Troligen helt typiskt marsväder. Minus fem grader på dagen, klarblå himmel, sol. ”Oh, vad vackert” sade jag högt för mig själv då jag rattade bilen längs Strandvägen. Skulle handla till mamma i dag, men kör sällan bara två kilometer med bilen. Tar en lite längre runda för att motorn ska bli varm.
Efter de vanliga torsdagsrutinerna med tidningen hade jag ett möte på Bistro Kronan. Diskuterade bland annat läsarresan som går till Österlen i Sverige i sommar och sedan via Köpenhamn till norra Tyskland.
Tavlan i bakgrunden har målats av vår lokala konstnär Kristina Elo.
Eftermiddagsbelysning, vackert motljus i tulpanerna på bordet, i växterna och i glasprodukterna på fönsterbrädet.
Jag känner mig tillfreds för att jag blivit bättre på att sätta gränser. Håller ledigt kvällar och veckoslut. Jobbet blir gjort ändå. På ett lite annat sätt än förr, och vissa saker skippas helt enkelt. Jobbet är en stor del av mitt liv, viktigt och roligt. Men hela livet får inte präglas av enbart jobb 🙂
I dag har det varit full fräs från nio på morgonen. Nästa tidning planeras, efter det börjar mejlen komma in från medarbetarna. Vem är redo att göra vad? Behöver någon extra hjälp eller känns allt klart inför uppdraget.
Teamsmöte med två kollegor, framtidsplanering även där.
Sedan intervju med luciaföljet 2022, den så kallade ljussläckningen går alltid in i januari och då får tjejerna berätta hur de upplevde sitt uppdrag.
Nu har jag en timme ledigt och sedan ska jag på innebandymatch i Kouvola. Ser fram emot att få ta det lugnt i bussen, bara sitta där i mörkret och låta tankarna flyga runt.
Mina dagliga steg har jag försökt samla genom att gå till intervjun och sedan till mataffären. Behöver 300 steg till men månne jag inte ska få ihop dem i Kouvola 🙂
Ett minne från Borgåbesöket för en dryg vecka sedan. Ett fönster i Café Helmi.
Har varit bråd dag i dag som vanligt. Att få ut en tidning i veckan är krävande, men för det mesta givande och roligt. Jag har många duktiga medarbetare och nya lärs då och då in. Vi får vara tacksamma då det finns personer som vill hjälpa oss göra Nya Östis, mot ersättning för utfört jobb förstås, men ingen blir anställd. Ett unikt sätt att göra en tidning, och bakom det hela står en understödsförening.
I dag är det plus tre grader och ganska blött och halt. Efter att tidningen är klar ska jag ut på en kort promenad.
Har späckad dag i dag, och den har dessutom präglats av många telefonsamtal. Jag har två telefoner av vilka den ena är på klockan 10–14, sedan kanske det lite lugnar ner sig. Det här är arbetets art, produktionen är som mest hektiskt tisdagar/onsdagar.
En vikarie ska dessutom lära sig vissa saker som har med tidningssidorna att göra, så hon får undervisning hos mig ett par timmar i dag.
Ska på en fest tidig kväll i dag, trevligt med lite avkoppling i vardagen.
Kanske återkommer med bilder från festen i kväll. Annars imorgon. Om det blev några bilder 😀
Dagen har gått fort i arbetets tecken. Sedan putsa snö från bilen för den hade stått orörd två dygn nu då det inte varit svinkallt. Och mera snö kommer hela tiden, men såg på tv att de i norra Sverige hade 95 cm, så vi kanske ligger efter lite där och det ska bli plusgrader nu några dagar.
Men, jag är glad för att jag får jobba hemifrån och i det stora hela vara helt min egen chef.
Några resor vågar jag nu också se fram emot. En kort på fem mil, en medellång till Sverige och en lite längre, eventuellt i början av sommaren, men inte utanför Europa 🙂
Bilden tog jag i lördags då marthorna hade café på bakgården till byggnaden.
