jobb

Trees on Tuesdays, del 4

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Vackra trädstammar i Borgå.

Så här såg det ut den 22 maj. Nu när värmen kom på riktigt har det börjat grönska rejält också. Den skira grönskan pågår ju inte länge.

Arbetsdagen i dag har mestadels bestått av genomläsning av texter och utgivning av dem. Svara på mejl, ring hit och dit, planera kommande tidningar. Ibland har jag många bollar i luften och blir avbruten titt som tätt, vilket gör att då jag ska ut från hemmet, för att till exempel handla eller sköt andra ärenden – då måste jag nollställa mig först. Noga fundera efter; vad hade jag tänkt handla, vilka andra ärenden behöver jag sköta i dag och i vilken ordning är det mest praktiskt att göra detta? 😀

Har hunnit vara ute ungefär en timme. Det är troligen den här försommarens varmaste dag. +21 minst.

 

April lider mot sitt slut

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

… och det är ju liksom knappt så man insett att våren kommit. Dels har det med coronarestriktionerna att göra, dels också med det faktum att det stundvis varit rätt kallt och blåsigt.

Men jag är nöjd med mitt lilla liv. Jag har ett jobb och jag har tak över huvet, jag har en säng där jag sover tryggt och gott.

Jag tar en tag i taget – ja, det gör jag. Helt enkelt för att jag har accepterat läget. Redan 2014 tvingades jag göra det, acceptera att livet blev annorlunda då jag blev singel – och singel är jag fortfarande.

Men livet behöver inte bli sämre fastän man lever ensam. Det finns många fördelar. Jag kan göra som jag vill. Här finns ingen som ifrågasätter mina vanor. Jag har ett krävande jobb. Funderar ibland om det finns någon överhuvudtaget som skulle kunna förstå och acceptera min arbetsbild.

Jag vill gärna dela min lilla fritid med någon, men då jobbet ändå tar rätt stor plats i mitt liv är det inte så lätt att få ekvationen att gå ihop.

Sitter ofta ensam och beundrar solnedgångarna eller molnens skådespel utanför fönstret.

Livet känns åter lite lättare

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… så fort som solen lyser, även om den inte gör det hela tiden. Och fastän det är rätt kallt, bara kring +6 grader, så gör solen alltid sitt för humöret.

Tulpanerna står raka och fina ännu efter två dagar i vasen.

Jag jobbar rätt mycket vid bärbara datorn i köket. Ergonomiskt sett inte den bästa lösningen men just nu den enda tänkbara.

Ibland redigerar jag texter vid stationära datorn i sov/arbetsrummet. Och glömmer sedan fort att nätförbindelsen är hackig… och tappar nerverna då jag förstår att ett mejl jag skrivit eller ett messengermeddelande inte går i väg! 😀
Och inte är det då heller möjligt att kopiera texten och gå till andra datorn och där klistra in allt 😀

Mignonägg, nam!

Annandag påsk! Och det här är mitt andra Mignongägg denna vår ❤

Nu tror jag att jag har jobbat tillräckligt för i dag, cirka fem timmar. Går inte att undvika helgjobb, för tidningen ska ut, 52 gånger om året.

Muminpusslet kanske blir klart ikväll!

Dagens vits och goda nyheter

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Dagens vits i lilla kalendern.

I morse snöade det. Men den vita varan försvann ganska fort. Det är +4 grader och prognosen för måndag-tisdag-onsdag visar för tillfället +10–+12 grader. Goda nyheter i dag alltså, och något att se fram emot!

Goda nyheter också efter mammografin som gjordes för en dryg vecka sedan. Jag är tacksam och glad ❤

Det enda som lite bekymrar mig är att tiderna hos tandläkaren inhiberats så många gånger under vintern och våren. När jag äntligen började våga gå dit gick läkare i pension, någon blev sjuk, andra bytte jobb. Så jag har inte kunnat gå där så ofta som jag borde och ville.

På grund av coronakrisen inhiberas nu alla tider, man kommer in där endast i riktigt akuta fall. Just nu är jag inte en akutpatient, men dag för dag blir ett par tänder allt sämre 😦

I dag är det administrativt jobb för tidningen som gäller, bokföringspapper i skick för eget företag, ett fotouppdrag på eftermiddagen och sedan mot kvällen – Muminpusslet ❤

Dagarna går…

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… i arbetets tecken. Har haft en telefonintervju i dag, bokat in möten, skrivit paradpuffar (korta texter som berättar om innehållet i tidningen), svarat på mejl, planerat kommande tidningar, haft kontakt med medarbetare via olika kanaler…

Resten av veckan ser inte lugnare ut 🙂 I morgon andra besöket hos osteopaten, presentation av Nya Östis på ett möte, redaktionsmöte, besök hos optiker. Halva fredagen också bokad, vernissage på lördag…

Dagen får därför illustreras med ett postcrossingkort jag fick från Taiwan 😀

Min osminkade vardag

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Jag brukar sällan ställa till rätta allt innan jag tar bilder. Beror förstås lite på vad som fotograferas och varför, men på bloggen låter jag också ”små katastrofer” komma med.

Osminkad vardag stämmer också på mig själv som kvinna. Jag använder numera nästan aldrig något annat än fuktighetskräm, och det är ju ingen make-up. Mina ögon tål inte längre vilken mascara som helst, har aldrig varit bra på att använda vare sig ögonskugga eller eyeliner 😀 Läppstift även väldigt sällan.

