Rätt ska vara rätt – tack Kaj!

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Det här skulle bli ett litet blomsterinlägg med bilder från en ljuvlig sensommardag på Kretsgången. Men jag kan ju passa på att ägna dem åt författaren Kaj Korkea-aho också.
I morse medverkade han i Yle5, i Min Morgons Bokklubb. Där sade programledarna att MM har orsak att återkomma till Kaj en annan gång. Inte minst för att han skrivit den första finlandssvenska romanen med en homosexuell bland huvudpersonerna.

Då konstaterade Kaj att det enligt Hufvudstadsbladet är så. Men han sa också ”det stämmer inte riktigt”. Varmt tack för det!
Erkänner att jag mejlade honom länken till mitt blogginlägg, för jag tycker att rätt ska vara rätt, också fastän jag ger ut böckerna på eget förlag.

Några av sommarens sista luktärter tog jag hem från Kretsgången i går. De doftar otroligt härligt.

Ampelväxten jag fick till födelsedagen i slutet av maj är ännu så här fin. Jag bar ner den till sommarstället i början av augusti då vi var i Frankrike, och eftersom den trivdes så bra har den fått stanna kvar på gården.

Stentrappan på Kretsgången är så fin i sig, men klart att den blir extra fin då den pryds av en ampelväxt.

Jag hör till dem som har oerhört svårt för att kasta bort växter så länge som det finns minsta lilla liv i dem 🙂 Tycker dom här fortfarande är fina, men tids nog tar förstås frosten dem.

Inte helt sant som Hbl skriver

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

I lördags hade Hufvudstadsbladet en artikel om förlaget Schildts & Söderströms höstfest. Angående höstens utgivning noterar Hbl att Kaj Korkea-aho har skrivit den första finlandssvenska romanen med en homosexuell man som en av huvudpersonerna.

Det här stämmer ju inte. Jag skrev redan 2008 Uppdrag Utrotning där homosexuelle Lucas Ericson är en av huvudpersonerna. Ericson är med också i Skuggor av svek som kommer ut om en dryg vecka.

Vi som ger ut böcker på egna förlag tas inte riktigt i beaktande på samma sätt som de som är utgivna av de etablerade, stora förlagen. Men då jag har skrivit tre romaner, som säljer både i Sverige och i Finland, tycker jag att jag mycket väl kan räknas som författare.
Mina två första böcker har också recenserats i Hbl, men artikelskribenten har antagligen inte läst dem.

Tro nu inte att jag vill kalla nån på Hbl Fat Bastard ändå 🙂 Det var egentligen det här som inlägget från början skulle handla om. Ett gott chardonnay-vin som vi drack då vi var ute och åt med mina svärföräldrar i går.
Skojigt namn OCH ett gott vin!

Inte lätt att fotografera gammal tant

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Inspirationen till detta blogginlägg fick jag från Magnus Hedmans blogg. Han tar ofta självporträtt. Ni vet –  sådanadär långa-armen-bilder. Jag ville göra samma sak. Problemet är väl dock att jag inte är lika snygg och lättfotograferad som han. Jag har säkert inte lika långa armar som han heller, målvakt som han var.

På jobbet har jag lärt mig att äldre damer ser bättre ut om de fotograferas uppifrån. En fotograf får aldrig skylla på objektet och säga jamen va fan, hon kan skylla sig själv då hon ser ut som hon gör.

Men det var nog lättare sagt än gjort att agera som en god fotograf.
Med livet och kameran som insats fick jag denna bild.
Men jag gjorde det – en nästan perfekt Hedman!

Inga gardiner, tack!

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Varken Adrian Debutsky eller jag gillar gardiner.
Ibland måste jag ändå påminna mina bloggläsare om att Adrian är huvudpersonen i mina romaner. Han finns på riktigt i min värld, men är fiktiv – försök nu sedan förstå vad jag menar 🙂
Adrian är alltså INTE samma person som min make Benny. Det måste jag av någon anledning ofta förklara då jag talar om mina böcker.

Jag gillar inte gardiner och det gör inte Adrian heller. Däremot tycker min make att man ska ha gardiner, men vi kompromissar många gånger och väljer kappor. Det finns nämligen inga grannar som har insyn till oss. Och varför förstöra en fantastisk utsikt över skog och hav (se bilden) med gardiner?

Men jag håller med om att gardiner kan behövas för att dämpa ljud i en lägenhet. Samma funktion har tjocka mattor.

