Den här nallen brukar titta på mig då jag går ut på mina promenader 🙂 Hur galet roligt som helst!
Glad måndag! Hur galet som helst 😍
Månad: februari 2023
5000 steg tack vare snöjobbet
För två dagar sedan var det nästan snöfritt. Sedan fick vi då 30-50 cm snö på två dagar. Här är jag på väg hemifrån till mig syster för att hjälpa henne gräva fram bilen. Där fick vi faktiskt plötslig och oväntad hjälp av en gammal bekant. Tusen tack till honom!
Mammas gård orkade vi inte öppna helt, men så pass att hemvårdens bil kommer in där. Sedan är det en annan sak att det hinner komma lika mycket snö till innan den dagen kommer… vi får i så fall ta nya tag på tisdag eller onsdag.
Traktorn som då och då hjälper mamma hålla gården uppe är trasig. Nya delar är beställda, men när de kommer vet vi inte. Det är strejk inom transportbranschen och Rysslands krig mot Ukraina har också gjort sitt för att leveranser försenas eller att vissa produkter inte alls finns att få.
5000 steg blev det i dag, enbart tack vare snöjobb 💪
Trodde att våren var kommen
… men tji fick jag. Och jepp – många brukar upplysa en om att det är februari månad, och februari är en VINTERmånad. Många barn älskar också snö. Att få åka pulka i backar på sportlovet och att åka skidor i terräng eller nedförs.
Jag tänkte på dessa glada barn då jag grävde fram min bil i dag. Jobbet tog en timme och jag fick det inte helt klart. Bilen startar inte heller just nu, så jag kan dessvärre inte flytta den innan jag får starthjälp. Igår putsade jag den ren. I dag såg det ut så här, då plogbilarna kört förbi några gånger och det snöat 20 cm till under natten.
Det fortsätter snöa, så efter arbetsdagen imorgon har jag troligen åter ett nytto-motions-pass på en timme framför mig.
Hej och hå, traska på! Det blev faktiskt 2386 steg då jag skyfflade iväg snön, hämtade en annan spade, en annan borste osv.
Det lustiga var ju att nästan alla snöhögar var borta, vi hade barmark för två dagar sedan. Men nu har vi åter P-platsproblem och höga snöberg, så till den grad att vi inte vet vart vi ska skuffa snön. Kommer det 40-50 cm på två dagar blir det så.
Skyltsöndag, 19 februari 2023
Skyltsöndag är en utmaning som förvaltas av bloggvännen BP. Många visar både fina och roliga skyltar på söndagar.
Vårt lilla stora varuhus, och Mumin planerar!
Ja, det ser ju ut som om det skulle vara folktomt här 😄 Men jag har åter passat på att fota så att inga andra kunder kom med på bild. Suurkirppis (ungefär Storloppiset) är vårt lilla stora varuhus mitt i centrum av stan. Här finns allt från nya grejer till begagnade möbler, kläder, loppisprylar.
Ibland är det så att det jag är på jakt efter, det hittar jag inte. Men jag hittar annat som jag behöver. En ny sats med klistermärken gjorde mig åter barnsligt glad i dag ❤ En liten glasflaska kommer till i samlingen av glasprylar på fönsterbrädet. Där kan man alltid sticka ner en stickling eller en liten blomma.
Köpte också kuvert och vykort, och två rustika ljus som blev namnsdagspresent från mamma till mig.
Jag hade namnsdag i går och fick av min syster en Planner med Muminmotiv. När Muminfamiljen är med och planerar kan det ju inte bli annat än bra!
Att ströva runt där på loppiset en timme, utan att titta på klockan, var en stor lycka för mig.
Och snön den vräker ned…
Sedan smalt snön bort, snöhögarna från gatorna forslades också bort, och jag gick i väntan på en tidig vår.
Men tji fick jag. Och det är ju bara 18 februari i dag. Mycket vinter kvar, och dessutom sportlov för eleverna från våra skolor. Så kanske någon av dem VILL ha snö.
Men 15 centimeter på en natt betyder att vi åter har stora högar av snö längs gatorna. Isen under nysnön är förrädisk, många trottoarer så här på en lördag oplogade.
Det är inte så mycket vi kan göra åt vädret. Hjälper LITE att gnälla dock 😂
Jag har nu fått vila ett par dagar. Imorgon skriver jag två texter, vilket jag inte skulle ha gjort i vanliga fall då nya arbetstider gäller. Men ett möte ritades överraskande in i mitt måndagsschema och för att slippa stress den dagen ägnar jag en timme till ett par artiklar imorgon. Egentligen skulle jag inte behöva rapportera det till någon, men då jag har märkt att det finns personer som följer mitt schema och håller koll – ”vilar hon nu verkligen”… så kan jag säga att ”jo, det gör jag” 🙏
Fem en fredag, POSITIVITET
Veckans tema hos Elisamatilda, i Fem en fredag, är positivitet. Marko och Irma fick mig att skratta gott!
Vad har du gjort för dig själv i veckan?
– Fortsatt med de dagliga promenaderna. Men framförallt, trappat ner arbetstiden till humana 38 timmar i veckan och kämpar för att inte alls jobba veckoslut och sena kvällar. Eller ibland blir det ju kvällsjobb om det är möten som ska bevakas, men då börjar jag jobbar först kring klockan 12-13 och inte på morgonen.
Vad gör du för att må bra?
