Elisamatilda ställer den här veckan frågor om drömmar.
Vad har du för återkommande dröm/drömmar?
– De kommer inte så ofta men då de kommer handlar de ofta om att jag är utan byxor eller naken på nån pinsam plats. Ibland drömmer jag om att jag hittar pengar, hela tiden mer och mer i fler gropar i marken… men sedan vaknar jag ju. Jag har också flyttat så många gånger i livet att jag ofta drömmer om det, att det alltid finns något skåp jag inte tömt hur jag än städar och packar. Och så drömmer jag om att jag har tider att passa, till exempel inför en resa, och jag blir aldrig klar för start.
Vilken är din största dröm?
– Jag har nått många mål i livet, sådant som jag kan kalla drömmar. Har jag någon dröm kvar? Jo, ett par. Men vill inte skriva ut dem här 🙂
Vilken är din största dröm som har gått i uppfyllelse?
– Jag har inte alltid drömt om det, men att jag startade eget företag som hittills har gått bra och att jag slutligen blev chefredaktör för en tidning kan nog klassas som uppfyllda drömmar.
Har du någon gång drömt något som slagit in?
– Jo, det vågar jag påstå, fastän jag inte nu precis minns vad det var.
Vad är din största mardröm?
– Sådant som har med olyckor, misshandel, tortyr och död att göra, men som jag inte heller vill sätta till pränt.
Det blev ju en del förfärliga saker här…
Men i dag firar vi också Svenska dagen, Gustav Adolfsdagen, som är viktig för många finlandssvenskar. Vi tillhör en unik minoritet i världen.
Och om det finns någon bland mina bloggvänner utomlands som undrar vad en finlandssvensk är, så säger Wikipedia så här.
Mitt modersmål är svenska, jag lärde mig någorlunda bra finska först då jag var kring fjorton år gammal. I dag räknar jag mig som tvåspråkig, men finska är inte mitt modersmål så därför kan jag inte uttrycka mig fulländat på finska, inte skriva allt grammatiskt rätt heller 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Drömmar är märkliga. Både när man sover och för de som dagdrömmer. Jag tänker att en dröm är lite som ett hopp, något man önskar slå in men även ibland något som ska bearbetas. Nu minns jag inte vad jag drömmer om på natten.
Tack för dina delade drömmar.
Ha en fin kväll!
Jag minns nästan allt jag drömmer, ofta är det helt märkliga saker. Ofta finns ändå en koppling till något jag har gjort, ska göra, eller går och tänker på.
Trevlig lördag önskar jag dig!
Det är bra att komma ihåg det mesta! 🙂
Ha det fint idag – här är mulet och grått men många plusgrader!
Plusgrader är skönt tycker jag.
Kramar och trevlig lördag till dig!
Du verkar ha ett speciellt förhållande till drömmar;-) Å du verkar minnas dom också. Det gör inte jag, inte som vuxen i alla fall.
Här firas den 6 november ju med en Gustaf Adolf bakelse. Minns att mitt företag alltid beställde sådana bakelser till oss anställda. Så uppenbarligen är dagen viktig för oss med.
Såsom jag skrivit till andra här – jag skulle gärna se att vi fick den bakelsen till Finland också.
Vi har väl haft olika Svenska Dagen-bakelser och försök till att efterlikna något med GA:s huvud på 🙂
Tack för att jag fick läsa dina svar!
Vi är alla olika med olika bakgrund och ålder, så visst skiftar det.
Trevlig weekend!
Visst är det intressant att läsa andras svar 🙂
I mångt och mycket är vi lika, men ofta också helt olika – och så ska det vara.
Lördagskram till dig!
vi äter Gustav Adolfs-bakelser i Göteborg, han som grundade staden.
De bakelserna skulle jag gärna ha även hos oss, men har inte sett dem nånstans.
eget företag och chefredaktör för tidning! det var inte dåligt! det är mer än de flesta kan drömma om drömmar har en väl hela livet
Tack 🙂 Ja, drömmar ska man ha, både stora och små.
Nu kom jag på att jag har drömmar om att kunna köpa bil (har inte råd som ensamboende nu), eller att kunna köpa egen bostad/hus (bor på hyra)…
Men vill inte ta banklån mer i denna ålder.
Jag hade totalt glömt bort att ni firar Svenska dagen i dag. Det borde jag verkligen ha kommit ihåg. Det var Märtha som påminde om det. Jag trodde att jag skulle få tag i en Gustav Adolfsbakelse i dag, men det blev ingen.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid
Jag skulle gärna se att Gustav Adolfsbakelsen kom också till oss.
Kanske man kan få den nånstans, i Helsingfors? Men nu reser jag nästan inget alls.
Kramar!
Roligt att läsa frågorna och svaren.
Jag gillar ju både historia och språk, så Finland är så intressant. Roligt att du tar upp det. Har ingen emot att få veta mer om hur det är att bo i ett tvåspråkigt land. Det gör jag ju också i Wales, men skillnaden är att i stort sett alla pratar engelska, förutom riktigt små barn som är uppvuxna i walesisktalande familjer, alla andra talar engelska.
Trevlig helg!
