
Det här kanske har varit fönsterglas, jag är inte så säker, men annorlunda är de i alla fall. Fanns på Hotel Alexandars gårdsområde i Montenegro där vi bodde fem nätter.
Lite tjatigt kanske då jag talar om mina dygn som sjuk. Tjugonionde i dag, det hela började första dagen jag var officiellt ”deltidspensionär” den första oktober. Så jag minns inte riktigt hur det känns att vara i form. Vissa dagar känns allt lite bättre, andra dagar går det åter ner i en svacka.

Fina gamla fasader i Kotor, gamla stan, med anor från 1400-talet. Det som jag alltid kommer att minnas från Montenegro är de fantastiska bergen som omringade allt ❤

Här vimlade det av turister, precis som det senare gjorde i Dubrovniks gamla stadsdel i Kroatien.

Och utanför gamla stadens murar, på ett avstånd av bara hundra meter, fanns den här lyxkryssaren. Jag tror jag visade bild på den tidigare här på bloggen, men det får då bli en repris 🙂
Ute skiner solen, det är +5 grader. Jag har varje dag försökt göra nånting, utan att överanstränga mig. Skrivit tre artiklar faktiskt på tre dagar och det är så roligt att vara tillbaka i den rollen.
I dag ska jag till ett gym, men det blir inget med blodsmak i munnen. Jag ska trampa lite motionscykel och eventuellt träna benmuskler och axlar i andra maskiner. Men som sagt, måste ta det väldigt lugnt. Halva kuren av medicinerna mot slemmet återstår ännu.
Krya på dig! Hoppas att du snart mår bättre.
Tack – min högsta önskan är, såsom för många andra som inte är friska – att bli frisk igen.
Det är alltid berikande att resa. Fina bilder fick du. Förhoppningsvis någorlunda fina minnen trots sjukdom.
Krya på dig!
I och med att jag fortfarande är sjuk, fyra veckor efter hemkomst, minns jag så väl den där hemska dagen med kräksjukan.
Men när jag ser på bilderna från resan så fick vi nog uppleva mycket fint också 🙂
Seg är influensan, men jag kämpar vidare!
Så fantastiskt vackert det ser ut att var i Montenegro med bergen som dominerar över allt.
Kram, Ingrid
De dominerar minsann, skrev här även i ett annat svar att det är nästan omöjligt att fotografera så att inga berg syns 🙂
Kram!
Stort tack för värmande och soldränkta bilder från Montenegro. Precis vad jag behövde idag, då det var svinkallt och ruggigt ute. Nu är det höst och varje påminnelse om sommar är mera än välkommen.
Nu är det bara att hålla alla tummar och tår och hoppas att 29 dagars sjukdom snart är slut. Kul att du orkar skriva artiklar dock! Skoj!
Ja, jag kämpar för att orka med olika frilansjobb – för att få ihop till hyran.
Är jag länge sjuk måste jag kolla om jag som företagare kan få ersättning från nån sjukkassa.
Här är också det också blåsigt och kallt. Brrr!
Det är så häftigt med bergen som bakgrund i alla bilder. Vackert!
De omringar allt! Det var nästan omöjligt att ta bilder där inga berg syntes 😀