Det blev brons igår, och skyltar i dag

Att vinna brons är roligare än att förlora och ”bara få silver” 🙂 Finland körde över Slovakien med 6–1 i OS-bronsmatchen igår. Siffrorna talar kanske inte riktigt hela sanningen, eftersom slovakerna desperat försökte reducera och spelade utan målvakt från och till under fem minuter på slutet. Då gjorde vi två mål i tom kasse.

Fram till dryga halva matchen var det ganska jämnt och inte visste nån hur det skulle gå, men sedan kom Lejonen fram och visade klorna 🙂

Jag orkade vaka till en bit över midnatt, för jag ville se laget få sina medaljer. Det dröjde och dröjde, blå mattor rullades ut och folk kom och gick. Sedan visade det sig att vi troligen hade väntat på vår kapten Mikael Granlund, som hade skadat sig och gått av planen med en läkare under sista perioden. När han kom tillbaka (sitter bakom OS-skylten med ett C på skjortan), kunde ceremonin börja. Schysst att vänta på honom förstås!

Nacka-Åke vill att vi ska fotografera flitigt under veckan och visa en del av veckans skörd på söndagar. I dag får vi hurra för honom att han hållit i utmaningen ett helt år!

Jag ska försöka bli flitigare med kameran. Ofta får jag kämpa på för att komma ihåg att ta en eller två bilder till mina dagliga blogginlägg, något som ens skulle kännas LITE nytt och inte vara uttjatat sedan år tillbaka här på min blogg 🙂

Gårdagens korta promenad runt några kvarter resulterade i alla fall i en skylt så att jag kan vara med i Skyltsöndag som Christian håller liv i efter att BP lämnade över stafettpinnen.

Generalshagens skola, med elever i de lägsta årsklasserna, håller till i baracker vid Gamla Strand, med fin utsikt över Lovisaviken och närhet till en rink där man kan åka skridsko. Deras riktiga skola genomgår en grundlig renovering.

I fastekalendern gäller en bön för söndagarna, och i dag kan vi läsa: Ge mig kraft och hopp hos dig. Stanna alltid kvar hos mig.
Fina ord som ger tröst.

Det är minus fyra grader, så vi har haft lite mildare två dygn. Nu ska det åter vända och nätterna ska bli kalla, men efter en vecka ser det ganska lovande ut, kanske till och med en grad plus!

Vi har fått snö under natten, vet inte hur mycket. Kanske tio centimeter. Så eventuellt blir det en sväng till mamma för att skotta hennes gård så att hemvården kommer in med bilen där.

Hälsostegen, dag 27, tre turer

Har haft nästan minutschema i dag, men ändå hunnit med det viktigaste. Tidigare kunde jag tänka att jag varken hinner eller orkar gå ut, och se… det regnar. Men alla de här hindren röjde jag ur vägen.

Promenerade till och från massagen istället för att ta bilen. Och jo, det krävde 2 x 12 minuter istället för 2 x 5 minuter, för en bil ska ju alltid parkeras och rutten är inte lika förenklat rak som den kan bli på en promenad.

Här har vi korsningen av fyra gator. Alexandersgatan, Terrassgatan, Östra Åsvägen och Karlskronabulevarden (som egentligen inte syns på bilden).

I dag fick jag också lära mig att det nödvändigtvis inte är fel på mitt sätt att sitta eller ligga, eller att jag har dålig muskulatur i ryggen eller något annat fel där. Det är inte ovanligt att den som går långa sträckor får ont just i korsryggen. Hjälper det, såsom det gör tillsvidare i mitt fall, med att stretcha och böja sig framåt, då har ryggen inga större fel.

Massageturen gav 2400 steg, och med mamma på affärsrunda fick jag nästan tusen till.

På kvällen gick jag i duggregnet med väninnan AB bland annat längs Ehrensvärdsstigen. Det var ganska trolskt här mellan träden med alla löven på marken och ån som sakta flyter fram och här förgrenar sig i stadsdelen Garnison.
Det slutade regna under promenaden och det var +10 grader så inget att klaga över. Det här är Generalshagen skola, en grundskola för årsklasserna 1–6.

Totalt 5954 steg i dag, det blev månadens rekord hittills 🙂

Blandade bilder och nyhetspuls

Det är alltid roligt då lilla Nya Östis kan vara först ute med en nyhet. I en liten stad är det en stor nyhet om ett nytt företag grundas och i detta fall även något lite extra då det är en känd lokalpolitiker som sadlar om.
Så idag kände jag nyhetspulsen slå och responsen på vår korta webbartikel blev enormt positiv.

Bjuder i dag på blandade bilder från Lovisa 🙂

Min cykel Saga och min bag 🙂

Vi har väldigt många fina parker i Lovisa. Jag vet inte ens om den här har ett namn, men den sträcker sig från Bastion Ungern in mot området där busstationen finns. Lovisa-ån omger denna park. Två fåror strålar samman och mynnar ut i Lovisaviken.

Garnisonsgatan, ligger nära parken jag visade bild på.

Garnison är en stadsdel där jag själv växte upp, fastän mitt barndomshem inte finns på den här bilden.

Drottninggatan blir enkelriktad.

Det lilla shoppingstråket byggs om till en enkelriktad gata med snedparkeringar och planteringar. Arbetet har fått utstå mycket kritik för att det pågått så länge och stört företagarnas verksamhet under sommaren. Men jag är säker på att det blir väldigt fint då det äntligen är klart om en dryg månad?

Generalshagens skola, en av våra lågstadieskolor i stan.

