Fem en fredag, PAUS

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

I dag var det första dagen på detta års sida som jag märkte att det var tämligen ljust ute ännu vid 17-tiden. Solen hade också visat sig under dagen.

Vi vann matchen igår, fastän den inte började på bästa möjliga sätt. Skönt ändå med avkoppling, sånt som får mig bort från datorn, och att få vara tillsammans med likasinnade vänner.

Ikväll var jag ute och åt med två väninnor. När jag promenerade hem kände jag våren i luften, fastän det var minus fem grader. Men det kommer alltid den där vissa dagen/kvällen, då det här uttryckligen känns i luften ❤

Dagen i sin helhet fram tills dess var ändå späckad av jobb, mejl och mejl och åter mejl. Det är de tiderna nu då bland annat de nya skattekorten för alla medarbetare ska till bokföringsbyrån. Men då februariarvodena är utbetalda är den värsta ruljangsen över.

I dag hade jag också första träffen via Teams med en forskare. Jag har förmånen att få delta i ett nordeuropeiskt forskningsprojekt som handlar om digitala vanor. Jag vet ännu inte exakt hur allt det här utformar sig, men det fina är att jag har möjlighet att välja i hur stor utsträckning jag kan delta.

Elisamatildas Fem frågor har i dag temat PAUS.

Vad har du just nu för favoritmellis?
– Mellanmål kallas mellis i Sverige, tror jag. Ofta handlar det om en macka, men det kan också vara Elovenas mellanmålskex eller en köttpastej.

Vad gör du för att stänga av, om bara för en stund?
– Spelar ett spel på datorn, eller Wordfeud på Ipaden. Ibland går jag ut på promenad.

Hur länge kan du fokusera innan du behöver ett brejk?
– Ofta nog ett par timmar, men det blir små avbrott av olika orsaker oftare än så, om vi talar om jobbet.

Vad behöver du återuppta?
– Att läsa böcker, och att ta det lugnt via dem. Att cykla på våren och att ännu oftare träffa vänner än jag gör i dag.

Vad behöver du pausa?
– Jobbet. Få ner antalet timmar i veckan, plats för lite mer egen tid. Men lättare sagt än gjort som ensamföretagare, ensam med alla utgifter och ett stort ansvar i jobbet. Jag gör ändå så gott jag kan, med att försöka pausa.

    En timme andhämtningspaus

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
    Bilden är från gårdagens promenad som jag hann gå först runt 19-tiden då tidningen var klar. Vårt vackra rådhus.
    Det har blivit ett knatande runt ganska samma kvarter nu under längre tider. Har inte hunnit längre bort och alla gator är inte heller i promenadvänligt skick. Men det blir bättre mot våren!

    I dag har det varit full fräs från nio på morgonen. Nästa tidning planeras, efter det börjar mejlen komma in från medarbetarna. Vem är redo att göra vad? Behöver någon extra hjälp eller känns allt klart inför uppdraget.

    Teamsmöte med två kollegor, framtidsplanering även där.

    Sedan intervju med luciaföljet 2022, den så kallade ljussläckningen går alltid in i januari och då får tjejerna berätta hur de upplevde sitt uppdrag.

    Nu har jag en timme ledigt och sedan ska jag på innebandymatch i Kouvola. Ser fram emot att få ta det lugnt i bussen, bara sitta där i mörkret och låta tankarna flyga runt.

    Mina dagliga steg har jag försökt samla genom att gå till intervjun och sedan till mataffären. Behöver 300 steg till men månne jag inte ska få ihop dem i Kouvola 🙂

    Fina fönster, del 193

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Ett minne från Borgåbesöket för en dryg vecka sedan. Ett fönster i Café Helmi.

    Har varit bråd dag i dag som vanligt. Att få ut en tidning i veckan är krävande, men för det mesta givande och roligt. Jag har många duktiga medarbetare och nya lärs då och då in. Vi får vara tacksamma då det finns personer som vill hjälpa oss göra Nya Östis, mot ersättning för utfört jobb förstås, men ingen blir anställd. Ett unikt sätt att göra en tidning, och bakom det hela står en understödsförening.

    I dag är det plus tre grader och ganska blött och halt. Efter att tidningen är klar ska jag ut på en kort promenad.

    Promenad, dag 116, och svar på frågor

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
    Korsningen vid Drottninggatan och Östra Tullgatan äntligen öppnad för några dagar sedan. Det blev två korta promenader i dag sammanlagt 3200 steg, på kvällen var jag ute 20 minuter. Det är numera den mest givande turen. Efter en lång arbetsdag vid datorn är det skönt med frisk luft!

    Dessutom fotade jag några skyltar. Tycker att jag har kommit på en helt genial idé och ser nu skyltar nästan överallt. Jag har inte tänkt på det förr. Att jag kan ju fota affärers skyltar och kort berätta om dem på Skyltsöndag. Ännu mer reklam för mitt kära Lovisa ❤

    Har fortsatt fylla i boken ”En fråga om dagen”. Jag gör numera så att jag sätter handen över det jag skrev ifjol, för att inte påverkas av det ett år gamla svaret. Frågan i dag var ”Om du skulle starta ett företag, vad skulle det i så fall vara?” I år blev det nästan ordagrant samma svar som 2022. ”Ett mediaföretag, som jag har i dag, där jag får skriva och översätta. Men skulle också vara roligt att ha en liten kiosk”.

    Hos Orsakullan har frågorna från 22:a till 24:e januari varit följande:

    Vinets dag, berätta om ett riktigt gott vin.
    – Torrt vitt vin gillar jag bäst. Pinot Grigio till exempel.

