Fem en fredag – HÖST och Flowers on Fridays

Hos Elisamatilda finns varje fredag fem frågor. Det är roligt att svara på dem, och trevligt att läsa andra bloggares svar. Man lär känna sina bloggvänner bättre och det är också kul att se hur lika, eller totalt olika, svar vi kan ge 🙂

Jag tycker att vi ännu har sommar kvar, men visst känns det i luften också att hösten står bakom hörnet. Frågorna har med den annalkande hösten att göra.

Vad ser du fram emot i höst?
– Att lägga pussel, kanske promenera lite mera då det är svalare ute, ha det mysigt med tända ljus.

När kommer höstkläderna fram?
– Kanske inom någon vecka. Inte för att jag har specifika höstkläder, men lite varmare gäller det förstås att klä sig med en tröja eller en tunn jacka.

När är det på riktigt höst?
– Då löven på träden blir orange och gula, och sedan börjar falla och täcka marken.

Gör du något under hösten du inte gör någon annan säsong?
– Kommer inte på något specifikt. Jag bränner ljus också på sommaren. På jobbet börjar vi redan nu planera luciavalet, det är något jag inte gör under vinter, vår och sommar 🙂

Vad tar du med dig från sommaren?
– Varje sommar skapas nya minnen. Den här sommaren har varit annorlunda på grund av corona, men inte direkt sämre än andra, den har varit lugnare. Lugnet vill jag ta med mig, lugnet får gärna fortsätta.

Utmaningen Flowers on Fridays har uppfunnits av Photo by Susan.

Sårbart med svajigt nät

Vi har liksom inget skyddsnät, då nätet (internet) pajar…
Externa hårdskivor i all ära, men de kan inte rädda allt.

Vi hade tidningen nästan klar, målsnöret var synligt på sista rakan.
Plötsligt försvann en mapp där alla sidor fanns…
Något slags uppdatering var på gång, även Messenger (som är vårt arbetsredskap på vi alla jobbar hemifrån) haltade.

Efter en kvart återvände mappen. Den berättade inte var den hade varit, men skrämselhicka gav den i alla fall mig.

Jag säger bara… utan att vilja vara en domedagsprofet… någon dag kraschar ”allt” och vad gör vi då?

Östra Tullgatan i Lovisa.

Några bilder från min vardag måste ni ju få. På skrivbordet vid datorn är det alltid så stökigt med en massa papper, föredragningslistor, anteckningsblock, telefon, pennor…

Här är jag på väg hem från affären. Försöker varje dag ta en paus och promenera lite. Och som vanligt… inte en människa i sikte! 😀

Fina små träd utanför huset där jag bor. Till vänster Östra Tullgatan, rakt fram Chiewitzgatan som är min adress. Men jag bor inte i det röda tegelhuset.

Solen sken nästan hela dagen i dag. Ett par grader minus. Snart är det november. Tiden rusar.

Mitt jobb är ju verkligen en livsstil. Inte undra på att jag inte träffar en partner.
Jag har tänkt på det där med att jobba hemma. Det är så fantastiskt skönt att få bestämma över sin tid. Disciplin behövs förstås, men det har jag.

Däremot har jag varit med om situationer där en annan människa sagt ”du kan ju ta hand om disken, städa, köra tvättmaskinen, hänga och sortera tvätten, handla och tillreda mat” osv. ”Du är ju ändå hemma, det går där på sidan om”…

Nej. Det går inte där på sidan om. Min bostad ser ibland ut som en rövarhåla med saker överallt, för att jag inte gjort något annat än jobbat. Då jag jobbar nio timmar hinner jag inte städa, laga mat, tvätta, sortera kläder.

Så den partner jag eventuellt någon dag träffar ska jag inte bo ihop med.
Han ska också förstå vad mitt jobb går ut på och vad det betyder för mig.
Känns inte särskilt sannolikt att den partnern finns…

BRÖÖÖÖÖL.

Det är dags igen!

Hösten är här sedan veckor tillbaka. Vintern lurar bakom hörnet. Det är mörkt ute och på några bord här hemma lyser levande ljus. Regnet smattrar mot fönsterrutan.

Jag avlägsnar plasten från pussellådan. Öppnar påsen med bitar som ligger inne i asken. Ljudet då bitarna rasslar ner i lådan är i en klass för sig.

Den här kvällen och en del av morgondagen går till sortering. Många kantbitar har redan hittats. Himlen landar i en låda, tydliga detaljer i en annan. Brunt tak, tornet i bakgrunden, blommor och annat som går att urskilja sorteras också omsorgsfullt. Utan brådska. Inga krav tynger mina axlar. Grubblerierna får vingar och flyger sin kos.

Arbetsveckan avslutades med en första träff för luciakandidaterna. En givande del av mitt jobb!

Höstvyer i kära Lovisa

I dag har vi haft en kurs i lokaljournalistik. Även om jag jobbat som journalist i 32 år och känner grunderna för jobbet mer än väl är en kurs alltid på sin plats. Dels handlar det om gemenskap inom redaktionen, dels även om att inse att alla nya medarbetare inte känner till alla termer som vi garvade journalister använder.

Vad är en ingress? Vad är ett scoop, en kioskvältare, en snackis?
Vad handlar det om då en tidning får igång ett drev? Vilka är mekanismerna bakom ett sådant? Vilka är journalistens rättigheter och skyldigheter? Hur skiljer vi falska nyheter från sanna? Hur skriver man en bra rubrik som lockar till läsning?
Och hundra andra saker utöver dessa.

