Kratta inte, ta det lugnt 😂

Ja då, här kan jag sitta och läsa och skriva. Ute är det +5 grader och på dagen blåste det så att sanden yrde och kallt var det. Men cykeln fick jag iväg till sportaffären på vår-service, och lite senare traskade jag till mataffären.

Hade glömt sätta gummiplupparna på gångstavarnas ispiggar så det lät inte så trevligt när jag gick. När jag kom hem satte jag plupparna på plats.

Alltså det där med att kratta, det hörde jag på teve nyss där en trädgårdsexpert sa att vi kan beskära grenar av äppelträden nu. Men vi ska absolut inte kratta bort fjolårslöv eftersom det ännu är kallt och insekter övervintrar under dem.

Inte för att jag hade varit på väg ut för att kratta, men tänkte att om nån av er bloggvänner hastar på med det jobbet, så vänta lite 😉

En gränd för cyklister och fotgängare om går mellan Mariegatan och Drottninggatan. Jag var på väg hem från cykelaffären då tog fotot.

Fastekalendern idag: Vem har det svårt just nu. Be för hen.
Det finns många som har det svårt. Somliga har ekonomiska bekymmer, är arbetslösa – andra har problem med hälsan. någon har mist en nära och kär person. Ensamheten tynger, depressioner liksaså… listan kan göras lång.
Människor ute i världen har det svårt, med krig och hunger.
Så det finns många att be för.

Tömmer skallen med cykelturer

Det blåste rejält i går. Motvind hela vägen från Äppelviken till Stenparken. Då ska man inte säga som ”föriga gumman” sa. För hon sa ”Hoppas vinden vänder tills jag ska hemåt.

Det var rofyllt att titta när gässen tvättade sig och plaskade runt. En del av dem är jättestora, vilket inte riktigt syns på bilden.

Nu vände vinden lyckligtvis inte så den låg i ryggen då vi cyklade bort från Stenparken. Betydligt lättare att trampa, man nästan flög fram på vägen mot Rosenstrandens park.

Sommarvärme, rejält över plus tjugo grader. Väldigt blåsigt, men vinden från sydost var varm och härlig.

Det syns ju inte här hur mycket det blåser men Kronobron gungade nog en hel del då man gick ut på den.

En säl i Lovisaviken? Nej, det är bara grannen Pia som är ute och simmar. Några lustigkurrar som vandrade längs Kronobron undrade om det var gyttjebad som gällde. Här är nämligen ganska lerig botten. Jag svarade ”Ja, gyttjebad är hälsosamt”.

Kulet och blåsigt

Det känns nästan som om hösten var här. Hade tröja då jag cyklade till frissan, trodde det skulle räcka då det var +14 grader men det blåste också så det var – brrrrr – kallt!

Den här bilden tog jag för en vecka sedan hos min syster. Den symboliserar på något sätt både sommaren och hösten.

Pigga gröna blad och några vissnade bruna.

Hoppas att augusti ännu kunde bjuda på LITE varmare väder. Jag tigger INTE om +32, det räcker med +21. Tack.

Jag har känt mig mycket inspirerad i min nya roll på jobbet. Tänker på och planerar en utbildning, annan utveckling och sådant som ska kunna göra verksamheten mer stabil på sikt.
Det bästa är att jag känner att jag har viktiga personers stöd för det jag gör. Hade jag inte det skulle det kännas jobbigt, som att trampa i tjära – men nu känns det bara bra 🙂

Marknad i stan

… men jag tog inga bilder i vimlet – eller jo, jag intervjuade några försäljare, men de bilderna landar senare i lokaltidningen Nya Östis.

Däremot tog jag en bild av ”trafikkaoset” i vår lilla stad. Sällan det ser ut så här 🙂

Kö in till staden och kyrkans parkering proppfull.
Kö in till staden och kyrkans parkering proppfull.

Sedan tror jag att de som eventuellt såg mig när jag försökte fotografera rönnbärsklasar i en park intill undrade vad jag höll på med… Det var sannerligen inte lätt att i höststormen (vi hade soligt med mycket blåsigt i dag) få bären att fastna på bilden. Hade manuell fokus och grenarna svajade hit och dit, men EN bild blev det 🙂

En svajande klase.
En svajande klase.

Blåsigt och dystert

En bild som togs innan snön kom.
En bild som togs innan snön kom.

Ungefär så här ser det ut också i dag på Lovisa torg. För snön som föll till jul har nästan försvunnit. Men bilden togs för en knapp månad sedan.
I dag blåser det också alldeles infernaliskt, så man tror plåttaket ska fara i väg och det kanske det också gör – vem vet?

Jag är fortsättningsvis lite dyster i sinnet. Måste inom kort fatta ett beslut och det kommer att bli svårt. Men i den här sinnesstämningen orkar jag inte vara allt för länge. Livet är för kort för det.

I morgon har vi fest med Lovisa Tors supporterklubb. Alltid något att se fram emot. Och så ska jag till frisören, det piggar också upp.
Nya tag i morgon alltså!