Snart semesterdags!

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Jag har inte här på bloggen velat tuta ut det här om mina lediga dagar innan det är nästan dags. Och i morgon efter klockan 13 är det meningen att jag ska få vara ledig från tidningsjobbet hela sju dygn! Som företagare på egen bekostnad, men man vet ju att det är så och ledigt då och då måste man ha.

Vädret visar sig också från sin bästa sida just nu. Varmt och härligt, blå himmel!

Skeppsbro-området i Lovisa.

Orsaken till att här är folktomt är att klockan var bara elva då bilden togs. Senare kom en del lunchgäster. Jag var tidigt där eftersom städföretaget kom halv elva hem till mig.
Det är vardagslyxen jag unnar mig varannan månad. Härligt att komma hem till en bostad som doftar gott, och att inte behöva inleda semestern med att städa 🙂

Gamla saltbodar och blå himmel.

I kväll ska en väninna och jag testa en av de nya krogarna i stan. Tyvärr gick Fresno-kedjan i konkurs, så Lovisa-Fresno hann finnas bara ett par månader 😦 Men vi har fått en ny italiensk-inspirerad krog intill kyrkan, Osteria Locale 🙂

Det som inte dödar en, osv.

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Ibland måste man sätta ner foten. Då det blir för mycket av allt.
Jag vill inte bara ta emot skit.

Då det inte hjälper att man är vänlig och har försökt sitt allt, gett sitt allt, berömt människor omkring en, peppat och puffat och hurrat.
Kritiken kommer ändå, men inget tack och beröm, för det hör inte till vår kultur.

Ofta blir den människa som uppfattas som stark och kunnig helt utan stöd, sade en väninna till mig. Helt enkelt för att många anser att den personen inte behöver nåt stöd. Hen klarar ju sig ändå!

Förtidsröstade i EU-valet i dag. Tycker att det ALLTID är viktigt att rösta.

Hämtade sedan ut ett paket på posten. Blev mäkta förvånad och glad! ❤ Trodde att det var ett paket från ett företag som säljer borstar till eltandborsten… men det här var ju mycket roligare! Tack Ulf och Anne!

3000 bitar… gulp! Och ett sådant svårt motiv med bara grönt och blått i olika nyanser! Det här pusslet får nog vänta till regniga och långa mörka höstkvällar 😀

I kväll hejar jag på Finland i hockey-VM mot Danmark!

Fint väder…

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… men jag har inte hunnit ut den här dagen. Det är dagen innan tidningen ska ut och dessutom är det fullmäktigemöte i kväll. En onsdag i månaden är det inte ovanligt att jag jobbar 10 timmar, försöker ha två timmar paus på eftermiddagen.

Väcktes av gatuarbetena klockan sju och det har varit ett ihållande surr och buller hela dagen. Ibland kan jag ha fönstret öppet men oftast inte på grund av stanken och bullret. Men men… det är ett övergående fenomen.

Som sagt, har inte hunnit ut i dag, bara gått ut på balkongen ett par gånger.
Lite frisk luft får jag då jag tar mig till fullmäktigemötet i kväll.

Vikarien kommer allt mer in i jobbet. Än återstår massor för henne att lära sig, men den här veckan har hon redan varit en stor tillgång.

Märker att jag inte har så mycket mer att skriva än … jobb, jobb, jobb. Tidningen vars framtid jag brinner för.

Frukost kryddad…

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

… med asfaltsångor blev det i dag. Jag har ju alltid vädringsfönstren öppna, i köket även om natten. Jag vaknade av bullret klockan åtta, men hade inte förstått att den dagen då asfalten läggs kommer lukten in i bostaden.
Nå, jag får det troligen utvädrat senare i dag. Och gatan är snart jämn och snygg, fri från farliga gropar.

Hurraaa! Jag har lyckats fånga människor på bild 😀

Annars vaknade jag första gången klockan fyra. Drömde att fyra giftspindlar krälade på mig. Jag försökte vara orörlig men ropade ändå hela tiden på hjälp. Mina kollegor hade annat att syssla med, så ingen kom.
Senare såg jag att spindlarna bitit mig, jag hade flera rodnader, små svarta märken, större röda upphöjningar i huden… På vårdcentralen sa dom att det inte är något farligt, jag skulle bara köpa nåt slags balsam från apoteket. Men jag fick ingen att köra mig dit heller för alla var berusade! :- D

Så här har min dag börjat.
Hur har din dag kommit i gång?

Trippelbuller

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Asfaltering nere på gatan. Badrumsrenoveringar i huset. Och så blev det fasadtvätt…
Jag känner mig lätt bullerskadad. Inte för att det är oljud precis hela tiden, men det är inte lugnt heller. Är ganska trött, behöver vila ut.

