Två av våra centralt belägna glasskiosker i Lovisa. Jag har inte ännu köpt min första glass och ätit den ute, har varit så kallt. Men jag får rapportera sedan när det händer 🙂
Kiosken utanför köpcenter Galleria. Hoppas det fixas lite mer planteringar här, då blir det riktigt trivsamt!
Hundra meter från Gallerians kiosk finns den här, Il Duos kiosk, alldeles invid torget.
Eftersom olika utmaningar i Blogglandia dött ut eller ligger i träda (har paus) – så tänkte jag att jag börjar med denna. Bjud på dig själv! Visa en otillrättalagd selfie 🙂
Du kan göra det en gång i månaden, eller en gång i veckan – eller såsom jag kommer att försöka göra… lägga ut en selfie varje dag hela maj!
Ingen känner väl sig vacker i hårrullar? Men so what?
Vill jag att någon där ute ska lära känna mig sådan som jag är (ja, ni får ta det här som en kontaktannons om ni vill) … så är ju det här ett sätt att visa mig i helt oförskönad stil 😂
Om jag kräver att den person som vill ta kontakt med mig, och dela vardagen med mig, ska vara modig, öppen, småtokig och sig själv… då måste jag ju också vara det.
Så jag lever på hoppet att genom min blogg hitta modiga personer som vill lära känna mig bättre. Gå ut med mig och äta i sommar. Ta en cykeltur.
Skriv gärna en kommentar här på bloggen om du vill träffa mig. Du kan kalla dig Kalle fastän du heter Ville och din e-postadress behövs men stannar enbart hos mig. Vill du vara anonym, så skriv även det – då publicerar jag inte din kommentar så att alla ser den. Bara jag läser den.
Jag tog några foton även efter att papiljotterna, som vi kallar dem i Svenskfinland, togs bort från huvet. Dem får du kanske se imorgon!
… så klart att den ska vara på huvet dels på valborgsmässoafton, dels även på första maj!
Jag blev student våren 1982.
Bilden är mitt bidrag i Åkes utmaning, Veckans foto.
Jag älskar ju mina växter, så här är jag ”i djungeln” bakom mitt prickblad 😀
… har jag nu varit om att tillreda munkar och struvor. Det som jag inte gillar är att kladda med deg, så vi hade arbetsfördelning med grannen. Hon hade också för många år sedan friterat munkar, så det kändes bra. Het olja är ju inte att leka med. Man ska veta exakt vad man håller på med.
Jag såg till att de ingredienser som inte fanns införskaffades och friteringen skedde i mitt kök. Vad jag inte visste var ett en viss lukt eller doft, hur man nu vill se det 😀 … sprider sig vid fritering. Men det var inte så kallt ute att jag inte kunde vädra en stund, och sedan använde jag ett doftljus i köket på kvällen.
Nu ska munkarna jäsa en stund, förstås under en duk, men de måste ju få synas på bild 🙂
Det börjar arta sig, munkarna har fått lite färg och vi vänder dem försiktigt.
Det gällde att hela tiden ha koll på temperaturen, oljan fick inte bli för het. Någon av oss stod hela tiden vid spisen.
När en munk svalnat så mycket att den kan lyftas för hand till en tallrik med socker vänder vi den där och sedan ser den ut så här.
Struvor gjorde vi också. En lös smet hälls i en stadig påse och sedan spritsas den ner i oljan. Vi hade ingen form inne i kastrullen, så därför blev det inte sådana struvor som man kan köpa i affären. Men de här är ju dubbelt så goda.
Vill man få runda struvor kan man använda en tom och tvättad plåtburk, till exempel sådana som innehållit ananas eller tonfisk. Ta bort lock och botten, och använd den som form.
Det här var en fin upplevelse för mig, och upplevelser ska man ju samla på. De blir fina minnen, och jag lärde mig nu att det inte alls är svårt att fritera munkar och struvor.
Nu vet ni vad jag äter de två närmaste dagarna 🙂 Utöver det även en Pavlova-bakelse.
