Övrigt

Det här med mylla alltså…

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

… varje gång jag sysslar med omplantering tänker jag… INTE EN GÅNG TILL… det är så bökigt med tunga säckar då man är ensam och att få jorden i krukorna, utan att spilla något bredvid. Sedan står man där med smutsiga händer som måste tvättas många gånger, för annars blir ju allt annat smutsigt som man vidrör. Och nej, be mig inte köpa trädgårdshandskar! Behöver dem så pass sällan, och smutsiga blir dom också.

Helst petar jag mylla ner i en kruka med en matsked, bara så att ni vet.
(Adrian nickar instämmande, han gillar inte heller stöket med myllan)

Balkongen är inte klar, men det artar sig. Egentligen skulle jag vilja ha en soffa på kortändan där kvällssolen lyser. En sådan där som håller väder och vind och som kan stå ute även på vintern.

Efter några om och men och suck och stön fick jag pelargonerna omplanterade. Hoppas dom inte dör av min behandling…

Svetten rinner längs ryggen så jag har väl fått lite vardagsmotion i dag med både cykeltur och balkongstädning. Slutligen är jag ändå nöjd med mig själv 🙂

Och just det – det runda bordet i förgrunden, som av antikexperten Wenzel Hagelstam i Nya Östis den 6 oktober 2016 värderades till cirka 100 euro, säljer jag gärna. Jag har inte plats för det. Det är ett lågt soffbord i stilen chippendale som har ursprung i 1700-talets England.

Vitsippor och en citronfjäril

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… såg jag då jag tog en längre cykeltur i dag. Solen sken från en klarblå himmel och värmde så pass med +15 grader att blåsten, som gav rejäl motvind ibland, inte lyckades reta mig eftersom den inte var kall.

Det enda som retade mig LITE var att mätaren som visar hur långt jag cyklar, inte fungerade. Den har fått nytt batteri och funkade ännu för några dagar sedan men nu är den kaputt 😦 … och statistiknörden Carita, som motiveras av att se hur många kilometer hon trampat, sörjer. Får bli ett besök i sportaffären någon dag igen.

Vi har många fina parker i vår stad och i dag stannade jag upp en stund här. Började fundera om parken har något namn och var tvungen att titta på Lovisas karta på nätet. Den lär kort och gott heta Borgågatans park. Den finns i stadsdelen Nystan.

Parken sedd mot öst.

Det är lövsprickningstider nu, grönskan är mycket skir och vacker.
På hemvägen åkte jag förbi brandstationen och hörde i högtalarna om en utryckning som gällde en markbrand på Lappträskvägen.
Det är torrt ute i naturen nu så det gäller att vara försiktig.

En boost av energi

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… fick jag på dagens reikibehandling hos Kia Prana Reiki Master.
Hon bor bara ett stenkast från mig i en härlig gammal våning där det är högt i tak och där stämningen är fin. Redan i trappan upp finns en liten skylt med texten ”Stressfree zone”.

Jag har alltid tyckt om att testa nya saker och i dag fick jag ett smakprov på vad behandling med trumma och vibrationer är. Väldigt intressant måste jag säga.

För att riktigt kunna gå in i det hela tror jag att jag behöver en eller två behandlingar till. Den här första gången var jag för nyfiken och uppmärksam, jag tror det börjar hända mer då man är totalt avslappnad.

Reikibehandling har jag fått förr. Det är oerhört intressant att efteråt få höra hur kroppens olika schakran reagerade. Känslolås kan lösas upp och jag var glad att höra att mitt kronschakra är öppet och emottagligt.

Efter behandlingen satt vi en stund och delade med oss av olika tankar på den här stora och soliga balkongen, där jag speciellt gillar det gamla vackert slitna räcket, som här ser ut som en vägg 🙂
Tack Kia för i kväll ❤

 

En whiteboard

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

… ser ut så här.
Jag blev så glad då den var uppsatt i redaktionens kontor redan då jag kom till mötet. Hade räknat med att själv behöva vara med och skruva, använda vattenpass osv. Men två kollegor fixade allt, tack till dem!

