En tavla jag hittade för en månad sedan då jag besökte julhemmen och den fina marknaden på busstationen.
Glad måndag, 11-01-2106
konst
Konst med bubblor
Jag blir ivrig som ett litet barn då jag får en flaska med såpbubblevatten i min hand. Lyckades också få min syster med på ett hörn. Det började med att hon på begäran fotograferade mig då jag försökte skapa riktigt stora bubblor.
Jag började blåsa för allt vad jag var värd. Skapade bubblor på bubblor så jag fick smak av såpvatten i munnen, blötte ner min blus och nästan tappade andan. Samtidigt tog min syster så många bilder hon hann. En del bubblors liv var ju synnerligen kortvariga, andra klarade sig längre.
Den här konsten är inte dyr. Dessutom var det otroligt roligt att hålla på med den!
Lovisa Historiska Hus, konst och skyltar
Eftersom jag i morgon har ett förhandsskrivet inlägg i serien Skyltsöndag publicerar jag två skyltar redan i dag.
Och två vackert målade elskåp.
En stol som ett konstverk
Har precis kollat fyra minneskort från kameran och sparat 37 bilder från Amsterdam med omnejd för kommande blogginlägg.
Men än har jag inte laddat ner allt från mobilen och från ytterligare en kamera… så det finns att välja bland.
Den här stolen satt jag på då min nyfunna vän på resan Carola och jag besökte Café Hans en Grietje i Amsterdam.
Mera konst blir det de närmaste dagarna, bland annat van Gogh och Rembrandt. Men också vackra fasader, fina fönster och surprise, surprise – blommor!
Blommor och bin
Att tala om blommor och bin. Var det inte så man kallade sexualupplysningen förr?
Från ett av kurskvällens konstverk saknas då biet.
Var väl ett tafatt försök av mig att skapa något utan erotisk touch.
Men… eftersom vi på kursen får måla vad vi vill… hamnade jag där igen. Bland de stora svepande penseldragen som så gott som alltid slutar med att jag ser nakna kroppar. Och nakna kroppar är vad jag vill måla, så varför försöker jag mig ens på blommor? 😀
Så jag ger upp. Folk får tänka precis vad dom vill om mig. Tro att sex är det enda jag har i huvet…
Så är det förstås inte. Men när jag målar blir det för det mesta kroppar, och nästan alltid är de utan kläder.
I morgon ska jag visa bilder från en riktig konstutställning på Almska gården som jag besökte med en väninna i dag.
Konstpromenad
Fascinerad av träd
Träd fascinerar mig. Och skuggor av dem som faller mot trottoaren eller marken. Jag har många gånger tänkt att jag ska måla dem, alltså inte måla på trädstammarna, utan närmast göra en tavla med trädmotiv. Men eftersom jag inte har tålamod att pilla och teckna tror jag att det får låta sig göras på annat sätt. Idéer finns.
Sann konstterapi
Nu vet jag att konsten fungerar som terapi.
Kände mig deppad och hade noll inspiration för konstkursen.
Men vännen jag börjat gå kursen med fick mig övertalad.
Ser kanske ur psykologisk synvinkel inte så bra ut. Deppad människa målar sin syn på världen?
Kom sedan på att jag skulle testa en tryckteknik. Jag hade ingen lärobok att utgå från, frågade ingen om råd. Tänkte bara att gult på svart blir bra. Lite vitt blandade jag i det gula och lite målningsmedium (förändrar färgens egenskaper, kan förlänga torktiden, öka transparensen eller göra färgen blankare – källa).
När sedan en annan kurskamrat gav mig sina överblivna färger som låg på ett fat av papp visste jag plötsligt vad jag skulle göra. Jag hade precis målat en knallgul botten och tänkt föra över något mönster i svart på den. Men i stället använde jag hennes färger och åter en gång min tryckteknik. Inget slängdes bort, allt togs till vara.
Och sedan fortsatte jag av bara farten, just for fun.
Alla de här tre konstverken är inte riktigt färdiga än. Ska stilisera dem nästa vecka.
Egentligen hade jag börjat kursen med att måla en bild av en vit muminfigur på blå botten. Verket skulle heta ”Why didn´t I create Moomin”. Teckningen blev naiv och jag tyckte Mumintrollet sa till mig att jag ska sluta försöka rita något realistiskt.
– Kludda, sa figuren. Det är du bättre på.
Tänkte sedan slänga Mumin i skräpkorgen innan jag gick hem. Men ytterligare en kurskamrat räddade honom i sista stund och bad mig signera teckningen 🙂
Så glad jag blev av kvällens konstkurs! Konst funkar verkligen som terapi!
Fortfarande nedstämd
Men vissa saker måste ändå göras.
Blir inte mycket disk i ett singelhushåll. Det här är vad som blivit på hög sedan måndags då tv-teamet var här. Två kaffemuggar extra.
Ska diska bort allt i dag.
I går var jag på en utställning på Almska Gården. Rolf ”Offe” Söderlings färgglada och fantasifulla alster gjorde mig glad för stunden. Skrev ut artikeln i dag.
Hann i dag också med valdebatt på svenska gymnasiet. Elevkåren där hade bjudit in riksdagsvalskandidater och det blev en bra debatt, vågar jag säga fastän jag inte hann ta del av riktigt hela.
Men just nu känns ingenting roligt. Det kan jag gott erkänna.
Vad som gjort mig så nedstämd kan jag tyvärr inte berätta i dag. Men jag antar att det blir ett blogginlägg om alltsammans så småningom.
Så jag tar åter en timme i taget, så som jag gjorde i maj då allt det ofattbara hände.
Konstnärsliv, utan pain riche
Jag var nedstämd ännu då jag lämnade jobbet (vilket jag skrev om i förra inlägget).
Hade behövt en tid hos terapeuten i dag men hörde i morse att den första lediga tiden privat var halv sex på kvällen. Då beslöt jag mig för att den här gången satsa på min konstterapi i stället.
Hade 45 minuter ledig tid mellan jobbet och kursen. Medan jag väntade på min väninna på Hotel Degerby tänkte jag några sura tankar till. Klottrade ner dem i ett häfte.
Det är säkert mission impossible att hitta en man på nätet. Jag som är extrovert söker en utåtriktad, spontan och social person. Men på nätet finns bara introverta, blyga och asociala personer. Som finlandssvensk pratglad och öppen är jag en minoritet i minoriteten. Usch, i dag vill jag vara arg och missnöjd. I morgon kan jag ångra allt det jag tänkt och skrivit!
Nåja, se det hjälpte att skriva av sig. Väninnan kom och vi fick en värdefull pratstund. Jag skickade också den här bilden till M och han svarade ”En konstnärs liv. Pussar.”
Och genast mådde jag bättre. Det var bara baskern, paletten och pain richen som fattades.
På kursen klottrade jag åter min vana trogen en massa. Vill måla nakna människor men inte något pornografiskt. Den här gången var jag nöjd bara med nedre delen av tavlan som jag döpte till ”Känsloinfernot”.
För jag kom på att jag antagligen varit extra känslig i dag för att Anne Hietanen och jag diskuterade så djupa saker då tv:n var här i går.
Jag tror jag ska lufta mina känslor lite mer här på bloggen. Vara mindre tillrättalagd. Släppa min knäppa humor loss kanske.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 