Önskar också alla er andra en god, smaskig och kanske solig första maj! Med eller utan skumpa och studentmössa ☀😎🥂
Vi har ett dödsfall. Eller i alla fall ett fall av grov misshandel. Vem står bakom detta?
Fru Frost som härjade i natt med minus fem grader står högst på listan över misstänkta. Hon har till och med tagit sin in i växthuset. Jordgubbsplantan lyckades hon inte få död på, och suckulenten tycks ha klarat sig. Men paprikaplantan ser illa åtgången ut.
Någon begravning eller välsignelse för kära paprikaplantan arrangerades dock inte direkt. Hen rycktes inte heller upp från jorden. Vi tror på underverk och pratade lite med henne och sa att hon får en chans att återhämta sig.
Livet i Äppelviken är stundom hårt. Här klarar sig de härdade. De svaga lämnas inte till sitt öde, men de har inte heller dygnet-runt-omsorg.
Det borde vara slut på nätterna med minusgrader, men då jag nu råkade ha ved kvar för att elda ett par, tre gånger till gör jag det ikväll – myseldar.
Alltså här hemma, inomhus. Jag bor inte i växthuset.
Äntligen en solig dag. Ganska kall blåst men rätt klädd klarade man sig bra. Det här var dagens arbetsvy, då jag fick i uppdrag att bevaka Svenska folkpartiets bjudning av munkar och mjöd på torget. Partiet ville tacka sina väljare för framgången i vårens kommunalval. Start klockan 10, ganska tidigt för mig… men jag klarade det 😎
Trevliga pratstunder med både kandidater, invalda och väljare. Mer om det kan ni läsa i Nya Östis som kommer ut onsdagen den 30 april, undantagsvis en dag tidigare än vanligt eftersom torsdagen är helgdag med första maj.
Och nu har jag sex pelargoner i köket. Senaste tillskottet är en Mårbacka, den som står upphöjd. En Mårbacka per säsong är ett måste. Pelargoner gör mig tillfreds och redan i höstas såg jag fram emot att få bli en pelargonmormor. Om någon kunde hjälpa mig bygga hyllor eller komma på andra lösningar att sätta blommor på höjden, då skulle jag skaffa ännu fler pelargoner 😍 De gör på något sätt hemmet lantligt, somrigt och mysigt.
Det är ruggigt ute men de dagar solen visar sig stiger temperaturen i växthuset, så vi vågar plantera där. Med hjälp av Mylla-Mästaren grannen Pia lade vi i dag ut en planta med gul paprika, en med jordgubbar och så sådde vi zucchini-frön.
Längst bak på bilden finns en suckulent som inte klarade sig inomhus i kruka. Men då jag tog den enda del som överlevde och placerade den med lite rester av mylla i en skål av glas där det fanns snäckor och stenar, DÅ fick den rötter och började växa. Den fick alltså inte annat än lite väta på roten via kökskranen ett par gånger i veckan, men annars fick den stå i soligt läge i glasskålen.
Nu har jag ingen aning om hur detta äventyr slutar, vare sig då det gäller suckulent, plantor eller frön. Men just därför är det så spännande och roligt!
I affären i dag hade vi med grannen en lek där vi sa att vi endast fick köpa saker som började på bokstaven P.
Pumpafrön, perse-paperi (rumpa-papper, toapapper), peltipurkki (plåtburk = lonkerodryck), pesupulveri (tvättpulver/medel), paristot (batterier), paperilehti (en papperstidning), pumpulipuikot (bomullspinnar), prasselpåse (ostbågar), pöytäkynttilä (blockljus som står på bord), putkilo (tub med vitamintabletter)… osv.
Det var en utmaning som hette duga, men vi kom alltid på något som gav oss rätt att handla det vi ville 😂
Här i förgrunden syns fyra av mina fem pelargoner. Ännu ganska små men de ska väl växa till sig. Jag skulle vilja ha minst tio stycken, men det är ganska svårt att få plats för dem. En hängampel med pelargoner kanske jag köper att ha utanför min dörr på terrassen, få se! Det känns lite för tidigt dock ännu, vädret är mulet, svalt och ibland blåsigt och regnigt.