I min iver fotograferade jag den innan jag hade ritat sidmallar på den.
Den är inte så stor att man kan planera alla sidor om vi gör 32, men vi har tänkt börja med nyhetssidorna och lite annat, sådant som reportage och kultur.

En full fräs dag, igen!

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Har hållit på med layout fem dagar i sträck. Fredag, lördag och söndag i lite lugnare tempo, måndag-tisdag mer intensivt. I morgon kommer Nya Östis ut. På grund av helg undantagsvis en onsdag i stället för torsdag.

Eftersom redaktionen är liten blir det tänja sig och göra allt möjligt så fort som någon är sjuk eller bortrest. Då det dessutom dimper in nyhetstips är det svårt att värja sig. Vissa saker VILL jag vara först med, men ibland försöker jag också fråga mig om det är värt att stressa.

Före detta Runda Munken. En ny cafeteria har öppnat här, kanske det blir en namntävling för den?

Till den här cafeterian cyklade jag strax före klockan ett för att ta en bild av Jeanette Björkqvist som fick Årets Väckarklocka av föreningen Miljöringen.

”Nette” har liksom jag sysslat med journalistik i minst trettio år. Hon är ändå långt mer meriterad med en imponerande prislista med allt från EU-pris till dramatikerpris, Topeliuspris med mera.
Miljöringen konstaterade att det är bra att föreningen hann ge henne Väckarklockan innan hon får Nobelpriset!

Grattis Nette!

Jag tycker det är roligt att ”Nette” uppskattar och hejar på det riktigt lokala. Vi skojade om att det ofta är just så man gör lokala grejer till en liten tidning… man tar ett foto och rusar ut innan tillställningen har börjat. Eftersom man måste hinna med massor under en dag har man förberett sig och fått nödvändigt info tidigare.

”Så här hinner man göra tio grejer på en timme”, sa jag.
Det är inte helt sant, men nästan 🙂

 

 

Och äntligen kom den…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… och jag fick rå om den – då gömde jag.
Små sommarminnen gömde jag… 

Tryck på de kursiverade orden, då kommer du till sången ”Maskros och tjärdoft”.

Äntligen fick jag se en vacker krokus!

Den här lilla blomman gjorde mig glad och fick mig att stanna upp 🙂

Mestadels har jag suttit inomhus i dag. Jag har layat tidningssidor sex timmar.
Känns ju på nåt sätt lite typiskt, nu när det är vår första varma sommardag med +20 grader.

Men man får ta det som det är. Vara glad för att det finns jobb, för att det känns som att man har en uppgift i livet.

Sedan tar man det där mikropauserna, stannar upp vid en liten vacker blomma, ser hur knoppar bildas på trädens grenar och hur löven snart spricker ut ❤

Bilder från i går

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det var mycket folk ute i går, fastän det som vanligt inte syns på mina bilder 😀 Här vill jag visa ett av träden som jag tycker så mycket om, det finns några krumma björkar utanför Saltbodan.
Lövsprickningen har inte kommit i gång än, men när det väl händer, då sker allt på en mycket kort tid.

Det var inte tomt på Saltbodan i går 🙂
Karamaloo som säljer hantverk från olika länder i Afrika, till förmån för Lovisaskolan i Gambia, har också öppnat.

I dag skiner solen också från en nästan klarblå himmel. För mig blir det mycket inomhusjobb eftersom Nya Östis ska vara klar till onsdagen den 9 maj. Jobbet är krävande och innehåller allehanda utmaningar, det är ett pussel att få alla artiklar och bilder på plats. Men det är ett omväxlande och roligt jobb också.

