glädje

Sköna maj välkommen!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Det här är maj månads bild i Muminkalendern jag fick i julklapp av min syster.

Den här bilden är full av upptäckarlust, nyfikenhet och vårglädje. Lilla My sitter med en slangbella full i bus uppe i trädet med en finurlig blick. Mumintrollet är förundrad över allt som händer i naturen. Det finns mycket att ta reda på!

Så här ska jag också se på livet nu då jag blickar vidare fem år efter att det kändes som att allt gick i kras.

I morse när den första negativa tanken kom stannade jag upp och sa jag till mig själv. ”Du är duktig, du vet vad du kan, låt ingenting stoppa dig, stå på dig, men ta en sak i taget – allt kommer att bli bra”.
Positiva tankar leder till positiva handlingar, den negativa spiralen ska brytas.

Jag kan inte lova att här aldrig mer kommer att finnas ett enda stråk av sorg eller frustrerade tankar på min blogg 😀  De hör också till livet och de ska alla UT för att inte fastna i sinnet.

Men överlag ska här råda en glad, uppmuntrande och förhoppningsvis ibland även av humor kryddad stämning såsom förr.

Tvättmaskinen går, jag ska göra ett översättningsjobb och senare på eftermiddagen ta den traditionella skumpan på Skeppsbron där säsongen äntligen åter är i gång!

OBS! Jag har nu lagt till en widget till höger på sidan, en så kallad ”Följ bloggen”-knapp.
Då Facebook numera allt oftare stänger av min möjlighet att dela mina inlägg där kan du välja att följa min blogg. Då får du alltid ett meddelande, en länk till e-post, då jag skrivit nya inlägg.

När jag mötte glädjen…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Innebandyn har bjudit på många glädjestunder. Här har Lovisa Tor vunnit silver i finska cupen 2018.

Innebandyn har gett mig som supporter många glädjestunder och känslor av gemenskap, som i en stor familj, sedan 1998.

Tacksamhet och stor glädje kände jag också då min mamma hösten 2018 klarade en stor operation och ett par månader efter den åter kunde flytta hem och klara sig själv.

Glädje känner jag i vardagen då vänner säger något snällt och uppmuntrande till mig. En solig dag med blå himmel gör mig glad, speciellt nu med fågelkvitter på våren.

Det här är en del av Orsakullans utmaning med trettioen frågor eller påståenden i mars månad.

Mars månads bild

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Den här härliga vårbilden får jag njuta av i trettioen dagar ❤
I mars månad har vi också fem fredagar, fem lördag och fem söndagar!

Mumin njuter!

En stor gul sol, en fors av smältvatten. Och ser ni Lilla My där långt borta? Hon hjular eller står på händer av lycka ❤

Det blåser lite, det ser man på träden, men snart får de knoppar. Lite grönt syns också här och där på marken.

Tack kära syster för den här julklappen som ger glädje hela året ❤

Jag vill leva – här och nu

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Knappt så jag täcks säga det, men i ärlighetens namn.
Jag halkade in på Victoria’s secret fashion show 2018 på Sveriges TV3.
Och en sådan färgsprakande show, med leende modeller och bra musik!

Jag försvarar inte objektifiering av trådsmala kvinnor, och inte överkonsumtion av kläder heller.
Men showen, den gjorde mig glad!

För en gångs skull – leende kvinnor, av vilka många blinkade skälmskt på ögat.
Borta var de där sorgsna zombieliknande varelserna som såg mer döende än levande ut.

På något sätt fick den här showen mig att tänka på att livet är kort. Jag vill leva, jag vill resa, jag vill njuta och ha roligt så länge jag kan. Jag vill möta nya människor, samla på upplevelser, både stora och små.

Jag ser personer i min omgivning bli äldre, sjuka, orkeslösa – människor som av olika anledningar tappar livslusten.
Vi ska finnas till också för dem.
Men vi ska inte glömma att leva själva.

 

Saker att glädja sig över

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Solen skiner och värmer, snön smälter, grus och asfalt och gräs kommer så småningom fram då snötäcket ger vika. Genom vädringsfönstret som står öppet hör jag fåglarna kvittra.

Gudsonens kompisar kom till matchen och bar suppporterskjortor med hans namn 🙂

Att vi förlorade andra omgångens finalmatch i ligakvalet i går kan man ju inte direkt glädja sig över. Vi hade ledning med 4–1 och 5–2 men det blev 7–6 torsk… Vi hade flow i första perioden, de andra hade flow efter det. Så här är det i idrotten, man kan inte alltid vinna.

Bilden av systersonens kompisar blir jag däremot glad över. Conny gjorde också ett mål i matchen.
Glad är jag också för att nya supporters börjat komma med på våra långa resor och för att jag via innebandyn fått vänner för livet ❤

Kallelse till nästa provtagning kom med posten.

I dag fick jag också brev från radiologen. Inget direkt glädjebesked om att allt är ok, men jag ser ändå positivt på det faktum att brevet kom per post. Ingen ringde och lät allvarlig på rösten och bad mig infinna mig hos läkaren följande dag.

