Av choklad, blir man glad! Det bestämde jag i fredags och inhandlade mörka chokladpraliner från Bistro Kronan på Alexandersgatan.

Av choklad, blir man glad! Det bestämde jag i fredags och inhandlade mörka chokladpraliner från Bistro Kronan på Alexandersgatan.


Men här har jag sedan att något att bita i då jag börjar pussla igen. Massor av bokryggar och sedan de där trappräckena och räckena där uppe på andra våningen. Vissa detaljer återfinns i alla van Haasterens pussel. Mobiltelefonen med frågetecknet, pappersflygplanen, bläckfisken, hajfenan, glasögonen, små tomtar, en katt, tassar och randig svans, fisk i vattenskål osv.
I dag frågor Orsakullan Madeleine ”Kommer du ihåg att skriva 2022. Eller råkar du skriva 2021?”
Svar: Tillsvidare har jag kommit ihåg det. Jag skriver datum ofta, sådant som har med tidningen att göra. Dessutom skriver jag dagbok varje dag. Där har det genom åren hänt att jag skrivit fel år några gånger i januari 🙂
Solen skiner från en klarblå himmel och på förmiddagen hittar den in i min bostad genom reflekterande fönster från huset mittemot.
Det är minus sexton grader och ärligt sagt gillar jag inte alls den här kylan, den ställer till med olika problem. Bråttom får man inte heller ha, då det tar tid att skrapa bilens rutor och sedan bör den köras ordentligt varm, så totalt sett räknar jag med minst en timme för denna procedur.
Imorgon ska det vara varmare, kanske bra minus två grader. Det ser jag fram emot!


Det finns människor som är otroligt konstnärligt lagda och sedan dessutom utrustade med tålamod och fingerfärdighet. Jag undrar hur en pepparkaka tillverkad av mig, från bakbord till dekorerad och inpaketerad skulle se ut 😂 Jag tror att en femåring skulle göra vackrare pepparkakor än jag.
Men det viktigaste är väl att människan försöker, och gör sitt bästa.
Tina var det som bakade mästerverken till kakor som ni såg i somras här på min blogg. Det är också hon som gett mig den här pepparkakan 🥰

Om någon av er som läser min blogg kollar detta, berätta gärna om ni såg sändningen eller om det var något strul.
Det här samarbetet som Nya Östis har med Loviisan Sanomat TV är mycket värdefullt. NÖ har ju inte möjligheter att strömma sändningar. Vi samarbetar också med Agricola svenska församling, med lokala Röda Korsets avdelning och med Östra Nylands Ungdomsförbund.
Då vi uppvaktade lucia och hennes familj för en dryg vecka sedan gav vi den här blombuketten till henne, donerad av Firma Kim Svenskberg.

Känns rätt fantastiskt att jag visat 182 fönster här på min blogg, få se om jag någon gång på våren kommer upp till 200!
Önskar er alla en Glad måndag! Tackar min stupade morfar och alla andra som gav sitt liv för Finland i kriget mot Ryssland, i dag firar vi Finlands självständighetsdag. 104 år självständiga, hurra ❣ Inget vi ska ta för givet, att vi får leva i frihet.

Det här pusslet tycks jag bygga från kanterna inåt! Olika blir det alla gånger, det vill säga vilka områden jag får klara. Men sorteringen sker alltid på samma sätt. Kantbitarna ska hittas först och då jag letar efter dem sker grovsortering av andra bitar. Vad är hav, vad är vimplar, fåglar, himmel och vilka detaljer går lätt att hitta?

Nästsista måndagen i november månad. En kollega blev sjuk och det betydde aningen mer jobb för mig och en annan kollega, men sånt får man vara beredd på. Jag tycker att dagen har varit bra! Inte minst för att solen lyste, det var -2 grader och vindstilla.
I samband med att jag förde papper till bokföringsbyrån som ligger på andra sidan gatan tog jag en kort men rask promenad och drog in syre så mycket jag hann 🙂
Följ med på promenaden.



Det har åter varit en fartfylld och småstressig dag på jobbet.
Jag försöker ändå hitta tillbaka till det roliga på jobbet genom att då och då ge mig tid att gå ut och intervjua folk.
Jag vill ha ett kreativt jobb. Ett jobb där jag enbart håller på med administration och planering är inte tillräckligt kreativt. Jag behöver få skriva artiklar. Gärna personintervjuer och inte enbart kommunalpolitik.
I dag var jag på Piia Miettinens och Eva-Lotta Bloms utställning i Galleri Theodor i Almska Gården.
Skriver om den till torsdagens tidning och den som vill se tavlorna kan göra det till och med den femte december.

Då gårdagen kändes blytung och grå, som om ett blött grått täcke legat över mig hela dagen, kunde väl den här dagen inte bli sämre i alla fall?
Vaknade runt halv nio och hade full fart på jobbet till cirka 14. Tog en paus för att hjälpa min syster på ett håll och sedan hade jag ett par ärenden som skulle skötas på stan.
Det blåste kallt, men solen har visat sig i dag. Så den här dagen har varit mycket bättre än gårdagen.

Nåväl. Jag köpte en amaryllis och en pepparkaka, då det nu prånglades så hejvilt 🤣
Skrattat har jag också, då Pia och jag har samma förfärliga humor. Man måste känna varandra väl för att kunna skämta om vad som helst. Till exempel om att en av oss blir påkörd på en P-plats. Hon ligger kvar på marken och tror att jag ska ringa efter hjälp. Men se nej, jag hojtar istället ”vänta, rör inte på dig, jag måste få en bild till tidningen först!”
Och till dem som säger att vi inte har nyheter och inte hänger med på NÖ skulle jag säga ”vad sa ni nu då, att vi inte hänger med?”
💪🤣😂😁
Jo, jag vet – så här gör ju många mänskor. Fotograferar på olycksplatser istället för att hjälpa, och det är INTE bra.
Men vi har vår humor.
Ibland säger jag just sådana här fel saker på fel platser och får långa blickar av människor som frågar sig hur klantig man får bli.
Försöker välja sällskapen där jag kan kläcka ur mig det som jag kallar min egensinniga humor 😀