Men Adrian har inga gardiner i sin trea på Bulevarden. Bara en skir och vit hissgardin i köket och persienner i trä i sovrummet.
Han går ofta naken där hemma och bryr sig katten i om någon ser honom. Jag antar att han VILL att nån ska se honom, men han bor ju på fjärde våningen mitt emot en park så chansen/risken är rätt liten.

Dessutom – kom ihåg – jag talar om ADRIAN – det är HAN som går naken omkring hemma. Inte någon annan, som till exempel jag.
Och visst – jag hör någon fnysa ”och vem tror du skulle vilja se det då”…
Hahaaa 😀 … det vet man väl aldrig?

Böcker och böcker

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Här är böckerna jag härnäst kommer att läsa. Andreas Lundstedt, som turnerat världen runt bland annat med svenska gruppen Alcazar, har skrivit en biografi om sitt liv som HIV-positiv.
Jag hade nått min botten och insåg att om jag ville leva måste jag sluta skämmas och börja resan mot att acceptera och älska mitt liv. Och mitt hiv, skriver han.
Tror att det blir en givande resa också för mig som läsare.

Den andra boken är Senja Larsens ”Senja opettaa Sinulle ruotsia”. Fastän jag kan svenska så är ju boken bara så kul med massor av bilder och inlägg som skrivits på hennes Facebook-sida.

Så här kan böcker också se ut. Uppdrag Utrotning har packats och är på väg till Sverige. Om två veckor fylls vårt lilla arbetsrum av lådor med nyaste boken Skuggor av svek. Och då lär det gå åt en hel del kuvert, packningspapper och -tejp. Men tro inte att jag klagar 🙂

Monsterkaka

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Försök alltid se det positiva i saker som händer. I stället för att säga Äsch, kakan blev misslyckad för att bären inte var helt tinade då jag lade dem på kakan kan vi ju säga Se en sådan fin monsterkaka jag gjort, med blod och allt!

I går firade vi försenade födelsedagskalas för min syster och hennes son hemma hos oss. Den här goda kakan har alltså systern gjort, tack för den!

Nu ligger min tredje bok  Skuggor av svek hos tryckeriet, men jobbet på mitt lilla förlag fortsätter. I dag ska jag posta Uppdrag Utrotning till en nyfunnen bloggvän på Gotland.
Förbereder också annonsering av olika slag.

Då jag ansökte om medlemsskap i Finlands författareförening hittade jag  Sanastos webbsida. Genom att registrera mig där har jag möjlighet att få en liten ersättning för de gånger mina verk lånas på bibliotek.
För hur skojigt det än er att biblioteken vill köpa mina böcker betyder det ju ändå att då någon lånar min bok där får jag ingen ersättning. Bara den där ena gången då biblioteket köper in min bok.

En gång för alla kan jag nu ändå säga här att jag inte blir rik på mitt författarskap 😀 Om jag får tillbaka summorna som jag lägger ut, det vill säga kostnader för marknadsföring, tryck, upprätthållande av webbsajt med mera… då kan jag vara glad.

Boken nu hos tryckeriet

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

Har haft några hektiska dagar. ”Skuggor av svek” var ju klar, i det stora hela 28 augusti, men som ni vet tog jobbet inte slut där. Webbsajten, där boken finns till salu, förnyades. Kontakterna med tryckeriet har varit täta de senaste dagarna.

Har lärt mig nya ord, allt från spine och foil till dust jacket och webproof ripped files.  Det är det sistnämnda du ser på bilden.
En stund efter att sidorna och pärmen hade skickats som pdf-filer till tryckeriet kunde jag kolla dem via webben. Men innan vi hade kommit så långt flög minst femton mejl i cyberrymden mellan Maria som gjort pärmen, tryckeriet i Tallinn och mig på Södra åsen.
Dels var det svårt att komma in på deras server, och då jag väl var där och hittade mapparna för mitt jobb gick inget att ladda upp där 🙂 Så det blev hederlig mejl också för den leveransen.

Att jag valde ett tryckeri i Estland beror på ekonomiska orsaker. Hade gärna tryckt i Finland och allra helst så lokalt östnyländskt som möjligt, men prisskillnaderna är stora.
Om allt går väl har jag boken på min hemadress tisdagen den 25 september.