I kväll är det VM-hockey som gäller. Finland vann första matchen i grundserien i går mot Sydkorea med siffrorna 8–1. I dag möter vi Lettland.

En underbar dag!

~ Carita Liljendahl ~ 38 kommentarer
Sol, vin(d) och vatten 🙂 Foto: Anna Malin

Tack Universum och Gubben Gud och alla mina vänner för den här underbara dagen. Lördagen den 5 maj är en dag vi ska minnas.

För det kan ju hända att midsommaren är kallare än julen, sa någon. Midsommaren i fjol bjöd på sisådär +6 grader, medan julen 2017 var hela +9 grader varm… 😀

Åååh, så vi njöt av sol, värme, doft från salt hav och SUPERGOD mat!

Mozzarellasallad.
Kyckling, lökringar, pommes frites.

Här kan det bli riktigt skönt

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

I dag har vi haft sol nästan hela dagen. Mellan 7 och 15 grader, beroende på var man befunnit sig förstås. Säkert har någon haft +30 på en plats där det inte blåser 😀

Förmiddagen gick till tidningsförberedelser. Mitt på dagen en intervju som har med lokal turism att göra. Efter det layout – nästa veckas tidning börjar förberedas redan nu. Precis när jag skulle sluta jobba där vi 17-tiden ringde en väninna och frågade om jag vill gå på Happy Hour-skumpa och klart jag ville det.

Hemma vid 20-tiden och nu var det första gången jag fick en förnimmelse av vad min balkong kan erbjuda mig på sommaren och hösten.

Inte på långt och när klart här, men vem har bråttom?

Nu ser jag hur högt solen står vid 20-tiden, hur mycket den värmer och sådan skön kvällsvistelse jag kan få här. Så där riktigt olidligt varmt blir här aldrig och det gillar jag.

Många bra saker har inträffat i dag. Med rätt inställning till allt det som inträffar runtomkring en klarar man sig långt. Skjut ifrån dig allt negativt som du kan skjuta ifrån dig. Det du inte kan knuffa bort, tackla det, ta fajterna och konflikterna, lär dig något av dem och gå sedan vidare.

Då det stormar omkring oss är det svårt att se saker klart. Livet är som ett vattenglas med sand på dess botten. Ju mer man rör om och försöker få vattnet att lugna sig, desto grumligare blir det. Låt allt ta sin tid, låt vattnet lugna sig. Sanden dalar ner, vattnet blir klart.

En dag fylld av energi

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

Egentligen fattar jag inte hur jag ännu sent på kvällen orkar sitta och skriva artiklar. Jag steg upp åtta i morse och var på ett pressinfo klockan 10. Det arrangerades i Strömfors bruk, en och en halv mil från Lovisa, och det kändes som första sommardagen där på Stallbacken.

Träden har inte fått mössöron än heller, men snart går det säkert undan då det kanske blir +20 till helgen.
Här kommer det att sjuda av liv den 12 maj vid Brukets sommaröppning.

Efter pressinformationen infann jag mig på redaktionens kontor. Där assisterade jag och en kollega ett gäng trevliga killar då diverse ”bråte” bars ut. Så skönt att äntligen få ordning och reda där och snart får vi upp vårt planeringsverktyg, en whiteboard, på väggen.

En timme paus hemma, sedan redaktionsmöte där vi firade av två medarbetare som ”går i pension”.

Tårta och en fin blombukett.

Att jag fortfarande sitter här och skriver när klockan är 19.50 ser jag som ett tecken på att alla dagar är olika. För ett par veckor sedan kände jag mig helt dränerad. Min energi gick till en konflikt som sedan ändå på sikt visade sig leda till förbättringar på många plan.
Energi krävdes också för att orka med biopsin, det vill säga vidareundersökningar av mitt vänstra bröst.

Just nu rider jag på en våg av ork. Jag har framtidstro. Jag tänker inte ge mig.
Jag vet vad som känns rätt och vad som känns fel ❤