Tegelbyggnader är fina! Den här kanske kan se ut som nåt slags kasern eller militärförläggning och har nog skämtsamt på orten även kallats, i alla fall då jag var ung, Generalshagens fängelse. Inte så konstigt att barn och unga kan får för sig att kalla en skola så 😀

 

Lovisabyggnader, Generalshagens skola

I den här skolan gick jag som barn. Den var en folkskola då. Efter det blev det för min del mellanskola och sedan tre år i gymnasiet.

Skolreformerna har varit många genom åren. Faktiskt så många att jag inte riktigt minns hur det var… jag tycker att jag gick fyra år i folkskolan och sedan fem år mellanskolan. Men folkskolan hade sex klasser, så man kunde också välja 6+3 i stället för 4+5. Det fanns något som kallades ”Meddis” då jag var ung, det var väl medborgarskola man valde om man tog 6+3 alternativet?

Senare började skolorna kallas lågstadium och högstadium. Kombinationen kanske heter grundskola fortfarande? Nä, nu börjar jag känna mig helt råddig 😀

Hur som helst. Jag tror att många av oss som är i medelåldern i dag har massor av minnen från den här skolan. Och nya minnen skapas varje dag eftersom skolan, som numera heter Generalshagens skola, har funnits i många årtionden. Jag har försökt luska ut när skolan byggdes men inte hittat den informationen.

Skyltsöndag, den 21 februari 2016

På Facebook fick jag en fråga som gällde skyltsöndagen.
Att vad är det liksom för en vits att visa skyltar som inte är roliga eller som inte innehåller något fel?
Kanske det var meningen med skyltsöndag från början, att den skulle vara rolig. Eller vad säger du BP?
Med tiden har det i så fall blivit en serie där man får visa vilka skyltar man vill. Eller texter som är tejpade på bilar, eller planscher.
Serien är kravlös och det gillar jag, hittar man något roligt eller stavfel är känns det som bonus.
Jag tycker det är bra att vilka skyltningar/texter som helst godkänns!

I Generalshagens skola i Lovisa finns den här fina planschen. Skyltsöndag kan bidra till att man lär sig ord faktiskt, på olika språk.
I Generalshagens skola i Lovisa finns den här fina planschen. Skyltsöndag kan bidra till att man lär sig ord faktiskt, på olika språk.

Vacker vägg, del 30

Den här serien har jag inte varit så flitig med på senaste tid.
Men jag har sett några vackra väggmålningar, flera av dem faktiskt i traktens skolor. Det är så kul att kreativiteten får flöda där i dag. Då jag gick i grundskolan för fyrtio år sedan minns jag inte att det var direkt vanligt attt man fick måla något direkt på väggarna

Den här fina bilden finns i Generalshagens skola. Vet inte vem som är konstnären.

Fantasin har fått flöda och färgskalan är harmonisk.
Fantasin har fått flöda och färgskalan är harmonisk.

Del 29 i serien finns här, och därifrån kan du gå tillbaka och titta på vackra väggar så långt du orkar 🙂

Mina barndomskvarter

… finns i stadsdelen Garnison. Jag hade en knapp kilometer lång väg till skolan, men jag minns att det ibland dröjde väldigt länge innan man kom hem. Det fanns ju så mycket att upptäcka på vägen. Man skulle skutta i vattenpölar, kanske slänga sig i snön och göra en ängel. Sådant hade man ju alltid tid med 🙂
Och den här ån fascinerade. Egentligen gick jag över två på vägen till och från skolan. En del av Garnison utgör nämligen en ö.

Nu är vattnet i ån delvis fruset. Efter snörika vintrar forsar här mycket vatten fram på våren. På sommaren påminner ån mer om en bäck.
Nu är vattnet i ån delvis fruset. Efter snörika vintrar forsar här mycket vatten fram på våren. På sommaren påminner ån mer om en bäck.

Och det här är Generalshagens skola. Här gick också jag då jag var mellan sju och elva år gammal för sedan skulle man från folkskolan till mellanskolan. I dag går eleverna här i klasserna 1-6, då jag var liten gick jag klasserna 1-4 här och 5-9 samt gymnasiet i andra skolbyggnader.

En ståtlig byggnad.
Generalshagens skola, en ståtlig byggnad.

Min näromgivning

Har lovat visa bilder från min näromgivning och här kommer två.

Svenska lågstadiet, Generalshagens skola.
Svenska lågstadiet, Generalshagens skola. Ligger ett par hundra meter från mitt nya hem.

När jag var yngre kallade man skolan fängelset, och lite som ett sådant kanske det också ser ut. Bara gallren saknas 🙂
Det här är en del av fasaden, från andra håll ser skolan annorlunda ut.

Alldeles intill skolan finns en stor park, Kapellparken. Där finns stora stenar, många träd och buskar, kullar, stigar, gångar, en damm och en sommarrestaurang.

Om barnen från skolan får gå till parken hittar de många spännande ställen att utforska.
Om barnen från skolan får gå till parken hittar de många spännande ställen att utforska.

Jag cyklar till matcherna i idrottshallen via skolan, längs Dragongatan och Ågatan mot busstationen.

Undrade i går varför det kändes så trevligt, på något sätt tryggt och mysigt och hemvant att ta den vägen.

Tills det slog mig att här rörde jag ju mig dagligen åren 1969-1973 då jag gick i det som på den tiden hette folkskolan. Jag cyklade eller promenerade längs Dragongatan och Ågatan, vände till vänster på Östra Tullgatan och hade därifrån bara några hundra meter till barndomshemmet på Kuhlefeltsgatan.

Alltså var det nostalgi jag kände ❤