Jag får duga som jag är helt enkelt, naturell 🙂

Så här ser min säng ut på vardagarna. Inte nattetid förstås. Den ligger på lagom avstånd snett bakom min kontorsstol, så här läggs alla papper på hög som behöver åtgärdas under dagen. Här finns också mina två telefoner och fjärrkontrollen till radion.

Vid månadsskiftet är det mycket administrativt jobb som har med tidningen att göra. Men även annars uppdaterar vi nästan dagligen listor på artiklar och annat som ska göras.

Jag ser positivt på det hela. Bra att det finns jobb! Fint att just jag får vara en del av allt det här. Bara jag ännu lär mig säga NEJ ibland och även att bara skjuta vissa oviktiga saker åt sidan, inte vara den där duktiga-flickan – då blir allt bra 😀

Som ett vardagsrum

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Det är dom här dagarna då jag inte hinner göra så mycket mer än sitta vid datorn och skriva ut intervjuer eller ge ut texter. Det blir inte så många foton från närmiljön. Där som jag var på jobb i går var det inte heller tillåtet att fota vad som helst. Företagshemligheter 🙂

Men jag träffar så många fina människor i mitt jobb. I dag gjorde jag en intervju på restaurang Locale om en kommande konsert. Att sitta där känns ungefär som att sitta hemma i ett vardagsrum, men lite festligare ändå.

Och det finns ingen som protesterar om jag tar ett glas vin till maten.
Potatisarna ser väldiga ut på bilden 😀

Köper ofta blommor till mig själv

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Nejlikor är några av favoriterna.

Nejlikor brukar hålla rätt länge.

Jag tror att jag har kommit in en ganska bra rytm vad gäller arbetstakten. Ännu måste jag lära mig att jag inte kan åta mig allt, jag måste lära mig att delegera och vi är flera som behöver bli insatta i allt möjligt för att jobbet ska löpa smidigt på sikt.

Halva fredagen ledigt och nästan hela lördagen likaså. Sedan några timmar jobb på söndag, ledaren och en del andra texter. Och att uppdatera to-do-listan är viktigt för att jag ska kunna sova bra.

Just nu är det lite extra mycket då det på to-do-listan finns allt möjligt som har med Italien-resan att göra. Men det ska bli skönt att komma i väg. Få känna lite värme för nu är det verkligen höst i södra Finland. Soligt men kall vind och bara +8 grader.

Nu ber jag också till Gubben Gud att jag ska slippa förkylning, något som väldigt många drabbats av i bekantskapskretsen. Feber, halsont och muskelvärk. Ska det komma så gärna först efter resan…

 

Glad för allt möjligt i dag

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Jag är tacksam för att jag sover rätt bra, utan problem 8–10 timmar. Vaknar ibland och måste upp på toan mitt i natten men somnar för det mesta bra om.
Den här veckan har badrumsrenoveringarna fortsatt hos grannarna, så jag vaknar senast kring åtta då knackeli-knack och borrningar börjar höras. Men fenomenet är ju övergående.

I dag är jag glad för att solen visat sig nästan hela dagen, luften är hög och klar, himlen mestadels blå. Det kändes varmare än de åtta grader telefonen visade.

Det var så varmt där det var vindstilla att jag gärna hade suttit ute på Apoteksgården med en lunch. Men kön vid disken inne i cafeterian var lång. Jag hade tyvärr missat redaktionsmötet om jag hade väntat. Så det blev bara ett par bilder på gården.

Det är så lummigt och fint här och fortfarande mycket grönt.

Jag är glad för att våra redaktionsmöten är innehållsrika och bjuder på mycket diskussion om aktuella saker i Lovisa. Vi som samlas är i åldern 20–70+, och en del är aktiva i föreningar och i kommunalpolitiken så tentaklerna är ute åt många håll.

Ibland är det förstås lite svårt att skriva om känsliga saker. Du ska klara av att i närbutiken möta personer du skrivit om, personer som kanske ser på saker och ting annorlunda än du själv gör.

Ja, och så kändes det underbart att komma hem till en nystädad och väldoftande bostad. Unnar mig besök av städfirma varannan månad. Sedan tänker jag alltid ”nu ska jag inte grisa mer, jag ska torka damm och dammsuga oftare”. Ibland blir det av, ibland inte 😀
Men därför finns ju städföretag 😀

 

Gråväder och ordet hen

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

Mest grått har det varit i dag, och kallt också. Blött och bara +9 grader.
Då är det bra att det finns sommarminnen, bilder att plocka ur arkivet.

Skärgårdsvy i Lovisa.

… och att snart börja packa inför läsarresan till Italien. Under resan blir det också besök i Frankrike (vi landar där och lyfter hemåt från Nice), bland annat ska vi besöka Monaco.

Resebyråns foto av Monaco från vårt resebrev.

Dagen har gått i jobbets tecken, enligt normala rutiner med texthantering, mejl och sånt.

I går diskuterades ordet HEN i Sveriges tv. Somliga gillar det, andra inte. Det slog mig att vissa människor i Sverige förknippar ordet med sexualitet.

I Finland är ”hen” ett ypperligt ord, tycker jag (alla tycker INTE lika här)… men för mig har det mer med översättningar att göra.

I finska språket betyder ”hän” både hon och han. Om en nyhetstext om t.ex. ett rattfyllo ska översättas vet vi inte alltid om föraren var en kvinna eller en man. Då använder vi ”hen”. Ibland står det dock ”nainen ajoi ylinopeutta” (kvinnan körde för fort) eller ”mies puhalsi 2,5 promillea alkometriin” och då vet vi att det är frågan om en man (mies).