Hade en viss separationsångest. Ännu i går hittade jag femton fel i texten, ganska små, men man vill ju att jobbet ska vara perfekt. Klockan 7.15 var jag därför på jobbet, där jag fått låna InDesign, och gjorde ändringarna.
Men… sedan hittade jag fem fel till… och då var det för sent att göra ändringar. Läsarna tvingas nu bara ha överseende med några tryckfel och ett par andra små konstigheter.

Så här ser pärmen ut!

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Nu har jag förnyat min webbsajt där boken finns till salu. På sidan kan du som inte känner Adrian Debutsky, och som inte läst mina första böcker Horny24 och Uppdrag Utrotning, ta del av tidningsrecensioner och vad läsare tyckt om böckerna.

Även om ”Skuggor av svek” i det stora hela är klar fortsätter jobbet kring den. Att skriva de nya texterna till webbsajten har tagit sin tid. Att lägga upp texten på sidor som ska sändas till tryckeriet i form av en pdf-fil, har också hittills krävt tio timmars jobb. Måste fortsätta pula lite med det ännu i dag. I morgon vill tryckeriet ha allt material av mig. Då kan jag få hålla mitt tredje bokbarn i min hand den 25 september.

Som ni ser är pärmen en väsentlig del av boken. Den ska fånga läsarens intresse. Det gjorde onekligen Jan Lindhs erotiskt laddade bild för Horny24. Den svartvita pärmen till Uppdrag Utrotning hade jag av ekonomiska skäl ritat själv. Inte lyckats alls.
Pärmen till ”Skuggor av svek” har ritats av grafikern Maria Ahonen i Lovisa. Jag gillar den väldigt mycket.

Från och med i går finns Adrian Debutsky också på Facebook. Där kan han själv vara interaktiv med läsarna, så tro inte det är jag som skriver inläggen!

BILDER från helgresan

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

Börjar med att fresta med en bild av efterrätten som jag åt i fredags på Viking Line. Färska jordgubbar som faktiskt var färska, och vaniljglass som smakade vanilj 😀

Gammalt blir nytt och havsnära boende i Stockholm. Vet inte riktigt vad här fanns förr, men bostäder ska det bli. Antar att inte vilken Svensson som helst har råd med dem, men fint och intressant såg det ut.

Visst var det skönt att vi hade sol och inte piskande blåst med regn då vi hade så fin balkong i vår hytt.

Nej, vi besökte inte Thailand. Men värmen i Fjärilshuset i Hagaparken var tropisk. Här fick vi se allt från tropiska växter till fåglar, fiskar, ödlor, grodor och, just det… fjärilar!

Hibiskusblommor hade vi utanför hotellrummet på Karon Beach i Thailand. Nu var det härligt att se samma blommor också på hösten i Stockholm.

Fjärilarna flög runt huvudena på oss och landade sedan på de blomsterbuketter som fanns här och där.

Nåt slags giftpilsgroda om jag minns rätt. Men söta var dom och bakom glas förstås. Det var bara fjärilarna som flög fritt och små vaktelfåglar som strövade runt.

I flera bassänger kunde man studera färgglada fiskar av olika storlekar.

En del fåglar var fria inne i Fjärilshuset, men de här hade en stor bur.

Först en panoramabild av Sveaborg. Och sedan en annan bild, som jag hajade till då jag tog fram. Jag såg inget då jag fotograferade murarna. Försökte undvika att få skuggor från båten med. Men en skugga är där ändå, och jag tycker det liknar ett spöke…

Hälsningar från Estelle på Haga!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Tyvärr såg vi inte sessan Estelle men Guuben åt en bakelse med hennes namn. Vi har alltså varit i Sverige och vår ciceron förde oss till Haga slottspark där vi bland annat besökte Fjärilshuset. Mer bilder därifrån får ni se i morgon!

Nordens Venedig kallas Stockholm visst också? Det var jättefint väder där på lördag och vi hade dörren till hyttens balkong öppen. Hörde skriken från Gröna Lund där folk åkte i attraktionerna. Kollade alla båtar som tuffade fram och tillbaka. Hur många gånger har man inte sett den här vyn från Viking Line, men ALLTID är det lika härligt att vara i S:holm. Känns nog lite som min andra hemstad. Bodde ju där 1998.

Jag vet, man ska vara anspråkslös, inte skryta – men jag har så svårt att låta bli för vi hade en så härlig hytt. Uppe på elfte däck med egen balkong. Här njöt vi verkligen av utsikten över Stockholms skärgård, både på in- och utresan.

Fler bilder från resan i morgon!