Trees on Tuesdays, blött och halt

Promenaddagen delades upp i två pass. Några raska steg blev det inte, bara här och där under sträckor på tio meter. Annars var det säkrast att trippa fram, fastän jag hade Ice Bugs. Knappt 2800 steg, men jag är nöjd – med tanke på regnet, blåsten och halkan.

I natt kom det tio centimeter snö och var minusgrader. I morse regnade det och som bäst har det varit +5 grader, men jämngrått hela dagen. Extremt halt på många ställen.

Jag borde ha fotat de fina fem röda rosor jag uppvaktade en kollega med i dag, å understödsföreningens vägnar på en 50-års dag. Men det glömde jag. Det var ändå dagens ljuspunkt, att få en pratstund och krama om varandra.

Inget muntert uteväder men frisk luft blev det. Resten av kvällen stannar jag inomhus med levande ljus, teve, pussel, tidningar och böcker.

Plötsligt ser jag två plirande ögon i mitten av snöhögen. En stor näsa också.

Dag 100, promenad i snöyra 💪

Skam den som ger sig! Jag gav mig inte! Foto: Pia Calenius

Började promenera den första oktober. Varje dag sedan dess har jag gått minst 2500 steg.

Och till den som säger ”nå det var nu inte mycket” svarar jag ”pyttsan, har du med det att göra? – gå själv dina 10 000 eller 20 000 steg per dag om du hinner och behöver det” – jag är nöjd med mina 2500-4000 per dag ❤

Motvind, blåst, snöyra, minus 4 grader men kändes som minus 15 😀
Ändå hurraaaa för min 100:e dag på raken av promenader 🍾💪 Just det… ska ta och skåla för det!

Motvind då jag gick söderut.
Här då jag går hemåt, norrut, är det medvind.
2700 raska steg.
HURRA för mig!

Hälsostegen, dag 6

I dag behövdes promenaden verkligen. Har haft en arbetsdryg vecka hittills och promenaderna har jag börjat se fram emot som dagens höjdpunkter. Nya rutter verkar inte heller vara alltför svåra att hitta, tillsvidare.

Det blev nog den intressantaste promenaden hittills, i alla fall vädermässigt sett 🙂

Vi har en otroligt vacker åsterräng i Lovisa, så bara genom att välja den går det att hitta många olika rutter, stigar och små vägar. En bit längre fram härifrån sluttade stigen rätt mycket och var täckt med våta löv, så där gick jag extremt försiktigt.
Det var +12 grader och blåste friskt, men väldigt skönt var det. Då solen kom fram värmde den påtagligt.
Här är jag bakom nya kyrkogården. Det finns så många vackra träd och blåbärsriset är fint. För att inte tala om alla dofter i skogen. Jag tänkte faktiskt inte på älgflugor nu. Glömde dem! Men kanske de inte finns så här mitt inne i stan, för den här terrängen är centralt belägen.
På kyrkogården vilar många och här vilade även jag. Tack för bänken 🙏 den var på precis rätt plats. Överlag fick jag inte i dag ont nästan alls, lite de två hundra sista metrarna bara. Hade inte ens stavarna i dag, testar lite olika sätt att gå.
Hade ett paraply i handen och bra var väl det, för plötsligt kom det en rejäl vindby och en regnskur. Tur att jag inte flög iväg som Mary Poppins för det hade ju varit fusk, eller i alla fall hade jag tappat stegen för den sista sträckan från kyrkan hem. Mitt paraply har ett praktiskt tittfönster 😀

4077 steg visade mobilen i dag efter promenaden.

Busväder drog förbi

Det är de levande ljusens tid just nu.

I går regnade och blåste det. I kombination med +3–+4 grader var det riktigt kallt. Jag borde ha haft vantar då jag cyklade till massagen.

Har haft telefonen på stör-ej över ett dygn. Mycket skönt att slippa alla pling. Autosvar på mejlen har jag också och lovar där att jag återkommer på söndag då jag jobbar igen.

Var hos Pia och grillade i hennes kakelugn i går. I dag kanske jag börjar på ett nytt pussel.

Det har blåst mycket, stormat rentav och havsnivån steg ungefär 150 centimeter. I Nya Östis Facebook-grupp visas massor av bilder av översvämningar. Vi har mycket bra interaktion med våra läsare där och kan publicera en del av deras bilder också i papperstidningen.

I dag kanske jag påbörjar ett nytt pussel. Förstås ett med comic-motiv av Jan van Haasteren!

