Caritas julkalender, lucka 6

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Tack morfar för självständigheten, du gav ditt liv för vårt land ❤

Jag brukar sätta fram ett foto på min morfar den här dagen, eller mot kvällen då jag ser på slottsbalen på teve. Självständighetsdagens fest är inte längre enbart allvarstyngd, med filmen Okänd Soldat och högtidliga tal. Finland har börjat fira gladare fester.

Tyvärr syns ju en del protester också. Protester mot att bara vissa är inbjudna till slottet, osv.
Demonstrationer där flaggor med hakkors vajar har lyckligtvis förbjudits av myndigheterna.

Finlands självständighet firar alltså 102 år i dag ❤ Vi har våra veteraner att tacka för mycket och vi ska aldrig glömma deras insats, inte ens fastän vi kan vara gladare i firandet nu.

Och pepparkakorna blev riktigt fina! Jag fick hål på tuben med kristyr med hjälp av en vass brödkniv… sågade försiktigt. Men hur svåröppnade får tuber vara?!

Alla sex pepparkakor blev inte vackra. Men jag gör som bloggare överlag, visar det bästa och åt upp den som såg värst ut 😀

Fem en fredag, flyttfågel

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Hos Elisamatilda är det i dag flyttfrågor som gäller. De passar mig som hand i handske, jag har flyttat ofta!

Annars har jag ledig dag och ska försöka ha det riktigt skönt utan jobb, det är Finlands självständighetsdag – återkommer till den i min sjätte kalenderlucka senare i dag 🙂

Flyttlådor i mitt förra hem i augusti 2017.

Om du skulle migrera på hösten, var skulle du bo?
– Kanske södra Frankrike eller vid spanska kusten. Lagom värme för det mesta under den tiden där.

Hur länge har du bott i din nuvarande lägenhet/hus?
– Två år och två månader.

Vad är något du skulle vilja förändra hemma?
– I min lilla tvåa trivs jag med att ha sovrum och arbetshörna i samma rum. Men det har dröjt länge att få allt klart här. Nyligen köpte jag ett nytt skåp och ser nu fram emot att få sov/arbetsrummet klart.

Hur många gånger i ditt liv har du flyttat?
– Jag har tappat räkningen, men helt fel slår det knappast om jag säger cirka trettio. I Lovisa har jag bott på nästan alla gator 😀 I Stockholm på två adresser, i Helsingfors på en.

Bor du där du vill bo?
– Ja, det gör jag absolut just nu. Lugnt hus, trevliga grannar, här finns hiss, fin planlösning i min bostad, drygt femtio kvadrat räcker bra! Dessutom har jag bara några hundra meter till torget, till närmaste affär, systembolag, kyrkan, krogar, redaktionslokalen osv.

Det var sannerligen inte lätt…

~ Carita Liljendahl ~ 33 kommentarer

… att få ut något ur Dr Oetkers kristyrtub. Den får inget bra betyg, tyvärr. Det fanns inga instruktioner om hur man ska få ett hål där kristyren ska komma ut. Jag klämde och klämde på tuben men inget kom ut, jag värmde den under varmt vatten enligt instruktionerna (om innehållet känns segt).

Men jag har nog för mig att man behöver sax eller nål eller något annat farligt verktyg för att få upp ett hål på den smala spetsen.

Då jag hade jobbat hårt en dryg kvart med olika redskap fick jag ett litet hål i ändan av tuben. Men sedan krävdes massor av kraft i nyporna för att få ut kristyren och snyggt blev det inte på pepparkakan…

Jag gav upp och ger det här ett nytt försök i morgon…

To be continued!

Caritas julkalender, lucka 5

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Vi e lite suddåga… å så e vi gröna!
Å inga siiir vi heller någo! Myssån ha rasa.

Men vi är inga aliens. Och inte överdrivet gröna i vårt tankesätt heller.
Det är fotografens fel att vi blev oskarpa. Att mössan ramlat ner framför våra ögon är också någon utomståendes fel.

Vi mumlar inte heller i skägget.
Vi är mysiga och snälla ❤

 

Första hyacinten

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Så liten men så fin ❤ Jag tycker det är fint också att rötterna syns i glasskålen. Jag vet inte om det är bra att ta bort plastkrukan den står i då man köper den, men jag hoppas det går bra så här. Hyacinter står ju inte sig jättelänge, men de doftar så gott.

Ljuset är också från blombutiken bakom hörnet.

I dag har jag hunnit gå på massage. Fredagen är annars massage-dag, men den här fredagen är det helg i Finland då vi firar vår självständighetsdag.

Nu på kvällen ska jag förbereda möbelflytt här hemma. Nya skåpet från Ikea ska monteras så småningom. För att det ska få plats ska en vit hurts och ett litet datorbord ut. Två andra skåp ska flytta till andra rum, och slutligen kanske även sängen byter plats… så det är rätt stora saker på gång 😀 Och det blir jättestökigt innan allt är klart.

Och så föll Eiffeltornet…

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… men inte för att jag är sur på Macron såsom Trumpen verkar vara.
Jag har själv besökt Natos högkvarter, men det var rätt många år sedan, så jag blandar mig inte i grabbarnas gräl.

Jag vet inte varför jag får en känsla av ”tillbaka in i mammas mage” av det här 😀
Förstår ni vad jag menar? Att man först bygger upp något bit för bit, men sedan ser man allt som på en film som vevas bakåt. Från död till födsel.

Så kom inte och säg att det här med pussel är något trivialt 😀
Man får ju högt flygande tankar både då man pusslar och då man trasar sönder det för att ge plats för ett nytt.

 

Caritas julkalender, lucka 3

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Via min julkalender kan jag visa hur jag blivit bortskämd de senaste dagarna. På en intervju i går blev jag bjuden på allt möjligt gott, här syns inte ens allt på bilden.

Det är alltid trevligt då någon ger sig tid att duka ett bord med kaffekoppar, servetter, glas, kakor och kex och ostar. Klart att man känner sig extra välkommen vid de levande ljusen.

I dag blev jag intervjuad av Medborgarbladet, det är Svenska folkpartiets tidning. Reportern bjöd mig på te och karelsk pirog.

Tänk om man alla gånger skulle säga nej tack, jag kan inte ta mutor… så ledsna många skulle bli. Både den som dukat upp och den som bjuder och jag som inte skulle få ta emot nåt 😀

Caritas julkalender, lucka 2

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
Månadens bild i december i kalendern med Muminmotiv.

Fundersamma ser de ut, alla tre. Men visst är det något speciellt med att stirra in i en eld, eller som i det här fallet, att beundra en vacker snölykta.

Lilla My har lite bus i blicken som vanligt. Kanske hon tycker man kunde kasta de där snöbollarna omkring sig i stället för att bara glo på dem.

Motivet är måhända inte så juligt, men jag tycker att det symboliserar något slag av väntan i alla fall.

Det är den andra december och det här är lucka 2 i min julkalender.