Bond

Skojiga nya utmaningar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I dag har jag två intervjuer i Borgå. Gör dem som underleverantör för en bekant som har ett skrivprojekt på gång, men som inte hinner göra allt inom ramarna för det själv.

Fick nyss också ett jobb till – det gäller att översätta från svenska till finska, vilket jag inte känner mig 100 procent säker på. Men då jag hade sett texten tackade jag ja, och uppdragsgivaren lovade kolla att jag inte gör mig skyldig till några större språkgrodor 🙂

Med andra ord – jag är tacksam för att det hela tiden finns små uppdrag för mig på olika håll. Osäkerheten kring frilansjobbet får jag ju leva med, men jag försöker känna tillit och tänka ”allt ordnar sig”. Om Gud vill, som Gud vill.

bond_scaramanga

Fick mitt fjärde postcrossingkort i dag. Det var det första med anknytning till Bondfilmer, vilket jag haft som extra önskemål. Annars duger vilka kort som helst, till exempel med landskapsmotiv eller motiv från staden där avsändaren bor.

Det här kortet kom från Tyskland. Det är Scaramanga, Christopher Lee, från filmen Mannen med den gyllene pistolen, The man with the golden gun.

Acceptera läget

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Vacker vinterdag, men i dag njuter jag av den via fönstret.
Har skrivit ut en intervju som jag gjorde via Messengers telefon till Japan i går. Helt otroligt hur bra det hördes, som om killen jag pratade med hade suttit i rummet bredvid 🙂

Utsikten från min hemmaredaktion.
Utsikten från min hemmaredaktion.

I morse fick jag ett meddelande av en väninna, som hade hittat Craig på ett matställe i Tammerfors. Det var en trevlig väckning 🙂

Min favorit-Bond.
Min favorit-Bond.

I dag fick jag också besked om en resa jag får åka på i början av februari. Ser SÅ fram emot den. Jag är borta några dagar bara, men det känns som att livet återvänder, året har fått en bra start – jag tar en dag i taget, varje utmaning för sig, gör det bästa jag kan av allt – och har insett att orden ACCEPTERA LÄGET är väldigt viktiga 🙂

Lite halvfärdigt ännu…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… och på grund av knäskadan tänker jag verkligen inte förivra mig då det gäller att flytta möbler 😀

This is not ready yet, my dear.
This is not ready yet, my dear.

Nej, allt är inte klart, och vanligtvis står inte Bond i öppningen till köksdörren heller. Men han ville posera, visa att han bor hos mig.
De här möblerna ska flyttas. Särskilt synd känns det just nu att jag inte kan ha locket till sekretären nedfällt, för då kommer jag inte ut från sovrummet. Den lilla svarta biten ni ser nere i vänstra kanten på bilden är nämligen min Barcelonasoffa. En liten del av sovrumsdörren syns också.

Men hörni… tids nog! Tålamod var ordet!

Tycker om att ha små värmeljus med dofter här.
Tycker om att ha små värmeljus med dofter här.

Ibland tänker jag ”så synd att jag inte röker” för då skulle jag ofta gå ut på balkongen, sitta här och filosofera. Men nej, det får räcka med att en del av mina vänner röker och att andra i huset gör det 🙂
Ska bli intressant att se hur fönstren på balkongen ser ut på vintern. Jag tänker inte använda infravärmen, den är inte kopplad just nu.
Men på våren och sommaren blir det här som ett extra rum och då inreder jag det troligen lite mer.

I dag skulle jag ta det lugnt, inte göra många knop. Men jag har jobbat från tio till sex. Lyckligtvis har jag kunnat göra det via datorn hemma. Det blev en del korrekturläsning och så damp det in några uppdrag via e-posten.
Jag är tacksam och glad, har jag sagt det förr? ❤

 

Bit för bit…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… hittar sakerna sina nya platser i mitt hem.
Då flyttlådorna åkte ut fick jag ett dansgolv i vardagsrummet 🙂
Har mycket kvar att fixa, men ser det inte som något problem.
Hösten och vintern ger mig den tid jag behöver för precis alla bitar som ännu ska falla på plats. Både då det gäller saker i bostaden och livet överlag.

