
I den här serien blir det också en hel del varierande bilder. Det här är en ögonblicksbild, fastän mannen nog stod stilla där en stund och pratade med en annan man som i sin tur stack ut huvudet ur ett takfönster som inte syns på bilden.
Jag är ju inte känd för att vara så jättemodig då det gäller att fotografera människor jag inte känner och situationer som den här. Men jag tycker att siluettbilden blev hur-galet-bra-som-helst 🙂
När du läser det här borde vi på läsarresan i Andalusien vara på utflykt i de vita byarna som ligger i bergen och som har influerats av marockansk berberarkitektur.
Tur det finns människor, som vågar sig upp på tak, för jag vågar inte. Härlig bild.
Svante
Tack!
Jag vågar, men tror inte jag skulle vara så bra på jobben som som utföras där 😀
Jag skulle inte heller vara bra på jobben där, för jag skulle leta efter något att hålla mig i hela tiden.
Svante
😀
Superfin bild! Bra gjort av dig att gå över dina ”gränser”. 🙂
Tack! Försöker våga mer på den fronten 🙂
Håller med om att fotot blev bra! Hoppas att du har det bra på din resa
Ja, tack – kom hem i dag torsdag kväll – nu ska jag de närmaste dagarna skriva reportage från resan och i samband med det gå igenom cirka 600 fotografier 😀
Det är ett väldigt bra foto!
Kram, Ingrid
Tack och kram!
Det blir nog också en mammarazzi av dig till slut;-) Trodde killen i korgen pratade i sin mobil. En riktigt läcker bild!
Ja, övning ger färdighet – kanske det bor en liten mammarazzi i mig 😀