… att få den enklaste sak gjord. Som att sy i en knapp i en kappa 😀 !
Först dröjde det ett par månader innan jag kom till skott med att köpa knapparna. Efter det dröjde det över en månad innan jag sydde en på plats.
Varför stressa? 😀
Det är konstigt, vad allt känns trögt numera.
Svante
Känner igen det där … alldeles för mycket! Har tre gosedjur/leksaker som Juniors kompis bitit sönder och bör lappas ihop … och min älskade nisse som Junior bet av arm och näsa. 😀 😀 😀
Nissen från i julas, de övriga tre vill jag inte ens säga hur länge sedan det är 😉
Känner igen mig i det där, köper en pryl som ska sättas igång och det dröjer och dröjer, tid har man ju gott om brukar jag tänka fast helst vill jag att frugan tar tag i det, jag är oteknisk som få även om jag brukar lösa det någorlunda ändå i slutändan.
Ingen idé att stressa 😉
En och annan knapp borde man väl försöka sy i på sin plats, men sist jag sydde något var det en innerficka i jackan som behövde lite uppmärksamhet, knapparna fick vänta.
Nej, det är inte bra att stressa. Sakta men säkert är mycket bättre. Kul att knappen sitter på plats nu och du kan använda kappan. Ha en trevlig söndag, kram!
Det känner jag igen! Det är faktiskt maken som får sy in knappar. Men han är av den åsikten att det är smartast att fler knappar ”ramlar av” innan det lönar sig att börja sy. Å varje gång måste man köpa garn, för att inte tala om en passande nål…
Å så väl jag känner igen mig! Fållen på ena benet till ett par långbrallor har rispat upp sig, för flera månader sedan. En dag ska jag… En bra början är i alla fall att jag tagit fram brallorna ur garderoben. Där hänger de snällt på stolskarmen och väntar. Än har jag inte förfallit till att reparera med tejp, det må sägas till mitt försvar.
😉 Ju enklare desto svårare att ta tag i det. Nu har du helgen på dej att bli klar.
Kramar från oss
Knappen sydde jag fast på några minuter men borde som sagt stärka fästet för två till – det blev inte av än 😀
Det följer med åldern, jag har samma problem. Detta trots att jag har en stor knappask, nålar, tråd, och gott om tid.
Svante
Det är alldeles för pilligt på nåt sätt det där med att sy, att träda tråden in i nålsögat osv.
Det är konstigt, vad allt känns trögt numera.
Svante
Känner igen det där … alldeles för mycket! Har tre gosedjur/leksaker som Juniors kompis bitit sönder och bör lappas ihop … och min älskade nisse som Junior bet av arm och näsa. 😀 😀 😀
Nissen från i julas, de övriga tre vill jag inte ens säga hur länge sedan det är 😉
Hahaaa – det är så kul med djur som busar med sina gosedjur, slänger dem hit och dit och ”tuggar ihjäl dem” 😀
Stackars Nisse ❤ 🙂
Känner igen mig i det där, köper en pryl som ska sättas igång och det dröjer och dröjer, tid har man ju gott om brukar jag tänka fast helst vill jag att frugan tar tag i det, jag är oteknisk som få även om jag brukar lösa det någorlunda ändå i slutändan.
Ingen idé att stressa 😉
En och annan knapp borde man väl försöka sy i på sin plats, men sist jag sydde något var det en innerficka i jackan som behövde lite uppmärksamhet, knapparna fick vänta.
Ha det fint nu.
Vi är tydligen många som har svårt att komma igång med olika små arbeten som kräver pill 😀
Men nu är det gjort. 👏🏻👏🏻👏🏻
Jo, jag applåderade nog för mig själv 🙂
Nej, det är inte bra att stressa. Sakta men säkert är mycket bättre. Kul att knappen sitter på plats nu och du kan använda kappan. Ha en trevlig söndag, kram!
Jag använde kappan även då knappen saknades. Tre knappar fanns ju, en var borta – men nu är alla fyra där igen 🙂
Det känner jag igen! Det är faktiskt maken som får sy in knappar. Men han är av den åsikten att det är smartast att fler knappar ”ramlar av” innan det lönar sig att börja sy. Å varje gång måste man köpa garn, för att inte tala om en passande nål…
Visst är det besynnerligt knepigt att komma igång 😀
Nej, stressa och jäkta skall man verkligen inte! 😉
Nej, usch – det är tärande, inte minst i den här åldern.
😂
Å så väl jag känner igen mig! Fållen på ena benet till ett par långbrallor har rispat upp sig, för flera månader sedan. En dag ska jag… En bra början är i alla fall att jag tagit fram brallorna ur garderoben. Där hänger de snällt på stolskarmen och väntar. Än har jag inte förfallit till att reparera med tejp, det må sägas till mitt försvar.
Ja, byxorna hänger nog där och väntar 🙂
Då man ser dem varje dag kan det ju hända att andan faller på nån dag att ta itu med dem.