I morgon visar jag åter bilder från Italien-resan. Idag blir det höstvyer från Lovisa ❤

Ett träd vid Sibeliusgatan i sin halvnakna höstskrud.
Snart Halloween! Prydnad utanför restaurangen Locale.

Än är en del björkar nästan helt gröna!

Sensommarens sista solstrålar…

… ska få mina tomater att mogna på hushållspapper 😀

Heja heja!

Jag har sett att det funkar, så jag räknar mig nu till tomatodlarnas elit!
Bara att ta in några i taget, för där ute på balkongen blir de inte röda. Men så fort de kommer in i värmen och får ligga och lapa sol i köket där höstens sista solstrålar ännu orkar ta sig in – DÅ blir de röda!

Själv ska jag åka iväg till Frankrike och Italien för att eventuellt också mogna lite i varmare temperaturer. Det blir start tidigt på söndag morgon och för säkerhets skull har jag gjort tidinställda inlägg då jag inte vet hur tekniken funkar där nere.
Men planen är att skriva några blogginlägg också på ort och ställe i Alassio där vi bor.

Fram tills dess, slutspurt med administration och allehanda planering för Nya Östis. Sedan får vikarierna ta över och det kommer att gå hur bra som helst!

Utsikt från min balkong den 26 september 2019.

 

Sol och regn

Det är inte mycket sol tomaterna får på balkongen den här tiden på året.
De lär ska kräva +16 grader för att orka mogna. Sådana temperaturer blir det knappast mer hos oss det här året. Värmen som utlovades till helgen kommer in över Sverige, men orkar inte ta sig till Finland enligt de senaste prognoserna.

Men tomaterna lär inte dö på min inglasade balkong. Och jag kan alltid ta in de sista för att mogna på köksbordet där solen värmer ännu någon vecka 🙂

Vackert med sol efter regn.

Glad för allt möjligt i dag

Jag är tacksam för att jag sover rätt bra, utan problem 8–10 timmar. Vaknar ibland och måste upp på toan mitt i natten men somnar för det mesta bra om.
Den här veckan har badrumsrenoveringarna fortsatt hos grannarna, så jag vaknar senast kring åtta då knackeli-knack och borrningar börjar höras. Men fenomenet är ju övergående.

I dag är jag glad för att solen visat sig nästan hela dagen, luften är hög och klar, himlen mestadels blå. Det kändes varmare än de åtta grader telefonen visade.

Det var så varmt där det var vindstilla att jag gärna hade suttit ute på Apoteksgården med en lunch. Men kön vid disken inne i cafeterian var lång. Jag hade tyvärr missat redaktionsmötet om jag hade väntat. Så det blev bara ett par bilder på gården.

Det är så lummigt och fint här och fortfarande mycket grönt.

Jag är glad för att våra redaktionsmöten är innehållsrika och bjuder på mycket diskussion om aktuella saker i Lovisa. Vi som samlas är i åldern 20–70+, och en del är aktiva i föreningar och i kommunalpolitiken så tentaklerna är ute åt många håll.

Ibland är det förstås lite svårt att skriva om känsliga saker. Du ska klara av att i närbutiken möta personer du skrivit om, personer som kanske ser på saker och ting annorlunda än du själv gör.

Ja, och så kändes det underbart att komma hem till en nystädad och väldoftande bostad. Unnar mig besök av städfirma varannan månad. Sedan tänker jag alltid ”nu ska jag inte grisa mer, jag ska torka damm och dammsuga oftare”. Ibland blir det av, ibland inte 😀
Men därför finns ju städföretag 😀

 

Lokalt producerat

Tog mig en nästan helt ledig dag i dag. Har bara skrivit och svarat på några mejl i jobbväg.

Plockade från en lokal skog.

Besökte höstmarknaden i Forsby och köpte bland annat den här färgglada buketten av försäljaren vars försäljningsplats syns på följande bild.
Dessutom köpte jag bröd och bondost som bakats och tillretts i Liljendal, stadsdelen som ligger granne med Forsby (bägge hör till Lovisa stad).

Hemma gick jag ut på balkongen och plockade tomater. Kan det bli mer lokalt producerat då man gör en omelett?

Där skymtar en av tomaterna 🙂

Tre veckor kvar. Sedan bär det av till Alessio i Ligurien på italienska blomsterrivieran. Sommarkläder finns ju inte precis till salu i affärerna nu, men jag hittade ett par leggings med korta ben och en blus som troligen också packas ner i resväskan 🙂

Några vardagsbilder, innan snön kommer…

Nu har det hotats med blötsnö. Det kan komma uppåt en och en halv decimeter, påstås det.

Ja, kanske det är dags? Vi har ju haft en lång, varm och på många sätt skön höst.

Balkongen är inte helt städad inför vintern hos mig. Inte kan jag ta bort blommor så länge de är gröna, eller rentav blommar och annars trivs! Ljungen är den enda som troligen står sig hela vintern.

Pelargonen till vänster ger troligen upp i något skede, men ljungen tål ju kyla.

För några dagar sedan tog jag den här bilden då solen sken över vårt rådhus med intilliggande park.

Skuggspel på en av väggarna i mitt hem, en plats jag älskar ❤

Tidigare i somras tog jag den här bilden av Hotel Degerby. Tyvärr har baren i bottenvåningen, där jag suttit med goda vänner många höst- och vinterkvällar, stängt. Hoppas att någon ny företagare tar över inom kort, det finns inte så många mysiga miljöer att gå till för att ta ett glas mousserat och nåt salt till.

Hotellverksamheten finns kvar, men dessvärre inte baren nere till vänster på gatuplan.

Senare i kväll blir det åter en del Spanien-bilder!