt okay i alla fall. Fastän jag förr morrat då julgubbarna börjar vimsa omkring i affärerna redan i mitten av november och bergen av chokladaskar tornar upp sig.

Riktigt busväder var det i dag

…. fastän det inte syns på bilderna.
Det blåste rätt hårt, hade hotats med 25 meter i sekunden, men någon mätare hade jag inte tillgång till 🙂
Då det var motvind tvingades jag hålla kappans luva för ansiktet. Höll bara ett litet hål öppet så jag såg var jag gick. Genom det hålet blåste små isbitar av underkylt regn in…

Vår fina gran på torget.

I detta busväder restes julgranen på torget.
Det är en händelse som får uppmärksamhet alla år, inte minst på sociala medier. Ljusen i granen tänds den första december.
Troligen var det ingen lätt uppgift att få trädet på plats i den hårda blåsten.

Omkullblåst träd.

Jag vet inte om det här trädet har blåst omkull i dag eller redan tidigare, men fick syn på det då jag gick från svenska högstadiet förbi gymnasiet tillbaka hemåt.
Jag hade nog inte gett mig ut i busvädret alls i dag om jag inte hade haft olika arbetsuppdrag. Men egentligen var promenaden ganska skön.

Det finns ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder 😀

Snöbilder!

Under de två senaste dagarna har det vimlat av fina snöbilder på bloggar och på Facebook. Så inte kan jag vara sämre. Bilderna från igår blev inte så bra i mörkret, men det var i alla fall otroligt stämningsfullt på stan.

Jag var på väg till ett möte men fastnade en stund extra i parken intill torget. Där stod jag och tittade upp mot trädkronorna och beundrade den vita snön på de mörka stammarna.

Bilden blev suddig men vackert var det!
Hemma på gården vid halv nio-tiden på kvällen.

Och då jag gick ut på balkongen före nio i morse såg det ut så här:

Hej sagolika vinterland!

Blöt snö vräker ner

Jag brukar sällan klaga på vädret, eftersom man inte kan göra något åt det. Bara att ta som det är. Men sådär riktigt tjohejsan kan jag inte påstå att det var att promenera i sörjan.

Jag är på väg hemifrån för att hämta lånebilen jag har tillgång ibland då jag behöver sköta ärenden utanför centrum.
Den här bänken vid turisthållplatsen ville nog ingen sitta på i dag 🙂
Fiskhandlaren var rätt ensam då jag gick förbi. Kanske hon höll på att packa ihop för dagen.

Efter att ha uträttat en del ärenden, bland annat fixat en del skattetekniska saker hos bokföraren (man är ju en hederlig medborgare… men skattebjörnen verkar sällan nöjd ändå) … så tog jag en kakao och en bulle med lemon curd på Café Vaherkylä.

Nu ska jag jobba några timmar till. Blir en lite längre arbetsdag i dag, men mot slutet av veckan tar jag det lugnare 🙂