Gamla lekskolan i Lovisa

Då jag var barn i början av 1960-talet var det här vår underbara lekskola. Efter det har ju termerna för barnens dagvård ändrats otaliga gånger. Kallas visst småbarnspedagogik i dag, och vi talar om daghem, det finns förskoleverksamhet och allt möjligt annat.

Vi talade om att vi gick till ”leckis” – i Sverige talar man kanske ännu om lekis?

Nu leker inga barn längre i Villekulla daghem, inte i den här byggnaden i alla fall. Och inte i byggnaden på gården heller, den som uppfördes gissningsvis på 1970-talet? Fuktskador och annat som måste repareras blir dyrt, och barnen har placerats i baracker i väntan på att ett nytt daghem byggs. Mycket trist, men inte ovanligt i dag och inte bara Lovisa stad som har dessa problem.

Många goda minnen har jag i alla fall från tiden i lekskolan ❤

Bilden tog jag under kvällspromenaden i söndags den 12 februari. Promenaderna har jag fortsatt med, precis alla dagar sedan den första oktober. Jag tänker själv… att jag orkat! Inte för att jag gått långt alla gånger, stegens antal har varierat mellan 2600 och 5000. Men jag började på hösten och det blev bara mörkare och kallare hela tiden.

Nu går vi mot ljusare tider och jag tror att mina promenader också blir längre. Om inte förr så i april.
Igår var det så attans halt av växlingarna i temperaturerna att jag gick och spände mig till och med med Ice bugsen 😱

22 reaktioner på ”Gamla lekskolan i Lovisa

  1. Vilket vackert hus – undrar om det finns pengar att rusta upp och fixa det som behövs..?
    Dagis är ett ord som gärna hänger kvar i allmänt tal. Kanske vill de i skolans värld att man nu skall säga Förskolan, det blir kanske Föris då. 😉
    ”Walk on”! 🙂

    1. Föris låter ju lite tokigt 😂
      Men man FÖR ju barnen dit så varför inte, men jo – vet att du menar att det skulle vara en förkortning av förskola.
      Jag hoppas att Villekulla rustas upp på något sätt. Det är ett så fint hus ❤

  2. När mina barn var i lekisåldern fick de inte vara med där, för det var bara för barn med förvärvsarbetande föräldrar. Jag ansågs ju som hemmafru och att jag jobbade i jordbruket räknades inte.
    Vi fick hitta andra lösningar för barnen att få komma hemifrån, de gick i Mulleskola och Söndagsskola och den yngste fick gå på Lill-lekis några dagar i veckan.
    Var rädd om dig i halkan!
    Kram, Ingrid

    1. Just det – så kanske det har varit hos oss också.
      Kanske våra föräldrar behövde betala för att vi gick i lekis… borde kolla med mamma.
      Min pappa jobbade, men mamma var hemmafru – ändå fick jag nog vara några timmar i lekskola.
      Mulleskola finns fortfarande här, söndagsskola fanns förr.
      Kram!

  3. Det heter förskolan idag och dagis tidigare enl grannen som har barn. När jag växte upp fanns inget sådant. Tur du har Icebug när det är halt. Du har orkat promenera länge.
    Kramar från oss

    1. Ja, som tidigare sagt – Icebugsen var en av den här vinterns bästa investeringar 🙂
      Nä, då vi växte upp fanns inte förskola, men lekskolor fanns hos oss på 1960-talet.

    1. Våren är som vanligt mycket efterlängtad här. Kanske extra mycket efter pandemiåren och speciellt då så många tycker det är tungt med kriget som vårt grannland för mot Ukraina 😥

  4. Vilken vacker byggnad! Förstår att du har fina minnen därifrån. Ledsamt att man låtit byggnaden förfalla och att den inte går att räddas. Ja. trä och fukt är ingen lyckad kombo.
    Här hette det lekis och dagis ett tag, men nu säger man förskola. Och dagisfröken har blivit till förskolelärare.

    1. Kanske byggnaden kan räddas. Den är inte helt förfallen såvitt jag vet.
      Jag glömde skriva att byggnaden är i användning, men inte som daghem. Just nu är den öppen några timmar i veckan. Där finns allt från kläder till möbler och olika kärl, leksaker och sportartiklar m.m. som människor i trakten donerat och som alla de ukrainare som bor i Lovisa med omnejd gratis får gå in och plocka åt sig.

  5. Vilket fint hus!
    I Sverige använder vi inte lekis längre, utan tror att man säjer förskola och det ska var pedagogiskt, inte ska barn få leka hur som helst. Tycker ibland att det går lite väl långt.

    1. Ja, det tycker även jag – att de långa krångliga namnen är onödiga.
      Klart att man ska få leka i en lekskola 🙂
      Pedagogiska var dom nog även förr skulle jag tro, utan att det specifikt påpekades. Jag tycker att det blev hyggliga ungar av de flesta som gick där då jag var barn 🙂

  6. Nu har jag till slut lärt mig att säga förskola, som ju folk ovan har berättat att det heter. Höstpojken, yngsta barnbarnet, är noga med det. Fint hus, byggt redan på 30-talet, värt att bevara.

    Som jag har skrivit tidigare: Toppen att du har fått in din promenaderna och går ut i ur och skur!

Glad för varje liten kommentar – ha en fin dag!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.