Jag har troligen slutat elda. Samlar inte längre papperstidningar och tomma toalettpappersrullar 😀 I förgrunden syns några tidningar men de ska snart ställas undan i en låda. Ved har jag kvar till två eller tre brasor, men det är så pass ”varmt” på dagarna ute nu att jag antar att jag eldar nästa gång i höst. Men kanske bäst att inte säga så, för blir det regn eller snö till midsommar gör jag nog en brasa 😂
På bilden syns förutom en del av mig själv också snabeldraken (dammsugaren för den som inte kände till det roligare namnet). Körde ett varv med den igår, men delar ofta upp jobbet på två dagar.
Före detta Pernå kyrkoby skola. Har besökt den många gånger som journalist och skrivit artiklar om skolans verksamhet och olika evenemang där. Nyhetsrubriker blev det också då skolan lades ner och när huset senare togs över av Agricola-Sällskapet. Bakom länken finns mera info om föreningen, om Mikael Agricola, museet, Pernå osv.
Jag hade hittills inte besökt huset efter att det tagits över av föreningen, men igår var det dags att titta in där under ett evenemang. Den som ville kunde också köpa en våffla och det var egentligen våfflorna som lockade mest om jag ska vara riktigt ärlig 🙂
En frasig våffla med hallonsylt och grädde är det ju svårt att tacka nej till.
På en av väggarna i den gamla skolsalen finns ett fint konstverk som Elina Mieskolainen gjort tillsammans med en barngrupp. Den bilden hade kunnat gå in på Glad Måndag, men nu får den istället gör vår tisdag glad.
Hos Klimakteriehäxan handlar Varför/Därför om presenter och jag modifierar frågorna så att jag kan svara på dem.
Varför är en positiv upplevelse som överraskar mottagaren en svårslagen present?
Därför att det alltid är roligt att ge och i synnerhet att kunna överraska någon med en positiv upplevelse.
Varför står det alltid ”en god middag” på min önskelista?
Därför att mat i trevligt sällskap också ger givande pratstunder. Då jag bor ensam gör jag mycket sällan mat hemma, och någon gång då och då är det därför trevligt att äta ute tillsammans med andra.
Varför vill jag inte ha presenter som kräver lagringsplats?
Därför att jag har allt jag behöver (svarar således precis som Klimakteriehäxan). Hemma ska var sak ha sin plats och ju tommare ytorna blir, desto bättre (men inte alltid lätt). Jag uppskattar att få och ge gåvor som kan användas, typ levande ljus, vin, något ätbart, osv.
Varför blir jag ändå glad över ett hårt paket som uppenbart innehåller en bok när jag redan har så många jag inte hunnit läsa?
Därför att böcker behövs, de är allmänbildande, för ut oss på äventyr. Många av de böcker jag har läst ger jag bort eller säljer. Några enstaka sparar jag.
Varför har jag ingenting emot att bli lite firad när jag har födelsedag?
Därför att vi alltid ska fira då det finns minsta lilla anledning. Och har jag överlevt ett år, fått ett år till i mitt liv, då får det gärna firas. Med eller utan presenter. Samvaron viktigast.
Vad det blir vet jag inte, men kanske det blir blommor ändå? Hanging-garden-påsen hänger i växthuset för att få mycket värme och för att det går att vattna den där så att det som rinner genom påsen landar på jorden under.
Lite senare i vår eller på sommaren flyttar jag troligen påsen så att den hänger utanför växthuset.
Har inte råd med prenumerationer till fullt pris, så jag nappar då och då på specialerbjudanden. Ska nu få veckosluts-HBL under tre månader. Trodde den skulle börja först efter påsk, men hittade i dag två tidningar i postlådan. Trevligt med lite prassel och underhållning, kanske rentav i viss mån även allmänbildning.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 