Det blåste upp till liten storm

Eller om det inte var storm, så blåste det ändå väldigt friskt i dag. Det är skönt då det fortfarande är ganska varmt, runt arton grader. Det var nästan så att jag ute på Sågudden kunde luta mig bakåt utan att ramla, så att vinden höll mig upprätt. Men bara nästan 🙂

Det är svårt att fånga blåsten på bild eller att kunna visa hur höga vågorna var. Båtarna slängdes i alla fall friskt omkring, så till den grad att det såg ut som att några av de öppna båtarna i något skede kan riskera att ta in vatten om det blir högre vågor och mera blåst.
Lite höststämning. Men jag litar på att värmen kommer tillbaka, att vi får sommarkänslan tillbaka och flera varma dagar.

I går regnade det och var jämngrått då jag tog min promenad. I Sibeliusparken och i parken intill har föreningen Hakeva i samarbete med Lovisa stad placerat ut plattor med dikter på bänkarna.

Jag kom efteråt på att det här kunde passa i Orsakullans utmaning som för den 18:e augusti är ”I höstens tecken” 🙂

Tröst i regnet

Den här dagen har påmint om hösten. Det är plus två grader. Regnar och blåser. Himlen är jämngrå.

Det är lätt att bli deppad, hur gott man än försöker tänka att man har det mycket bättre än många andra i världen.

Isoleringen förutspås fortsätta länge till. Nylands gränser kanske öppnas den 19 april. Men jag tänker närmast på att vi inte på hela sommaren får gå ut och äta på restaurang och inte träffa våra 70-plussare.

På tisdag kanske vi blir lite klokare. Får höra vad statsrådet säger då.

Pusslet avancerar och ger lite tröst.

Älska hösten!

Om man bestämmer sig för att älska hösten, då måste det ju gå att göra det?
I stället för att ondgöra sig över mörker, rusk, blåst och blöta kan jag öppna balkongfönstret och andas in en frisk syrerik luft.

Alla kan inte göra det. Alla har inte en balkong. Och även om de har en kan alla inte ensamma gå ut på den.
Här faller heller inga bomber. Bara löv från träden, och de faller inte, de singlar ner så vackert.

Utsikt från balkongen.

Jag hör ljudet av vattnet som rinner ner i avloppet på gården. Jag har inte ens alltid tänkt på att jag kan HÖRA det och njuta av det.
Jag känner vinden i mitt hår. Ser trädkronorna som ruskas om av blåsten.

Och då jag vänder på klacken ser jag mina tomater. Än finns det kvar att skörda.
Det GÅR att älska hösten och att vara tacksam över livet man har ❤

Tog kanske i lite för mycket…

… för nu är jag ganska trött. Man tror att man har återhämtat sig och att energi finns, men på kvällen är man sedan som en trasa. Att man inte lärt sig nåt på femtio år 😀

På väg hem från ett möte. Nästan ljust ute ännu klockan 18.30.

Vinden var bitande kall i dag. Gjorde några ärenden på stan tidigare på dan och tänkte att -6 grader inte lät så farligt. Men då visste jag inte att det blåste en hel del…
Mer snö har också utlovats till torsdag, så vi slipper inte vintern riktigt än… men snart?

Hade ett möte på kvällen, och det är en av flera uppgifter jag måste avstå från efter den här våren. Föreningsaktivitet är väldigt givande, men sekreterarens jobb kräver så pass mycket tid att jag varken orkar eller hinner mer.

Allt har sin tid och jag försöker prioritera så rätt jag kan.

Kontraster

Är det höst eller vinter? Eller både och?
Vi har haft en snål och kall vind i dag. Några snöflingor dalade ner.
Så här ska det fortsätta några dagar, och det är väl typiskt för årstiden.

Till helgen talas det om +10 grader. Den som lever får se!

Löv kvar på buskarna och en snöhög på torget 😀

Veckan fick en rivstart i går med mycket jobb efter två lediga dagar.
I dag översättningar, texter till Nya Östis, mejl, förberedelser för en jultidning, sista texterna till boken jag hjälpt en förening med… mycket på G.

Och resten av veckan ser lika fullbokad ut. Men där finns även en träff med en väninna + mat inritat en kväll. Och på söndag har jag tänkt vara ledig. Skriver det med stora bokstäver i min kalender 😀

Möteskaka

… blev det i dag. Började med lite översättningsjobb hemma, cyklade sedan till en kafeteria där jag hade ett möte kring en historik som jag skriver. Eller min insats går mest ut på att intervjua folk om sådant som hände förr.

Kladdkaka är aldrig fel, men det räcker förstås med en då och då 🙂

Vi har haft storm ett par kvällar, en riktigt rejäl i går. I dag blåste det ännu på dagen men inte så häftigt. Vi har haft sol också, men inte +20 grader såsom vissa kompisar i Sverige… 😀 Nä, nitton grader kallare är det hos oss, men så bor vi ju nära Sibirien också…

Kvällen fortsätter med korrekturläsning av tidningssidor.
Så här går dagarna och jag är nöjd med livet.

De där grejerna jag skrev om tidigare, att jag väntar på att få besked om – de är fortfarande aktuella. Alltså, jag väntar på besked.