Några dagar kvar, det är slutspurt!

Några saker och möbler finns nu på plats i nya bostaden. Sådant som vi orkat bära med grannen och som av praktiska skäl behöver flyttas så att min vardag ska löpa. Till exempel teve och dator. Inte för att det är viktigt att glo på teven från arla till särla 😂 men för att tekniken hör ihop med datorn, ni vet hubbar och bubbar och sånt 🤣Och jag måste kunna jobba på veckoslutet.

Att kunna tvätta händerna efter toalettbesök är ju också viktigt. Jag är väldigt glad över mitt kaklade toa- och duschutrymme, och golvvärme finns där också, men återstår att se hur den funkar.

Ett fönster som jag snart säger adjö till. Då jag städade satte jag ett par underlägg av plast på tork i fönstret och det ser ju egentligen helt trevliga ut där 🙂

Ska snart iväg på anhörigvård och på listan av anskaffningar till nya bostaden står nytt duschdraperi.

Jag hade tänkt ta en cykeltur…

… och kanske få några nya bilder till bloggen, från kära hemstaden.

Men det bara regnar.

I morse när jag vaknade såg jag något ovanligt fenomen, något som lyste på himlen bakom molnen. Jag kom på att det var solen som kom åt att glutta fram då och då, när de tyngsta och tjockaste molnen gav vika.

Finns inte så mycket annat att fördriva tiden med än att spela Jewels of Rome. Jag är med i ett team, a union called Amici. Vissa dagar kan alla i gruppen spela tillsammans för att uppnå olika fördelar och pris.

Jag ska fortsätta städa också. Brukar göra det då det regnar. Egentligen borde hemmet vara i toppskick med tanke på de senaste veckornas ostadiga väder, men jag har haft rätt mycket jobb också. Sitter klistrad vid datorn tio timmar under tre dagar i början av veckan.

Precis nu när jag skriver det här tittar solen fram. Prognoserna visar ändå att det snart ska regna igen, så jag funderar… ska jag åka iväg eller inte. 19 grader, lätt regn, säger datorn.

Ett fint fönster gjort i tiffanyteknik. Finns i Villa Armas trädgård.

HGSH, fönstertvättarens mardröm?

Vackert och välskött hus. Roseborg, byggnadsvårdarens butik i Strömfors bruk. Jag har själv köpt fönstertätningspapper härifrån. Och det som här inte finns till salu, det behövs knappast heller 🙂

Men i min kategori, Hur galet som helst, kommer bilden in eftersom jag ofta slås av tanken ”vem ska tvätta alla fönster här, hur görs det?” Är det här fönstertvättarens mardröm eller ett eldorado för den som älskar att putsa och pynja, länge.

Samtidigt kan den här bilden nog också gå in under kategorin Fina fönster ❤

Det regnar i dag, torsdagen den 2 juli. 15 grader svalt ute men vattnet behövs och jag passade på att torka av min postlåda då jag hämtade dagens tidningar därifrån.

Fönstret mot sommaren öppnat!

Igår var det äntligen dags! Att öppna fönstret mot årets sommar 💕En del av tätningslisterna fick jag bort själv, men då jag inte så gärna klättrar med krånglandet knäet, fick jag också hjälp av grannen.

Bordsytan blir mindre, en klaff fälls ner. Annars finns inte plats för att öppna fönstren.

Här är yttre fönstret stängt denna morgon, men spetsgardinen är ytterligare ett sommartecken. Det andra fönstret har myggnät och står öppet ofta nu. Ni må tro att det doftar fräscht av vår och försommar här inne. Snart slår också syrenen ut sina blommor och då lär jag få den doften in också.

Annars hann jag bli lite orolig i morse. Hade ett sms på telefon från HUS (Helsingfors universitetssjukhus). De hade bokat tid till mig för fredagen den 22 maj på ett sjukhus, kunde jag läsa.

Min födelsedag… ska jag opereras då? Det kom rätt fort det här, tänkte jag och loggade in på Maisa för att få närmare direktiv. Där kunde jag lyckligtvis se att det är frågan om distansmottagning med en läkare som ska ringa mig den dagen.

