Vad jag ska göra i dag?
Sitta vid datorn och läsa bloggar och kommentera vad andra skrivit. Spela spel på Facebook, läsa tidningar och böcker, skriva dagbok.
Kort sagt ska jag njuta.
Och jag vet att det är helt fantastiskt vårväder där ute, så jag har inte tänkt missa det heller. För då det blir eftermiddag går jag ut på balkongen, om det så ska vara iförd dunjacka.
Underbart att det finns inga-måsten-dagar.
Om ni undrar var jag varit på senaste tid och vad jag sysslat med så ska jag berätta att det är något väldigt behjärtansvärt. Jag räddar djur!
Alla gånger lyckas jag inte och då uppenbarar sig ett rött lakan med texten ”Du kunde inte rädda tillräckligt många djur” på skärmen.
Men jag gör mitt bästa. Använder raketer, hammare, sprängare och ballonger.
Det roliga med Facebookspelen är att man ser vilka vänner spelar samma spel. Man hjälper varandra, ger mynt och pushar varandra vidare till nya nivåer.
Men tror ni man skulle tala om det här på stan? Säga ”Nä men hej du, hur går det i Pet Rescue Saga – vad tyckte du om nivå 64?”
Aldrig i livet.
Tidningen Pikkukaupunki (Småstadsliv) är en trevlig gratistidning som ges ut i Lovisa två gånger per år. De flesta artiklarna är på finska, men varje gång innehåller den också texter på svenska, både kortare och lite längre.
Tidningen trycks på ett behagligt papper, den är proffsigt layad och andas livsglädje. Egentligen borde den få något slags pris!
Det här skriver jag nu inte bara för att Adrian uppmärksammades i det nyaste numret. Jag har alltid gillat tidningen.
Nyaste numret av tidningen presenterade musik och böcker som kommit ut i Lovisa nyligen. Adrian och jag är förstås jätteglada för att det fanns plats för en liten presentation av Skuggor av svek.
Nuförtiden är det väl inte så vanligt att man spelar sådanahär spel? Själv spelar jag ofta Wordfeud på min iPad och HotShot via Facebook på datorn.
Men när min 78-åriga mor kommer på besök drar vi alltid fram det här spelet. I går spelade vi först en omgång, sedan hade vi köttfärslimpa med potatis och sallad.
Efter maten blev det ett spel till, kaffe, rund bulle och likör. Det här måste vi göra om snart igen!
Så gammal som jag är gillar jag att spela olika spel, bland annat på Facebook. Men inga sådana där man skjuter huvudet av någon medspelare on-line, spränger hus eller fajtas som en värsta kung-fu-mästare.
Nä, jag spelar allt sådant där tämligen harmlöst som HotShot (låter för övrigt rätt pornografiskt) och Candy Crush Saga.
Jag är en tävlingsmänniska, i alla fall ibland – och Annika som jag kämpar mot tror att jag hatar att förlora. Riktigt så illa är det inte, men då jag nu äntligen gick om henne i HotShot – där hon toppat rankingen i veckor, för att inte säga månader – så kunde jag inte låta bli att skriva det här inlägget.
Datorspel, för att nu inte tala om spel på smarttelefoner, har inte funnits så väldigt länge. Då jag var barn fanns inga datorer och därmed inget internet. Vilket måste kännas totalt obegripligt för dagens tonåringar. Kanske ungdomarna rentav tror att tanten yrar. Vadå-att-det-inte-fanns-dator-det-har-väl-alltid-funnits-datorer-eller? Höh?
När JAG var barn spelade vi i Forums ungdomsgård tennis på en svartvit teve. En vit boll studsade mellan racketarna som fanns på varsin kortsida av skärmen. Då man blev duktig på spelet slog man via väggarna och använde ett snabbare tempo. Jag tror de här retrospelen blir populära nu igen.
Sedan kom Nintendon med Mario Bros och Tetris. SÅÅÅ avancerat 🙂
Också i dag, fem före femtioårsdagen, spelar jag massor av spel. Men nu är det spel på Facebook, Zynga eller via GameHouse. Och senaste roliga spel som en släkting till släkten i Sverige introducerade för mig är Wordfeud. De spelar vi på tumis, oberoende av var vi befinner oss i världen. När som helst på dygnet, då som det passar var och en av oss bäst. Och det är jätteroligt!
Jag går inte till historien som den bäste gourmet-
kocken. Men jag är som en scout – alltid redo, och jag gör mitt bästa.
Då jag via min sociala app på Facebook skrev att plättar ska ha frasiga kanter så var mina vänner där inte sena att ropa BILDER! VI VILL SE BILDER!
Jag hade knappt hunnit föra den första tuggan av plätten till munnen innan kraven på bild hojtades ut. Men här kommer den.
De frasiga kanterna avbildade jag så gott jag kunde. Den stora bilden föreställer något helt annat. ”Plätten” (i Sverige även tunnpannkaka kallad) vägrade lägga sig platt.
Jag hävdade att det berodde på att mjölet var ”gammalt”, det vill säga att bäst-före-datumet hade gått ut. Men maken hävdade att sådant inte spelar något roll. Plättarna blev goda, men jag hade väldigt gärna sett den här ”ballongen” flyga ut genom fönstret för då hade jag kunnat hojta ”VADVARDETJAGSAAAA!!” … om mjölet alltså.
Visst är Facebook bra? Det var nämligen via FB jag hittade de här grönväxterna, eller hela skapelsen med kruka, mull, dekorationer och suckulenter.
Det var en tjej som berättade att hon säljer sådana och jag hakade på. Den som vill köpa likadana – perfekta att ge bort som gåva om man vill variera det där med vinflaska – kan kontakta mig här på bloggen så kontaktar jag försäljaren.
En kollega säger att de här växterna är intressanta. De kan i stort sett växa på en sten och behöver inte vattnas ofta. De förökar sig på ett intressant sätt och kan börja blomma hur som helst, när som helst.
Ser alltså med spänning fram emot utvecklingen. Visar nya bilder genast om och när något händer.
Om doktorn ska ordinera något åt Tanten så är det inte ett äpple om dagen som gör susen för magen. Den här Tanten behöver minst en HotShot per dag.
Hon älskar att öörna bädgetar och nå Prostatusar. För varje nivå där tio utmaningar avklarats får hon en vacker relic.
Somliga är beroende av att sticka strumpor, lösa korsord eller plocka svamp. En del springer benen av sig i skog och mark, andra kan inte leva utan Emmerdale eller Bonde söker fru.
Just nu är Tanten beroende av några HotShottar per dag.
… finns det tid för en kiosktant att fejsbukka, skriva blogg samt läsa andras bloggar och skriva alla de där kommentarerna man själv så gärna vill ha på sin blogg
… finns frestelserna tyvärr också hotande nära… sommarens absoluta favorit är Domino Ice Cream
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 