december

Årets nästsista dag, trees on tuesdays

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Det har kommit kanske tio centimeter snö och vi har minus fyra grader. Många torde vara nöjda nu då barnen kan åka pulka, det kanske går att åka skidor nånstans också. Världen är vit och vacker, inte grå och brun. Men som ni vet föredrar jag barbacke och grön gräsmatta 🙂

Sömnen blev lite orolig då plogningen började runt tre, fyra på natten. Till gården kom husbolagets maskiner cirka klockan nio och det var såväl bra som okay, tack tack!

Just i dag har jag ingen bil att putsa, tack även för det. Fortsätter det snöa, såsom prognoserna utlovat, måste vi med syrran endera dagen till mamma för att skotta lite på hennes gård. Tror ändå att det får vänta till vanliga dagen av anhörigvård, alltså torsdag. Mamma får således vänta till nästa år!

Efter dagens jobbuppdrag, som är för en framtida veckotidning, är det rutinerna hemma som väntar. Gäller nu att elda alla dagar då det hotats med kalla nätter.

Tredje december, gubbe på balkong

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Inte är vi helt fantasilösa i Lovisa. På en balkong till ett hus som ligger nästan granne med mitt hem står den här gubben och vinkar. Han får utgöra min kalenderbild för den tredje december.

Min blogg är alltså lite av en adventskalender där det varje dag från första december till den 24:e bjuds på en vinter- eller julinspirerad bild.

Jag sov oroligt, vet inte varför jag vaknar så ofta. Kanske jag har sömnapné. Det kan jag inte veta då jag levt snart tolv år ensam. På resor brukar vi med väninnor göra den andra uppmärksam på sömnrytmen, men mest har det då handlat om att jag eller hon snarkar lätt. Inte så att vi haft andningsuppehåll.

Drömde också en hel massa igen, men det är jag van vid. Skulle ha fått ha sovmorgon idag och inga plikter som väntar, men klockan åtta började arbetet med att ta bort trädstubbar från parken intill mitt hem. Tjugofem meter från mitt sovrumsfönster. Borde jag klaga hos president Alexander Stubb om dessa stubbar? 😂

Dagen började annars bra med detta roliga kort som jag fick från Tyskland i postcrossingen. Alla som förstår tyska kan ”Viel Spaß haben”, t.ex. bloggvännerna Kristallina och ProfessorDeutsch.

Fick också en liten papperskasse full med tändrosor av en bekant idag. Eller fick och fick – jag hade beställt dem och betalade förstås för dem.
Nu ska det bli extra roligt att elda i dag då jag kommer hem från frissan.

Som florsocker, kalenderbild 4

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Som om någon pudrat gran, lykta, stol och växtdekorationerna vid fönstret med florsocker 🙂 Så här ser det ut utanför vårt mysiga Café Favorit på Alexandersgatan. Jag brukar ofta sticka mig in här, dels för att köpa scones, focaccia, chokladbollar, karelsk piråg, någon bakelse… dels för att göra intervjuer i en mysig miljö.

Vi har sol, minus sex grader och bara lite snö på marken så det är rätt idealiskt. Igår var det blåst och snöblandat regn.

Jag har rätt många arbetsuppdrag på lut, enda lediga dagen den här veckan är fredag.
Ganska mycket tidsplanering krävs nu för att hinna hjälpa mamma, göra de jobb som jag måste göra för att klara ekonomin och sedan också vara hemma och elda så att huset hålls varmt. Men livet känns bra. Den deppiga måndagen övergick i en bättre tisdag och nu då solen lyser där ute tänker jag att den nog någon dag ska lysa över mitt liv också och ge mig den omtanke och kärlek jag längtar efter.

Månadsbilden, december

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Året lider mot sitt slut. Muminmamman och Muminpappan klarar sig med förkläde och hatt året om 😀 Och mamman har alltid sin väska med sig. Den rymmer otaliga viktiga saker. Jag är säker på att behövs det en kamel trollar hon fram en sådan.

Men här är det snöbollar som gäller. Muminmamman tar det lugnt, men pappan är redan med sin blick nån annanstans. Lite otålig kanske eller fundersam. Hur länge ska vi hålla på? Ska det här bli en lykta eller en borg? Är det inte dags för en fikarast snart?

Utlovade snökaosbilder

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Jag är 168 cm lång. Den här snöhögen är över två meter hög och kanske två meter bred och tio meter lång. Alexandersgatan i Lovisa. Ingen anklagelse mot vare sig stadens snöröjare eller fastigheternas. Ingen hinner med då det vräker ner snö hela tiden. Det var uppehåll korta stunder i dag, såsom här, då jag gör mina ärenden till fots på oplogade trottoarer. 3475 steg och verklig motion, bara att tacka!

Alexandersgatan sedd från annat väderstreck. Här är det inte lätt att parkera framför affärerna. Men säkert är snön borta till midsommaren…

Mariegatan. Jag vet inte om det ligger bilar under de här snöhögarna… Hoppas att så inte är fallet.