Det är mycket nu med tandläkaringrepp och bröstdiagnoser.

Jag tänker att det ändå gör mig gott att bli påmind om att varje dag är en gåva. Att leva och må bra är inget att ta för givet.

Imorgon har jag frissa, så det känns som att något fint också händer.

Paprikan planterades ut igår. I natt mullrade åskan några timmar, dovt och på avstånd. Inga förfärliga skrällar rakt ovanför huvet.

Sommaren tar sig in, genom ett öppet fönster med spetsgardin.

Årets sista dag, lev den med behag

De här orden kommer inte från någon visa, såvitt jag vet. Men jag nynnade ändå på dem i morse då jag låg under varma täcket och myste. Ute hade solen gått upp och den visar sig i dag, vilket betyder att det är kallt, precis som prognoserna utlovat. Minus elva grader, det är minst femton grader för kallt för mig 🙂

Men årets sista dag. Lev den med behag.

Promenerar hem från lokala elektronikaffären. Var tvungen att köpa en ny box då den gamla sade upp kontraktet. ”Ja, den är nog väldigt gammal den här”, sade expediten som kanske var minst trettio yngre än jag. ”Köpte den för ett och ett halvt år sedan”, svarade jag och han blev lite förvånad när han tittade i min köphistorik att jag hade rätt.

Men i dagens digitala värld kanske 1,5 år gamla manicker är uråldriga…

Nu ser jag teve igen. Men det är inget jag specifikt kommer att syssla med ikväll. Ska äta något smått hos grannen, skåla in det nya året, bränna av några tomtebloss.

Ett fint fönster kom på ett vykort via postcrossingen från Tyskland. Vilken grönskande och somrig miljö som motvikt till det vita och smällkalla som råder där ute just nu.

Mellanmål nyss: köttpiråg med knackkorvar. Lihapirakka nakilla.

Liten stund brasa ännu, behövs nu alla dagar med kylan som råder.

Fina fönster bakom lucka nummer 13

Det är luciadag idag och senare ikväll ämnar jag delta i Åkes utmaning, då jag kommit hem från kyrkan.

Men före det visar jag två vackra fönster från ett av de öppna julhemmen i Lovisa. Via den här sidan kan du se på bilder från alla hus som hade öppet idag och som är öppna också imorgon klockan 10–15.

Fönsterbilderna är tagna i Villa Armas.

Vi har ingen snö ute, men minus sex grader och ingen blåst är rätt perfekt väder.

Steg för steg mot vintern

Igår var det höstdagjämning. Sajten Illustrerad vetenskap skriver så här: ”Måndagen den 22 september 2025 infaller höstdagjämningen, som ger förebud om höst- och vintertider. Dygnet då dag och natt precis som vid vårdagjämningen påstås vara lika långa är en av de fyra årstidernas hörnstenar.”

Vi hade egentligen inte den dagen i åtanke igår då vi fixade en del av mina fönster, men idag inser jag att höstdagjämningen var igår 😀

Grannen hjälper mig täta eftersom det i vissa fall kräver lite klättring, också då det gäller att sätta upp nya tjockare gardiner. Farväl till sommaren och spetsgardinen således, och välkomna tätningslister och -papper och en annan gardin.

Helt fixat och klart är här inte, jobb återstår ännu, också med andra fönster i lägenheten. Men allt måste inte göras på en dag. Det kan bli en del soliga dagar ännu, ute är det fortfarande full grönska, vilket kanske kan anas lite genom fönstret på bilden. Ett fönster har jag fortfarande också möjlighet att öppna för vädring.

Vädret har såtillvida varit gynnsamt att det har varit sol och blåst några dagar. Då har fönstren torkat. Trä sväller ju av fukt och regnar det mycket gäller det att då och då kolla att fönstren kan öppnas och stängas.

Det här fönstret finns inte hos mig. Det är ett minne från sommarens besök på gården Teiras Hereford i Hopom i Liljendal, där det finns en trevlig festlokal i en gammal, renoverad ladugård.

