Jee, vi vann!

Fjorton timmar i buss, och två timmar på match. Det var värt ”besväret”. Vi vann med siffrorna 3–6. Skrev om matchen på Tors hemsida.

Vår buss. Här har vi paus i närheten av Tavastehus efter att ha åkt cirka två timmar.
En del av vår rekvisita, trummor och en brandsirén.
Träffade en fin väninna, som är hemma från våra trakter men som nu mestadels bor i Jakobstad och hade nära väg till matchen.
Aj! Ibland gör det ont i innebandyn. Jag tror det blev en utvisning för motståndarna efter den här tacklingen och ett mål för oss!

Första bortamatchen

… för Tors innebandylag spelas i dag i Nykarleby i Österbotten mot Blue Fox.
Länk till resultatservicen finns här, borde starta den 23 september klockan 16.

Supportrarnas buss startar klockan sju. Hemma är vi kanske vid midnatt 🙂

392 kilometer är det från Lovisa till Nykarleby, kanske fågelvägen? Vi flyger ändå inte 🙂

Eventuellt gör jag något inlägg under dagen, från resan, beroende på hur tekniken står mig bi.
Heja Tor ❤

En selfie i alla fall!

Jag ville ju visa håret som jag tyckte blev fint.
Men varenda selfie som jag tog visade galet förvridna bilder på mig själv.
Särskilt ögonen blev konstiga.
Då kom jag på det! Solglasögon, och under dem läsglasögon för att se att bilden blir bra 😀

Jag är nöjd och glad efter en intensiv dag med mycket jobb.

Och här kan ni läsa om hur Lovisa Tors laguppställning ser ut säsongen 2017-2018.

Som en stor familj

Ja, det känns som att man har en stor familj då man är aktiv inom en idrottsförening. Dels skriver jag om representationslagets matcher på innebandysektionens hemsida, dels om en del andra evenemang.

Vi försöker samla ihop alla juniorer och tränare som fanns på plats till en lagbild 🙂

I dag firades säsongsavslutning för juniorlagen. Det var som vanligt en mycket familjär tillställning.

Största delen av dagen har gått till Tor. Lite hann jag kolla på hockey då Finland i förlängningen besegrade Norge.

Nu ska jag dammsuga och resten av kvällen tar jag det lugnt 😀

Kryat på mig

Ett underbart krya-på-dig-kort och chokladpinne att doppa i varmt vatten.

Fick den här uppiggande presenten och ett kort av min syster med krya-hälsningar. Det är sista antibiotikadagen i dag och jag ska dricka varm choklad senare i kväll.

Kände redan i går att jag orkade bättre. Hade först en intervju om en konsert och sedan innebandymatch. Tor förlorade också den andra playoffmatchen så nu är säsongen i division ett slut. Men det var strongt att vi tog oss så långt, och det blev en känslofylld kväll.
Matchen slutade efter halv nio på kvällen och då jag kom hem efter presskonferensen var klockan närmare halv tio. Skrev texterna och behandlade bilder och delade på sociala medier till nästan midnatt.

Inte undra på att jag sov till nästan tio i morse!
Men i dag lyser solen och jag känner för första dagen på över en vecka att jag har både lust och krafter att gå ut med kameran.
Hoppas kunna visa bilder senare i dag, sådana som inte bara är tagna hemma hos mig själv 😀

Glad måndag! 06-03-2017

Den här pärmbilden tog jag till Tors jubileumstidning hösten 2016.
Den här pärmbilden tog jag till Tors jubileumstidning hösten 2016. Maskoten Tor-Björn poserar.

Heja Tor! Vars innebandysektion fyllde 25 år 2016.
I år gick herrarnas lag i division ett också till slutspel – playoff.
De matcherna inleds på onsdag. Jag vet ju inte om jag klarar av att åka med och titta, för vi startar på bortaplan.
Men jag hoppas jag har ork att kolla följande match hemma fredagen den 10 mars.
Andra som är med i Glad måndag: Anki och Tomtan.
Om du också är det, meddela mig så länkar jag gärna till din blogg!

Vacker vägg, del 69

Tegel är snyggt. Och skyltningen också.
Tegel är snyggt. Och skyltningen också.

Den här väggen hittade jag på en av de många ABC-stationer där vi pausade under gårdagens innebandyresa till och från Kuopio.
Det var en toppenresa, rolig på alla sätt i ett härligt gäng – inte minst för att vi tog en klar seger med siffrorna 3-11. Vi fick sjunga ”Den glider in, den glider in” för full hals mer än en gång således 🙂

Som ni ser har vi plåstrat upp skylten i bussfönstret, den berättar vem vi är, om vi nu inte skulle råka höras vida omkring :-)
Som ni ser har vi plåstrat upp skylten i bussfönstret, den berättar vem vi är, om vi nu inte skulle råka höras vida omkring 🙂
Skylten ville inte hållas på plats, men Marina var inte rådlös - fram med förstahjälpsväskan bara!
Skylten ville inte hållas på plats, men Marina var inte rådlös – fram med förstahjälpsväskan bara!

Hurraaaa – vi vann!

En del av förmiddagen har gått åt till att skriva texten om gårdagens match. Den blev spännande mot slutet men vi lyckades hålla undan och vinna med siffrorna 8–11.
Ganska mycket tid lägger jag också ner på bildhantering och spridning av dem samt textlänkar till tidningar och på social media. Men det är kul!

Jag hade en väninna som hjälpte med fotograferingen, och måste säga att hon lyckades bra för att vara en total novis på området. Innebandy är inte lätt att fotografera, sporten är otroligt snabb. Det gäller att följa med rörelserna och låta kameran ta flera bilder på raken. Det gäller också att passa på då spelarna befinner sig nära sargen eftersom mitt objektiv inte är ett långt sådant som ger möjlighet att ta bilder på långt avstånd.

Bra bild av aktion i matchen. Fanns ännu bättre bider men jag skickade en av dem till en tidning. Foto: Marina Tolonen
Bra bild av aktion i matchen. Fanns ännu bättre bider men jag skickade en av dem till en tidning. Foto: Marina Tolonen

Orsaken till att jag inte fotograferade var att någon skulle sköta fansens trummor. Jag älskar att slå på dem 😀
Trummade så till den grad att jag fick blåsor på två fingrar!

Men det är värt att ge allt och lite till för Lovisa Tor som nu ligger trea i division ett, nästhögsta serien i landet.

En del av spelarna tackar fansen efter matchen. Foto: Carita Liljendahl
En del av spelarna tackar fansen efter matchen. Foto: Carita Liljendahl