Ska senare i kväll lägga ut fler bilder från Lovisa Historiska Hus. Varvar nu ner efter en hektisk arbetsdag. Dagens ”paus” bestod av besök i banken och affären för att tillsammans med min syster och mamma sköta mammas ärenden. Mycket sådant blir det nuförtiden, men själv blir jag kanske också riktigt gammal och behöver hjälp någon dag.
Det är min bloggvän i Sverige, BP, som håller i trådarna för Skyltsöndag. En av många trevliga utmaningar som finns i Blogglandia.
Sådär bildligt sagt kan jag säga att flera pusselbitar har fallit på plats då det gäller min vardag med jobb och fritid.
Ett faktum är att jag bor ensam och på det sättet inte har någon att direkt dryfta olika frågeställningar med. Proportionerna på olika så kallade problem har en tendens att minska så fort en människa får dela sina bekymmer med en annan människa.
En väninna säger att hon upplevt samma sak. En person som bor ensam fyller ofta dagarna med ett jobb som känns meningsfullt, och mitt jobb är just sådant.
Vissa problem kan uppstå även då vi som hela tiden är vana att prestera och vill vara duktiga inte inser våra gränser. Vi kör på för att vi tycker att vi måste, men även för att det finns en inneboende drivkraft – vi vill göra bra ifrån oss.
En annan väninna sa att en människa nödvändigtvis inte blir stressad av arbetsbördan i sig. Det känner jag att kan stämma. Jag har gjort mycket för att reglera det här de senaste åren. Delegerat, prioriterat, skippat.
Stress kan ändå skapas för dem som har stor pliktskyldighetskänsla. De känner stort ansvar i sitt jobb.
Men nu har jag börjat tala om detta och jag får allt mer stöd från olika håll. Säger jag inget kan ju ingen förstå hur jag känner.
Är jag fel kvinna på fel plats? Då visar tiden det och jag hittar en ny plats i livet.
Är jag rätt kvinna på rätt plats? Då möts jag av förståelse och får stöd.
Men nu är det Elisamatildas Fem en fredag som gäller.
Hur har din vecka varit?
– Bra. Klagar inte så länge vi får leva i land där fred råder, och då covidtestet var negativt i måndags började ju veckan bra. Tiden går alltid fort från måndag till torsdag.
Har du upplevt något nytt i veckan?
– Covidtestet, mitt första i livet. Olika vyer på datorn som sett annorlunda ut, irriterar till en början, sedan vänjer jag mig. Säkert en hel del annat nytt också som jag inte ens tagit fasta på. I jobbet upplever jag så gott som varje dag något nytt.
Vilket problem fick du lösa i veckan?
– Tveklöst handlar de nu om lånebilen jag har. Startproblem två dagar, i dag funkade inte den elektroniska öppningen av dörrarna. Tack och lov kan man ännu använda ”gammal hederlig nyckel”.
Vad har du haft för mål med veckan?
– Att hålla mina arbetstider, sluta jobba senast 17–18. Har lyckats till 95 procent. Hurraaaaa för mig!
Kommer helgen bli bättre?
– Det hoppas jag. Veckan har inte varit dålig, men imorgon ska jag inte jobba alls. Eventuellt ta en shoppingtur med min syster. Länge sedan vi var till exempel i Gammelby Tokmanni, och dit tar det ändå bara 15 minuter med bil.
Veckans brådaste dagar. Måndag, tisdag, onsdag. Tidningsproduktion. Texter läses och sätts in i vår redaktionssystem som inte är något avancerat och dyrt sådant, men det funkar på distans och det är ju det absolut viktigaste. Idéer kläcks och framtida tidningar planeras. Hundratals mejl bearbetas på olika sätt av flera personer. Bildhantering, layout, annonsframställning, prenumerationer. Det är ett pussel och vi är många som hjälps åt med Nya Östis ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 