Den här veckan har startat med flera arbetsuppdrag. Tacksam för dem 🙏 Några kräver mer energi och förberedelser än andra. Mot slutet av veckan, senast på fredag, ska jag kunna koppla av. De är också de dagarna då jag gör besök hos alla er fina bloggvänner ❤️ och försöker läsa mig ikapp med vad som hänt i era liv, så gott det går.

Fint fönster och syrenen blommar snart

De är på gång. Rakt utanför min dörr och terrass. Lila syrener och snart får vi njuta av doften, vi som kan. Jag vet att det finns människor som har svårt för de starka dofterna från hägg och syren.

Jag har lite återupptagit intresset att fotografera med något slags eftertanke. Ska använda teleobjektivet också och vem vet om jag skaffar mig ytterligare ett tredje objektiv nåt tag.

En hel del fotar jag med mobilen, men jag har ingen ny supermodern smarttelefon. En smarttelefon nog i och för sig, men de allra nyaste har jag fantastiska egenskaper.

Dock har jag alltid varit en vän av ”gammaldags fotografering” med systemkamera, användning av olika objektiv, bländaröppningar, automatiska inställningar kontra manuella, osv.

Ett fönster i en gränd nära mitt hem får vara ett bidrag till kategorin ”Fina fönster”. Där har jag inte särskilt ofta lagt upp bilder på senaste tid. Det blev mera sånt då jag reste, före pandemin. Tyckte att det fanns miljoner fina fönster utomlands, men visst har vi en del sådana här hemma också 🙂

Arkivbilder i brist på annat…

Frukterna smakade frukt och bären bär, det minns jag så väl av denna våffla jag köpte i Dubrovnik, Kroatien i höstas. Sedan var våfflan för tjock och mjuk och väldigt söt med honungen. Den hade gärna fått vara tunn och frasig. Men jag lät andra vid bordet hugga in på den också, så nästan allt gick åt 🙂

Ute är det jämngrått och det vet inte om det ska snöa eller regna, så det kommer lite ett av vartannat.
Jag tycker att jag har fotat allt som fotas kan i vår stad och att bilderna blir så fula nu med kala träd och blötsnö. Kanske jag kan skärpa mig eller bara helt enkelt får lov att sänka ribban och fota miljöerna sådana som dom är 🙂

Ett fint fönster från Kotor i Montenegro, också fotat på Nya Östis läsarresa i oktober.

Jag ska snart iväg på ett jobb och kanske jag där, eller på väg dit, hittar något att fotografera.

Skyltsöndag och Fina fönster en krispigt kall dag

En fin skylt utanför innegården var man hittar vår nyaste blomsteraffär Peikonkello. För den som inte kan finska översätter jag skyltarna så att Peikko = troll och Kello = klocka. Dessutom står där ”blomster- och trädgårdstjänster”. Öppet klockan 12 till 18, vilket gällde för just den här dagen.

Den 504:e Skyltsöndagen hittas också hos bloggkompisen BP, och länkar där till andra som är med.

En förtjusande affär som jag skriver mer om i Nya Östis. Den här bilden ger inte helt rättvisa åt de vackert prydda fönstren, de borde ha varit mer skymning när jag tog den.

Och inifrån såg det ut såhär.
Affären finns vid Alexandersgatan, men inne på den så kallade Alexandersgården med ingång därifrån.

Det var kring -12 grader tror jag. Vet inte vilka mätare jag ska tro på. En i köket visade minus sju, men jag tror att solen värmde lite där. Datorn sade -12. Nu när solen har gått ner visar mätaren i köket -13 grader.

Jag är inte förtjust i kylan och snön men kan hålla med dem som inte tycker om slaskblask heller och att det sedan fryser på. Minst två månader får vi troligen stå ut innan kylan ger med sig helt och hållet, men det blir i alla fall ljusare för var dag som går.

Och jag tog flera bilder under min promenad hemifrån till den nya affären i dag. Folktomma gator, en söndag för trettonhelgen, men Lovisavyer i alla fall. Visas senare!