Bond har sina givna platser hos mig.
Bond har sina givna platser hos mig.

På begäran – Bondprylar

~ Carita Liljendahl ~ 35 kommentarer

Min bloggvän Fru Månsson skrev i en kommentar att det skulle vara kul att se vilka alla Bond-prylar jag har. Kanske också att få veta vilka jag suktar efter.
Fick inte alla saker på samma bild, och en av dem har inte direkt med Bond att göra men nog med min dyrkan av skådespelaren Daniel Craig.

Utöver det jag visar här har jag Bond-tema som omslagsbild på Facebook. Bakgrundsbilderna på mina datorskärmar på jobbet visar också Craig 🙂

Och om det är något jag suktar efter är det förstås att få se Daniel Craig på riktigt. Men eftersom det kanske inte låter sig fixas i all hast kanske jag nöjer mig med att köpa en 007-parfym då jag åker över till Sverige snart.

Planschen från premiären på Spectre i London är nu inramad. Har alla Bond-filmer på DVD förutom den senaste som troligen inte kommit ut än. Så här ser du den första och den näst sista. Utöver det glasunderlag och papp-Bond i exakt den längd Craig är.
Planschen från premiären på Spectre i London är nu inramad. Har alla Bond-filmer på DVD förutom den senaste som troligen inte kommit ut än. Så här ser du den första och den näst sista. Utöver det glasunderlag och papp-Bond i exakt den längd Craig är.
Ett konstverk jag fick av grafikern Maria Ahonen då jag fyllde 50 år. En kortlek, en biobiljett, en cd-skiva med musik från Bondfilmer, en Bondbok, en ölflaska och ett omslag till en Smirnoff-flaska med Quantum of Solace (En gnutta tröst) som tema.
Ett konstverk jag fick av grafikern Maria Ahonen då jag fyllde 50 år. En kortlek, en biobiljett, en cd-skiva med musik från Bondfilmer, en Bondbok, ett vykort, en ölflaska och ett omslag till en Smirnoff-flaska med Quantum of Solace (En gnutta tröst) som tema.
En stor tavla, som figurerat på många bilder hemifrån mig på bloggen och i förgrunden en tidning med massor av artiklar om Bond.
En stor tavla, som figurerat på många bilder hemifrån mig på bloggen och i förgrunden en tidning med massor av artiklar om Craig och om andra som spelat Bond.
Hans finns på väggen i sovrummet också.
Hans finns på väggen i sovrummet också.

Lite snäll har jag allt varit…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… för här är en del av klapparna jag fick i år. Ni vet, man tänker att man inte ska ha några klappar bland vuxna. Men så vill man ju ändå ge något till nära och kära och en del vänner – och visst är det så kul med små paket som man inte har en aning om vad de innehåller 🙂

Årsalmanacka, pulsvärmare, tvål, schampo, ljushållare, godis... och Bond!
Årsalmanacka, pulsvärmare, tvål, schampo, ljushållare, godis, spelkort… Tack tomtarna i Lovisa!
Hjärta, hjärta, hjärta... Min samling av Bond-prylar växer <3
Hjärta, hjärta, hjärta… Min samling av Bond-prylar växer ❤

Paketet jag skrev om HÄR innehöll spelkort med bilder av min favoritskådis och en del av hans motspelare i Spectre. Tack tomtarna i Helsingfors!

Stämningsfulla ljus på gamla kyrkogården i Lovisa. Det här är en av de allmänna platser där vem som helst kan sätta ner ljus för bortgångna som inte finns begravda just här eller som inte har en grav.
Stämningsfulla ljus på gamla kyrkogården i Lovisa. Det här är en av de allmänna platser där vem som helst kan sätta ner ljus för bortgångna som inte finns begravda just här eller som inte har en grav.