– Promenerar dagligen, i dag blev det dag nummer 140 med promenader alla dar i ett sträck.
Jag försöker också vårda mina relationer. Jobbet på tidningen är mig kärt och viktigt. Det får mig att må bra så länge som jag håller arbetstiderna nere vi redan nämnda timmar.
Hur livar du upp en tråkig dag?
– Har sällan tråkiga dagar, men kommer det någon depp så går jag på promenad eller kontaktar en god vän, spelar ett datorspel som jag gillar eller läser böcker och tidningar.
Vad skrattar du för tillfället åt?
– Kanske inte just nu för tillfället åt något specifikt, men igår skrattade jag åter åt Marko o Irma på Sveriges TV4 (bilden). Markos skämtsamma upptåg med den uppstoppade ”bävlingen” var kul 🤣
Hur kan idag bli en riktigt bra dag?
– Har varit hos frissan. Besökt krogen och ätit en halv pizza och druckit ett glas vin med en väninna. Kvällen avslutas förhoppningsvis med tid bara för mig själv. Titta på tv, läsa tidningar och böcker, läsa bloggar och kommentera hos mina vänner, skriva dagbok, lägga pussel. Det är supersvårt det pussel jag har på gång, men hittar varje dag 10-20 bitar 💪🧩
Gamla lekskolan i Lovisa
Då jag var barn i början av 1960-talet var det här vår underbara lekskola. Efter det har ju termerna för barnens dagvård ändrats otaliga gånger. Kallas visst småbarnspedagogik i dag, och vi talar om daghem, det finns förskoleverksamhet och allt möjligt annat.
Vi talade om att vi gick till ”leckis” – i Sverige talar man kanske ännu om lekis?
Många goda minnen har jag i alla fall från tiden i lekskolan ❤
Bilden tog jag under kvällspromenaden i söndags den 12 februari. Promenaderna har jag fortsatt med, precis alla dagar sedan den första oktober. Jag tänker själv… att jag orkat! Inte för att jag gått långt alla gånger, stegens antal har varierat mellan 2600 och 5000. Men jag började på hösten och det blev bara mörkare och kallare hela tiden.
Nu går vi mot ljusare tider och jag tror att mina promenader också blir längre. Om inte förr så i april.
Igår var det så attans halt av växlingarna i temperaturerna att jag gick och spände mig till och med med Ice bugsen 😱
Det var en gång ett par handskar
Ett par handskars liv är kanske inte alltid så intressant. Ibland behövs de, ibland inte. Över en sommar tvingas de kanske ligga i en låda eller på hatthylla.
För några veckor sedan köpte jag dessa nya handskar.
Jag hann använda dem ett par gånger. Sedan försvann de ur mitt liv.
Eftersom jag är en person med förmåga att tappa nästan vad som helst, i synnerhet om jag har fler än en sak i mina händer, tänkte jag att det var så det hade gått till.
Jag frågade ändå efter handskarna i ett par barer och på andra platser som jag hade besökt. Jag kollade med vänner jag hade varit hemma hos. I min bil fanns handskarna inte och inte heller i någon av alla de väskor jag använt den senaste tiden.
Troligen har jag tappat dem ur kappans ficka, tänkte jag. Någon har hittat dem och tänkt att de här äkta läderhandskarna är ju nya och fina och oanvända och därför börjat använda dem själv.
I dag tömde jag en av två lådor i hallen, de går att dra ut och finns under en möbel som egentligen är en sittbänk, men som inte används som en sådan hos mig. I lådorna förvarar jag ibland tomflaskor och tomma papperskassar.
Och ser man på. På botten av lådan låg något mjukt och svart, som förstås knappt syntes då även lådan är svart.
Mina handskar hade gömt sig där, medvetet eller inte. Alternativt ramlat ner i lådan och inte kommit upp av egen maskin.
Borta på äventyr var paret i alla fall, men trist måtte det ha varit i längden ändå.
Fint att jag hittade dem i dag, för än är inte vintern slut, så än får de komma ut på nya äventyr, med mig!
Kram till er alla på Alla hjärtans dag ❤
Igår firade jag att jag lyckades vara sträng mot mig själv och inte jobba på kvällen 🤣 Det här är en citron-cupcake.
Jag tror att det för en duktig-flicka, jag-fixar-allt och ensamboende arbetsnarkoman blir ett livslångt lärande, något att ständigt ha i åtanke… att det finns tid för jobb, men det finns också tid för fritid. Och även om jag tycker om mitt jobb, som blivit en livsstil, måste jag lämna datorn och telefonerna och kliva upp ur mejlträsket ibland.
Sedan var en så liten sak som att läsa slut Tove Janssons bok ”Pappan och havet” och börja med samma författares ”Sommarboken”, en stor vardagslycka. Ni får skratta om ni tycker det hela är patetiskt, men jag blev nästan lite tårögd.
Är det så här det känns då jag TAR tid för mig själv och gör saker som jag gillar? Och ”Sommarboken”, vad kan vara bättre, då vi går mot sommaren nu.
Alla hjärtans dag firades med en paus i jobbet. Promenad till Café Favorit där vi avnjöt goda bakverk med min syster, och sedan ännu promenad till affären eftersom kylskåpet och brödlådan åter gapade tomma hemma 🙂
Det blev nästan 2900 steg och i dag har jag promenerat 137 dagar i sträck 💪🚶♀️
Kram till er alla, mina bloggvänner och följare, på Alla hjärtans dag ❤🌷
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 