    Elens dag, dina tankar om el är?
    – Tänk att det skulle bli så dyrt, vi hade ju inga aningar om kriget och dess följder. Jag har ett kontrakt som gäller till juli 2023 och bor i våningshus, så för mig har elen inte blivit märkbart dyrare.

    Svindyrt men nödvändigt.
    – Kanske ost i dag. Vet inte om den är svindyr men mycket dyrare har den blivit och nödvändig i mitt liv är den. Bensin också, i viss mån.

      Trees on Tuesdays, vackra vinterträd

      ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
      Det här är Trees on Sunday evening, från den kvällens promenad. Den är tagen i korsningen mellan Alexandersgatan och Östra Tullgatan.

      Och bilden här under är Trees on Monday evening, då gick jag 3000 steg. Kyrkan, åter en gång, syns i bakgrunden. Till vänster ligger torget.
      Det har varit otroligt vackert där ute två dagar i sträck. Snöhögarna är förstås inte så vackra då de innehåller sand, men man kan ju inte få allt i livet 🙂 Nöjd då det bara varit ett par minusgrader.

      Kyrkan och kyrkliga gubbar

      ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
      Nu har jag fått lite fnatt på att fotografera vår kyrka i Lovisa. Och då jag ser den ur olika perspektiv, i olika väderlek, sena kvällar eller tidiga morgnar (har inte ännu hänt men kan komma att hända) – har jag insett att jag kan få många olika slags bilder som beskriver våra fina kyrka.

      På väg hem från kvällens raska promenad såg jag dessa snögubbar! Vem har byggt dem? Så roliga de är!
      Och ser ni det där grimaserande ansiktet lite lägre ner mot vänster? En skrattande gubbe, utan kropp 🙂

      Ja, alltså dimma… minus fem grader, ingen blåst. Ser ni rimfrosten på träden? Sagolikt vackert.

      Det är min 114:e promenaddag. Och jag kan bara konstatera, att allt har jag upplevt från vacker höst och sensommarvärme, till iskall kyla och yrsnö, dåligt väglag, halka och blåst… men sedan kommer det här! Också vintern har sin fantastiska charm ❤

      Kyrkan fotograferad från en annan vinkel igår 🙂

      Skyltsöndag, den 22 januari 2023

      ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

      Det finns andra som har pappdockor än bara jag med min Daniel Craig 🙂 Jubilaren vi hälsade på i Borgå i tisdags har den här roliga ”skylten”. Ute på företaget Cafe Helmis gård finns en annan man som hälsar gästerna välkomna och visar vägen.

      Det blev måhända lite annorlunda bidrag denna söndag, men det finns inga speciella krav i Skyltsöndag såvitt jag har förstått. Utmaningen förvaltas av bloggvännen BP och hos henne hittas länkar till andra bloggare som är med.

      Den här dagen går ganska långt i jobbets tecken. Allt från planering av följande tidning till betalning av föreningens fakturor, skriva ledaren då det är någorlunda lugnt för att telefonerna kan vara avstängda.

      Ute verkar det vara minus fem grader och något slags dis eller dimma. Igår hade vi sol en del av dagen och den gör ju underverk!

      Vårens första

      ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

      Tulpaner till mig själv, och en primula till mamma som har namnsdag instundande måndag. Hon fick sin lilla gåva redan i dag, på Agnes-dagen, eftersom jag knappast hinner på besök på måndag då det är brådis på jobbet. Men Agnesdagen passade också bra, för Agnes hette min mammas mor 🙂

      Fastlagsbulle med mandelmassa och mandelflarn i grädden avnjöts tillsammans med min syster på Cafe Favorit. Besök i två blomsteraffärer blev det, och i bokhandeln där jag köpte många vykort och klistermärken 🙂

      Nu snart ett varv med dammsugaren. Dagens steg har redan uppnåtts, men några fler blir det då jag går av och an här hemma och sedan ännu siktar på att föra ut kartong till insamlingskärlet.

      Fem en fredag, skrivna ord

      ~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

      Det är temat hos Elisamatilda den här veckan.

      Vem skrev du senast ett brev till?
      – Ett brev som jag postade med snigelpost? Det minns jag inte just nu. Skickar ibland kort, även utanför jul, Alla hjärtans dag och påsk. Men brev? Via mejl händer det förstås ibland, men minns inte till vem det gick.

      När skrev du senast under ett kontrakt?
      – Skulle det vara så länge sedan som då jag för fem år sedan skrev under hyreskontraktet?

      Har du någonsin skrivit dagbok?
      – Ja, nästan oavbrutet sedan 1976. Skriver fortfarande, så gott som dagligen.

      Har du en läslig handstil?
      – Då jag skriver vykort och dagbok, ja. Anstränger mig ju då för att den ska vara läslig. Men då jag gör anteckningar som journalist är det ibland bara jag själv som kan tyda det jag skrivit. Går det många dagar mellan intervjun och den stund då jag ska skriva rent artikeln på datorn, kan det ibland hända att jag inte ens själv kan läsa vad jag antecknat 😀

      Vad brukar du oftast skriva på din inköpslista?
      – Har ganska sällan en sådan, men i dag fick jag till en och det var sånt där som minst en gång i veckan behöver köpas i affären. Bröd, ost, toapapper osv.

        Det här var ett vykort som kom till mig i onsdags. Det var, med prydlig handstil, adresserat till en man i Tenala. Hur det hade landat hos mig, en kvinna i Lovisa, har jag ingen aning om. Jag förde kortet på nytt till en postlåda och hoppas att födelsedagshälsningen som fanns bak på kortet någon dag når rätt person.