Jag förstår inte alla medicinska termer, brevet är på finska vilket inte är mitt modersmål, men inte vet jag om jag hade förstått så mycket mer på svenska heller. Tror det handlar som stereotaktisk biopsi.

Men eftersom jag har två månader på mig att åka på denna tydligen kompletterande undersökning som handlar om ett vävnadsprov, antar jag att det inte är något alarmerande.
Glädjer mig också över den fina, gratis sjukvård vi har i Finland ❤

Och som jag tidigare har sagt och skrivit. Vilket det slutliga svaret än blir, är det inget jag kan påverka.

Dripp, dropp – humöret ej alltid på topp

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

Jag brukar inte låta mig nedslås av regn och svalt väder. I dag är det helmulet, lite blåst, det regnar i ett och är +13 grader.
När humöret inte är på topp brukar jag tänka att det måste finnas sådana dagar också. Hur ska man annars kunna känna glädjen sedan när den kommer?

Samlade på mig några fina blomsterbilder från de öppna trädgårdarna. De passar bra som symbolbilder och piggar upp med sin skönhet.

En fransig tulpan vars namn jag dessvärre inte känner till. Jag såg en sådan för ett par år sedan i Keukenhof i Nederländerna men har lyckats glömma vad just den hette.

Jag försöker också lära mig förstå att det finns massor av saker jag inte kan påverka, och just de sakerna måste jag släppa. Då jag sprudlar av idéer och vill utveckla sådant jag jobbar med måste jag inse att det helt enkelt bara inte alltid går att få som man vill. Andra måste också vara med på noterna då det är frågan om teamjobb.

All den energi jag har, och glädjen som finns inom mig, vill jag nu hitta andra kanaler för. Om dörrar inte öppnas hur jag än knuffar på dem är det kanske bara dags att ge upp. Istället ska jag försöka hitta dörrar bakom vilka det finns likasinnade människor – personer som inte gör allt för att hindra mig att komma in, utan som tar emot mig med öppna armar.

Rosor är alltid vackra, men på stjälkarna finns taggar som kan sticka dig. En ros är väl ungefär som livet?

Jag är glad, nöjd och tacksam…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… för livet i största allmänhet.
För att jag har vänner som stöttat mig genom svåra tider. För att många av dem finns kvar och för att jag fått nya med tiden.
För att jag haft mod och styrka att gå mina egna vägar, även om jag känt oro  i största allmänhet och osäkerhet med tanke på ekonomin i synnerhet.

För allting har ju ett pris. Hit hör troligen även känslan av frihet.
Så även om jag ibland är rädd, orolig och osäker och inte alls den tuffa, självsäkra person jag vill vara – så lever jag min dröm just nu.
Jag är tacksam för varje minut som jag får göra saker jag gillar och umgås med människor som är snälla med mig, som inte stjäl energi.

Jag ser fram emot varje dag jag har framför mig. Jag är inte ledsen fastän hösten och vintern med mörker och kyla snart är här.

För även då kan allting hända, om vi har våra sinnen öppna.

Konst blir man glad av , inte sant? Så kanske inte så KONSTigt att jag känner mig glad i dag efter att ha besökt TRE utställningar :-) Den här visar en del av konstföreningens tavlor på Galleri Theodor.
Konst blir man glad av , inte sant? Så kanske inte så KONSTigt att jag känner mig glad i dag efter att ha besökt TRE utställningar 🙂 Den här visar en del av konstföreningens tavlor på Galleri Theodor.

 

Jag ska måla hela världen lilla mamma

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Finns ju en sådan sång.
Nu är det inte jag som tänkt måla något, åtminstone inte de närmaste dagarna. Men vem vet, kanske jag både målar och skriver snart igen.
I morse förde jag en del diskussioner med Adrian, huvudpersonen i mina böcker.
Två år har jag varit mer ledsen än glad. Osäker på mig själv, på något sätt ned- och undantryckt. Sorg och andra funderingar har tagit all min energi. Det har inte funnits tid och plats för kreativitet.
Men känner att något sprudlar under ytan nu.

Besökte en konstnär i går och fick lov att använda den här bilden som symbol på bloggen.
Besökte en konstnär i går och fick lov att använda den här bilden som symbol på bloggen.

Fina fönster, del 124

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Så vackert!
Så vackert!

Det här bidraget har jag fått av min bloggvän Intefangördetdet.
Det hade kunnat platsa bland fina fasader också 🙂
Förra bidraget i fönsterserien hittar du här.

Det har åter varit en händelserik dag. Fastän klockan inte är mer än 12.
Av många olika anledningar känner jag mig så oförskämt glad just nu. Jag tycker inte ens det är orättvist att livet verkar börja ordna upp sig för mig 🙂

Dessutom slog Island ut England ur EM. En sådan härlig framgångssaga. Vill man tillräckligt mycket kan man lyckas med vad som helst ❤