Det var väldigt stämningsfullt på kyrkogårdarna i går kväll. Och vackert fastän det inte fanns snö. I går varken regnade eller blåste det heller, vilket det gör i dag.

Ha en skön juldag alla, jag ska pyssla här hemma och läsa böcker, tidningar och bloggar.

I´m so happy…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hur kan jag skriva det en dag då Tor förlorat mot jumbon i division ett?
Jo, för att innebandy inte är hela livet. Kanske halva i och för sig 😉 … men det kommer nya matcher. Och vill vi se positivt på det här, så kanske ett lag som är bättre i tabellen måste få sig en smäll för att förstå att det inte räcker med att spela bara 25 minuter och leda med 3-0. Hela matchen är nämligen 60 minuter lång. Slutligen blev det förlust med siffrorna 6-7.

Tors Andreas Hietala och tränaren Sebastian Freudenthal tillsammans med motståndarnas tränare och bästa spelare på presskonferensen efter matchen.
Tors Andreas Hietala och tränaren Sebastian Freudenthal tillsammans med motståndarnas tränare och bästa spelare på presskonferensen efter matchen.

En av dagens höjdpunkter inträffade innan matchen ens börjat, innan Tors tre mål hade pangats in.
Väninnan Marinas dotter Anne hade kommit på besök från Kensington i Storbritannien där hon bor, och vi sågs på matchen. Vi hade SÅ kul, många gemensamma nämnare 🙂 Att matchen slutade som den gjorde förstörde inte vår kväll.
Och vet ni vad hon hade med sig som gåva till mig?
Aaaah! En plansch som delades ut bara på en viss biograf i London då det var världspremiär av Spectre där.

Ett fint tillskott i min Bond-samling.
Ett fint tillskott i min Bond-samling.

Lycklig ägare till den här, och lycklig av många andra anledningar också just nu.
Livet är här och nu. Om morgondagen vet vi inget. Jag tar inte lyckan jag känner för given. Jag är bara så glad för att den får mig att le precis hela tiden just nu ❤

 

Äntligen är han här

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

… men jag har inte tid med honom i kväll, tyvärr. Det blir rätt sent på jobbet i grannstaden.
På lördag har jag två fester inbokade, så då hinner jag inte heller träffa Daniel. Men han säger att han förstår, och att han tycker det är kul att jag också har andra att umgås med. Även han är ju väldigt upptagen de närmaste veckorna.

Så vi har träff på söndag.

Daniel Craig stars as James Bond in Metro-Goldwyn-Mayer Pictures/Columbia Pictures/EON Productions’ action adventure SPECTRE.
Daniel Craig stars as James Bond in Metro-Goldwyn-Mayer Pictures/Columbia Pictures/EON Productions’ action adventure SPECTRE.

Hoppas morfar gillar…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… att jag gett brevet hans kära hustru, min mormor fick, en plats i hyllan som jag själv tycker är en hedersplats.
Min morfar stupade i kriget mot Ryssland. Jag har aldrig träffat honom, men ju äldre jag blir, desto mer tacksam är jag för hans och alla de andra soldaternas insats. Tack vare dem lever vi i ett fritt Finland i dag.

När vi städade i huset där mormor och min numera även avlidna morbror hade bott hittade vi det här brevet. Undertecknat av fältmarskalk Mannerheim. För ära och fädernesland… det var ett tack till min mormor som blev ensam med fyra barn.

Tackbrev till stupad soldats änka.
Tackbrev till stupad soldats änka.

Brevet ramades in redan innan jag flyttade till den här bostaden.

Men då jag nu av olika orsaker vill ha ordning på Bondprylarna placerade jag brevet av fältmarskalken på samma plats som en del av mina kära Bondgrejer.
Bästa platsen tycker jag själv, eftersom jag inte så gärna bankar hål  i väggen i bostaden som inte är min egen.

Hedersplats i hyllan.
Hedersplats i hyllan.