Övrigt

Vändagsfest och namnsdag

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Alla hjärtans dag som också kallas vändagen i Finland firades i onsdags.
Men i vårt hus var vi ett gäng damer som firade den i dag hemma hos min fina, glada granne Ritva. Vi sjöng och skrattade, åt paj och drack kaffe, och en av damerna i huset hade bakat en chokladtårta – tack för den!

Då jag har bott på många olika ställen har jag erfarenheter av störande grannar. Då menar jag inte att någon spelar musik eller har teven på lite extra hög volym, att barn skriker eller att hundar skäller. Nej, sådana ljud hör till en normal vardag i ett våningshus, så länge det inte är frågan om ihållande oljud om natten.
Men att höra hur grannar slåss, skriker, söndrar saker, eller att veta att skuldindrivare när som helst kan banka på hos grannen… det skapar stor otrygghet.
Så därför är vi väldigt glada åt läget i vårt hus just nu. Trevliga människor som alla hälsar på varandra och ger sig tid att byta några ord då man ses i trappan eller på gården.

När jag kom tillbaka till min lägenhet föll eftermiddagssolen in genom fönstret i köket och bildade så här fina skuggor och vackert ljus på mina tapeter i vardagsrummet.

Ja, och så fick jag faktiskt en namnsdagsgåva av Ritva och gänget, och i morse några meddelanden via Whatsapp. Försöker själv komma ihåg vänners namnsdagar, men erkänner att jag inte är så bra på det.

Ha en skön lördagskväll!

(ps. kuriosa… i finska kalendern är det Väinö som har namnsdag, men i den finlandssvenska Carita … så jag fick en hälsning av en väninna som skrev ”hyvää nimpparipäivää Väinö! 😀 – glad namnsdag Väinö )

En pizza som inte…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… lade sig likt en sten i magen. Frasig, tunn, rucola, mozzarella, tomat, parmaskinka.
Nam nam och sedan mousserat vin som efterrätt.

Enda sättet att koppla av, om jag inte gör det med pussel, är att gå ut och äta, träffa goda vänner för umgänge under en timme eller två.
Då bryr jag mig inte på samma sätt om alla aviseringar som kommer in via smarttelefonen. Är jag hemma går jag automatiskt som en robot till datorn för att åtgärda allt.

Jag tror att jag börjar hitta rytmen i mitt liv som företagare 🙂

Gamla apoteksgården

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Gäller att passa på att få ut arkivbilderna innan snön smälter bort.
Fast å andra sidan, vintern lär nog inte vara förbi riktigt än.
De här bilderna tog jag i lördags då företagare på Alexandersgatan hade fastlagsjippo.

För riktigt länge sedan fanns apoteket i den byggnad som finns bakom min rygg. Efter det fanns även tingsrätten i huset tills den flyttade bort från stan,.

I det gula huset finns bland annat kafeterian Runda Munken. I gamla apotekshuset (dit trapporna leder) finns  en lyxig våning som bland annat fungerar som ett slags ”hotellsvit”. I källarvåningen ligger hantverksboden Rouva Hulda Huoleton och huset inhyser också ett försäkringsbolag.

Ingången till hantverksaffären.
Lokala producenter säljer hantverk men även sylt, saft och annat gott i Rouva Hulda Huoleton.

Förmiddagen har gått till översättningsjobb.
Sedan blir det mötesförberedelser, men i kväll och halva morgondagen ska jag ta det lugnt. Veckorytmen är oftast ”hektiska måndagar, tisdagar, onsdagar” – sedan kanske lite lugnare då tidningen kommit ut.

Alla hjärtans dag

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

… måhända vara ett kommersiellt jippo på sina håll.
Men det värmer ändå att få kort på posten.

Roligt var det också då jag förra veckan besökte Lappträsk.
Mer om det kan du läsa här, och ännu mer i papperstidningen Nya Östis torsdagen den 15 februari. Kajtsu hade födelsedag och av mig fick han i god tid en gåva också med tanke på Alla hjärtans dag 🙂

Jag har hunnit vara på barnkonsert i morse och det var hur roligt som helst. Samtidigt som jag gör mina jobb passar jag på att ta andra foton som kan användas i annat sammanhang, till exempel på bloggen – då slår jag så att säga två flugor i en smäll under den här månaden då jag av olika anledningar haft mycket att stå i med.

Visade jag utsikten…

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… i inlägget i går, ska jag väl visa insidan av rådhuset också.
Den gamla sessionssalen, jag tror den kallas så. Här höll stadsstyrelsen och kanske även fullmäktige möten förr. Nu hålls olika andra festliga tillfällen här, sådana som nyårsmottagning och prisutdelningar.

Men jag minns också tiden då rådstuvurätten fanns i rådhuset. Jag jobbade själv som vikarierande stämningsman en sommar – rätt ofattbart egentligen…
Och ännu tidigare fanns det arrestutrymmen i källaren och polisen jobbade i byggnaden. Några av mina barndomsvänner bodde här, så bostad har också funnits i det som i dag är vårt rådhus.

Här samlas också lucia med följe innan de går ut på rådhusbalkongen för kröning den 13 december varje år.
När bilderna togs var det prisutdelning för en konstklass som hade vunnit en julfönstertävling.

Crazy Europe

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… står det på pussellådan, och visst kan man hålla med många gånger.
Helst ser jag att Europa är galet på ett positivt sätt, såsom här på pusslet. Men dessvärre är ju nog människan och systemet hon skapar galna på ett negativt sätt också.

Just så, här syns dammet från pusselbitarnas baksida synnerligen väl 😀

Roligt pussel som kan se lätt ut så här i närbild, men ack så många små bitar som ser likadana ut med gräs och träd, vattendrag, hav och sjöar och annat klurigt. Ibland kan man se vissa detaljer bra på en bit, ibland är det inte lika lätt.

Lite smått och gott

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… som jag behöver hittade jag på shoppingrundan i hemstaden i dag. Det var fastlagsjippo på Alexandersgatan och jag var där för att ta ett foto och skriva en kort text till Nya Östis.

Liten väska för glasögonen och glasburkar som är vackrare att förvara saker i istället för i papp- och pappersförpackningar i köksskåpen.

Jag har ofta svårt att hålla reda på mer än en väska. Då jag har två stycken och dessutom telefon, kamera och glasögon att hålla reda på slutar det med att jag blir helt vimmelkantig 😀

Den lilla väskan som jag kan låta hänga runt nacken är praktisk med tanke på glasögonen, som jag behöver endast då jag ska läsa texter eller kolla priser på varor.

Dessutom köpte jag ett doftljus och så hittade jag äntligen en skräpkorg i metall till toaletten. En sådan där som man öppnar genom att trycka på en liten pedal med foten.

Tror att det blivit en pusselboom

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

Hörde ryktesvägen att lokala bokhandeln sålt många pussel!
Och att folk plockar fram pussel ur sina gömmor, och efter att ha pusslat klar byter pussel med varandra.
Härligt – tydligen en boom på gång 😀

Kanske jag har bidragit till den, kanske inte.
Men för mig personligen är det en fantastisk avkoppling att lägga pussel. Jag kan släppa tankarna på arbetsrelaterade uppgifter. För en stund försvinna in i de små bitarnas förunderliga och härliga värld 🙂

Och fråga mig varför Finland och Sverige inte är med på pusslet Europakartan?
Att Norge inte är det förstår jag, då landet inte är med i EU. Kanske därför Swe och Fin föll bort, för att Norge ligger i höjd med oss och pusselmakarna som lagt in EU-flaggan skulle ha blivit tvungna att på nåt sätt ”radera” Norge 🙂