Det är ont om p-platser längs gatorna just nu. Min lånebil får vänta på ägarens gård. Tid och ork finns inte just nu för att gräva fram bilen alla dagar. De flesta jag har talat med säger att det jobbat en timme eller mer för att få bort de snövallar som plogbilarna pressat mot bilarna som stått längs gatorna. Många som har egnahemshus i stan eller på landet jobbar timtals varje dag för att komma ut från sina gårdar.

Nyttomotion. Javisst. Men ganska få tycker att det är rolig sådan nu då vi fått mer än en halvmeter snö, och det lär inte sluta i första taget.

Men javisst… det är möjligt att köra med bil längs gatorna i Lovisa 🤣 Ibland får ändå bara en bil plats, inte två i bredd.

Vi är inte helt insnöade 🥶… inte än.

Lucka 1, första december

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag har fått de första julkorten och julgåvorna, och jag har nu ett antal adventskalendrar också.
Adventsstjärnan i papper fick jag av en väninna. Beundrar alla som kan pyssla sånt här ❤ Känner också tacksamhet och blir rörd och glad då jag blir ihågkommen på det här sättet.

Har fått ett kort som fungerar som kalender och ett kort som är hälsning till alla medarbetare på redaktionen. Jag ska ta med det kortet till vår julmiddag senare i december och låta det gå runt bland alla.

Lovisa Tors innebandyherrar och juniorer har också sålt adventskalendrar. Jag har köpt fyra och fått en som gåva. Bakom varje lucka gömmer sig ett nummer, en lott, som är med i en utlottning av fina priser. Så jag har 24 x 5 chanser att vinna!

Jag är så glad – nu vänder det!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Vädret vände, från plus två till minus fjorton. Bildörrarna frös fast igen en gång och det fanns inget annat råd än att gå in för att hämta en påse med hett vatten. Men jag är glad ändå, och kände tacksamhet. Eftersom snön hade isolerat fönsterytorna behövde de inte skrapas.

Jag är också glad för att det efter denna dag, minut för minut blir ljusare och vi går mot en ny vår! ❤

Vi kämpar just nu på Nya Östis med att få ett dubbelnummer klart. Efter det får vi ta det lite lugnare, pusta ut en vecka då nästa tidning kommer först onsdagen den femte januari.

Jag ser med glädje fram emot det nya året. Det har ordnat sig med avlastning i mitt jobb. Jag har små korta ledigheter inplanerade för årets första fyra månader och lite ledigt på sommaren ska det också kunna bli, såsom det nu ser ut.

Det är ju viktigt att känna glädje i jobbet. Annars kan man lika gärna sluta och hitta på något annat.

I dag känner jag tillit och glädje och något slag av hopp inför framtiden. Och ikväll ska jag kolla Mandelmanns jul och Ernst ❤ 🎄

Fotot är taget av Outi Välitalo till föreningen Freestyles kalender. Jag har fått lov att publicera dem då jag länkar till deras webbsajt.

Nu bränner vi ner mot julen!

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Jag gör ingen julkalender med bilder på bloggen i år. I fjol räknade jag ner från första december till julafton med olika fotografier. Det var kul! Men det känns svårare i år då nästan inga julmarknader arrangeras och då julhemmen i Lovisa håller stängt.

Plötsligt insåg jag igår att det är ju första december och jag har ett ljus med Muminmotiv som ska brännas ner till den 24.12.

Igår hann jag inte låta det brinna så länge då det tändes sent och jag lade mig tidigt. Men nu ska det bli ordning på torpet!

I väntan på julafton!

Månadsbilden, december

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Första december. Känns mer som en vintermånad än november, som jag förknippar med slask och blask. Men nån snö har vi inte 🙂 Det kommer nån flinga då och då, men sedan smälter det bort. Jag är helt nöjd med läget.

Oroliga mumintroll.

Helt nöjda ser däremot mumintrollen inte ut på december månads kalenderbild. Jag skulle vilja påstå att här finns både oro och rädsla. Inte så konstigt i dessa covid-19-tider. Då man inte vet vart världen är på väg.

Men det kan hända att mumintrollen bara funderar hur de ska ta sig vidare i snön. Skidorna har de lämnat bakom sig och nu återstår att bestämma sig för något, men vad? De har ju inga skor stackarna 😀

23 nätter kvar till julafton

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Månadsbilden i december på kalendern av Minna L. Immonen.

Nedräkningen till julafton kan börja.
Jag tycker om julhelgen eftersom jag åtminstone i dag inbillar mig att den kan bjuda mig på några lite lugnare dagar.
Men jag pyntar inte till jul. Byter inte gardiner, sätter inte fram prydnader (eventuellt en riktigt gammal tomte som hängt med sedan 1960-talet).

Har inga adventsstakar, inga ljusslingor, inga borddukar med julmönster osv. Däremot många levande ljus.

Tro inte att jag är en julhatare, för det är jag absolut inte.
Jag lyssnar till exempel gärna på julsånger nu från och med första advent.

Julen är en högtid som är full av olika förväntningar. Alla kan inte infrias.
Just nu går många och väntar på julen, andra känner oro inför helgen.

Min önskan är att de drygt tre veckor som återstår till julafton kunde vara fyllda av lugn, dofter, minnen, smaker… bara goda saker… men så enkelt är det ju inte.