Det var inget toppenväder i Stockholm i lördags, men ingen nederbörd då vi gick FRÅN båten till Fotografiska. Däremot blåste det motvind med snöslask när vi gick tillbaka mot båten.

Jag har många år tänkt att jag vill gå till Fotografiska museet och nu blev det äntligen av. Jag delar upp bilderna därifrån i flera inlägg.

Innanför entrén visades affischer. Jag tror att det är foton som varit med på tidigare utställningar.

Då vi kom in läste vi en lång introduktion om människans förhållande till naturen. Här väcktes tankar som: Människan behöver naturen men behöver naturen människan? Hur mycket ändrades under pandemin, vad lärde vi oss?

Jag tycker att var och en ska uppleva konstverk helt individuellt. Det abstrakta verken kanske vi kan tolka allra friast, men även bilder av det här slaget förmedlar budskap som är fria att tolka. I synnerhet nu då vi har krig i Europa. Inte för att den här bilden visar just det, men det här kunde vara ett övergivet bibliotek efter en missilattack. Eller också har folk flytt staden hals över huvud för att där har inträffat en kärnkraftsolycka eller någon annan olycka som tvingat invånarna bort.

Sedan tar naturen över. Det gjorde den också i Tjernobyl.

Den här delen av utställningen som beskrev naturens kraft var särskilt fin.