I dag hade jag en bra träff med en medarbetare som ska vikariera mig då och då i redaktionschefsjobbet. Jag ser en ljusning i tunneln, om man säger så. Känner att jag kan ta lite ledigt då och då när det finns en person att dela ett arbetsschema med.

Glad måndag! 13-05-2019

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Mycket rött på min balkong nu! Blommorna ska inte alltid stå på samma plats. De är enkla att flytta enligt behov, om det blir för varmt just där eller om jag behöver plats på bordet för annat.

Nejlikorna doftar gudomligt om kvällarna, det har jag sagt förr 🙂
Glad måndag till er alla!

Heja heja tomatplantan!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Plantan har fått ett uppmuntrande klätterstöd.

Eller tomatplantorna, borde jag väl skriva eftersom många upplyst mig om att jag har fyra plantor här 😀 Körsbärstomat lär det vara frågan om. Och då det i går mestadels var mulet ute, och regnet stod som spön i backen, hade jag plantan inne i värmen. Den fick extra belysning från en lampa.

I dag har kvällen varit solig och då fick plantan flytta ut på balkongen. Som uppmuntran har den fått ett litet klätterstöd. Så nu hejar vi alla på plantan/plantorna. Sträva mot skyn, klättra, klättra!

Och sommaren är nu här då jag ätit min första pepparschnitzel på Skeppsbron där vi firade mors dag.

Skyltsöndag, den 12 maj 2019

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Det är mors dag i Finland i dag så jag borde kanske ha skyltat med något som har med mammor att göra. Glömde ta foto på kortet jag gav till min mor, annars hade det kunnat vara här. Ett motiv med Muminmamman förstås 🙂

Men mammor är hjältar och det tycker jag också att vårt hockeylag är. Det har gått bra för Finland så här långt i VM ❤

Så det får bli en favorit i repris. Just den här sortens kexchoklad finns inte att köpa i Finland. Något tag hade dom påsar med små bitar i Ikeas delikatessbutik, men inte nu längre.

Jag är ju inte själv mamma och tänker att det finns någon mening med att jag aldrig blev det. Någon sorg är det inte för mig. Jag gläds med andra mammor i dag då Facebook svämmar över av bilder och gratulationer.
Ibland säger jag att jag också har ett barn, men hon bor i Bolivia, mitt fadderbarn på Siws barnhem Corazon Grande (det stora hjärtat).

Skyltsöndag förvaltas av bloggaren BP.

Min syster skulle shoppa…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… men det slutade som vanligt med att JAG som inte skulle ha något alls hittade allt möjligt ”nödvändigt” 😀

Hon hittade också slutligen det hon skulle ha, men därförinnan hade jag redan på tio minuter fyllt shoppingkorgen med en tröja, en klänning och en blus… därefter blev det ett ljus och klistermärken, bioavfallspåsar och allt möjligt annat.

Eftersom jag röjt i skåpen, och gett bort kläder jag inte längre använder, får nytt komma in!

Svart och vitt – surprise surprise!

Jag undrade varför tröjan såg så grådaskig ut tills det gick upp för mig att det är spegeln som är dammig 😀

Och så hände det sig också att jag gick tillbaka och blev ”blond”… jag kämpade på hos ekofrissorna men blev aldrig du med min mörka hårbotten. Ljusfärgning med lera som bas var ok men det biter inte på det nästan svarta i mitt hår. Utväxten, med riklig talgproduktion, bidrar dessutom till att håret en dag efter tvätten är flottigt värre. Fy, säger jag. Nu är den saken fixad!

Dagens skörd av klistermärken.

Jag slutar aldrig förundras…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… över den gränslösa vänskap som kan uppstå bland bloggare fastän de aldrig träffats IRL (in real life).
Jag har genom åren fått höra att man inte kan få riktiga vänner via bloggar. Men jag har också gång på gång kunnat konstatera att det påståendet saknar grund.

Varför är en vänskap där man ses IRL bättre än en vänskap som finns på nätet? Det är helt klart vitt skilda saker, att ses på riktigt och att prata över en kopp kaffe eller ett glas vin.
Men det är inte en sämre vänskap om den ”bara finns över nätet”, via olika internetbaserade spel eller via bloggar.

Tilda!

I dag fick jag ett paket via posten. Det var aningen för tjockt för att kunna klämmas in via brevlådan, så det var bra att jag var hemma då postiljonen ringde på dörren.

Att få en sådan här gåva av en bloggvän, i detta fall Minton och Anki, känns förunderligt och mycket fint. Anki har själv tillverkat den här Tilda-dockan!

Jag har fått gåvor av andra bloggvänner också genom åren, så jag tackar gärna alla igen en gång via det här inlägget.

Det att någon tänker på mig och vill glädja just mig är just ett fenomen som aldrig slutar överraska. Det finns så många fina människor där ute i bloggosfären och jag är oerhört tacksam för att ha fått kontakt med just er ❤

Dessa fantastiska detaljer!