Ja, vi lär oss mycket via varandras bloggar ❤
Skillnaderna är stora, såsom du beskriver – men alltid lär man sig nåt!
Jag drömmer också ibland att jag är naken, eller halvnaken, på pinsamma platser. Så härligt att din dröm om eget företag gick i uppfyllelse och att du dessutom blev chefredaktör väldigt häftigt!
Visst är drömmar ofta intressanta! 🙂
Fascinerande att vara född i ett land där man inte behärskar landets språk till 100 💯 %. 🤔Undrar ju varför?
Det är inte lätt att förklara vad minoriteten finlandssvensk betyder, därför satte jag länken till Wikipedia.
Här bor ju samer också i Finland. De har ett eget språk och kanske inte heller kan finska.
Finland har två nationalspråk, finska och svenska. De är likvärdiga enligt lagen.
Längs kusten bor många svenskspråkiga i Finland. Men finlandssvenskar är inte födda i Sverige.
På 1960-talet då jag föddes var det inte ovanligt att många hade en skral finska eller inte kunde finska alls.
Lovisa var ännu nästan fram till 1990-talet mera svenskspråkigt än finskt 🙂
Jag är ungerska. Men valde att leva i Sverige. Jag var 24 år när jag kom hit. Och min svenska är ändå inte skral. Hade varit otänkbar att leva här men skrala svenska kunskaper. Därför är då svårt att förstå varför man inte lär sig språket när man ändå är född i landet.
Jag vet att jag hör fortfarande fel i språket, men jag lär mig nya saker fortfarande. 😀
Alltså i dag kan jag finska nästan perfekt 😀
Jo, jag är född i Finland, som finlandssvensk. Mitt hemland har två nationalspråk, man måste inte kunna finska 🙂
Jag hade fram till 14 års ålder bara svenska kamrater, gick i svensk skola, man klarade sig på 1970-talet bra med enbart svenska här som jag bor.
Då man är i en helt svenskspråkig omgivning lär man sig inte finska bara så där, man måste ha finska vänner, studera finska osv.
Finska är ju ett ugriskt språk och svenskan ett germanskt, inte alls besläktade med varandra.
1976 träffade jag min första pojkvän, han var finskspråkig.
När jag blev äldre insåg jag också att jag måste lära mig finska för att få jobb och annars klara mig i samhället.
Det är märkligt att ett land är tvåspråkigt men inte obligatorisk att lära sig båda två språken. Det är ju alltid lättare när man är barn.
Det är ju BRA om man kan bägge språken men ingen är tvingad att lära sig dem fullständigt.
Däremot är det obligatoriskt att studera språken i skolan, inte direkt från klass ett men senare.
Många ser det som ett tvång, om de på finska orter t.ex. inte anser sig behöva svenska alls.
Jag var också tvungen att studera finska.
Klarade mig dåligt många år. Fick det vi kallar ”villkor”, var tvungen att läsa extra på sommaren för att klara vissa prov i finska. Klarade man inte sina villkor stannade man på klassen.
Vi var tvungna lära oss ryska. Det gick inget vidare för mig. Och för många andra. Å andra sidan var vi ju ockuperade av Sovjet, därför vi ansåg att det var tvång. Visserligen kan jag tycka idag att det var ju synd att jag inte ansträngde mig mer. Men kanske ändå spelar ingen roll då jag misslyckades med de språken också som jag var intresserad av om tyska, engelska och italienska. Jag måste leva med språket för att fästa den. Prata dagligen på den, läsa och skriva. Annars glömmer jag bort det mesta. Min stora sorg i livet är mitt dåliga minne.
Det stämmer – man måste dagligen prata, läsa och skriva det språk man vill att ska leva och utvecklas 🙂
Maken är finlandssvensk och lärde sig finska först när de flyttade till Sverige. Jag är född i Finland och flyttade till Sverige som 12-åring och använder numera finskan så sällan att jag börjar få svårt att uttrycka mig på finska. Härligt att ha fått många av sina drömmar uppfyllda!
Ja, det här med språk är inte så lätt. Man måste använda dem. Och så har man ju alltid bara ett modersmål.
Men det kan man i och för sig också glömma om man flyttar bort från ett land och inte i det nya landet alls kan använda modersmålet.
Tycker att jag drömde mycket mer när jag var aktiv ute i arbetslivet. Eller kom ihåg drömmarna, för drömmer gör vi ju hela tiden. Kan kanske bero på att man är mer stressad.
Ville tidigare lära mig finska, men har insett att min hjärna är för gammal för att lära sig ett så pass svårt språk. Min mormor var från Vasa och kom till Sverige när hon var runt 20.
Det sägs att barn som är tvåspråkiga har lättare för att lära sig fler nya språk. Vet inte om det alltid stämmer, men mina barnbarn som är tvåspråkiga (svenska/mandarin) har väldigt lätt för språken i skolan.
Tack för dina tankar här! Uppskattas!
Jag drömmer också då jag är stressad, men drömmarna är oroligare då, handlar ofta om jobben eller annat som förorsakar stressen.
Ja, språk blir kanske svårare att lära sig då man blir äldre – men kanske du kunde ta någon kurs i finska ändå?
Språket mandarin! Härligt! Men verkar svårt 🙂