Lovisa

Två bilder från kort promenad

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Nu tror jag faktiskt att jag lyckats ta en bild, eller fotografera från sådan vinkel, att det är något jag inte visat förr. Alexandersgården, en innergård, en genomfartsgård. Från Alexandersgatan mot kyrkan och restaurang Locales terrass och parken där statyn av Jacob af Forselles står.

Den här gården kallas också Segermanska gården, så Alexandersgården är egentligen ett nyare namn för platsen.

Jag tog en kort promenad på kvällen. Brukar få ont i ryggen så jag klarar inte längre sträckor, men jag tror att det är just promenader och cykelturer som skulle hjälpa mig att stärka ryggen.

Det var bara +4 grader, krispig luft men mycket skönt med sol och ljusa kvällar.

Jag tänker ibland att människan har rätt att vara ledsen. Även om tacksamhet är det jag ytterst vill känna, då vi tillsvidare har fred i vårt land… så händer det saker som påverkar mig och gör mig nedstämd. Då FÅR jag vara ledsen. Och så tror jag att morgondagen blir bättre.

Varje gång jag kommer ut en liten sväng och knäpper några foton på måfå känns det bra då jag kommer tillbaka hem och kan sätta några nya bilder ut på bloggen eller i mappen för kommande inlägg.

Än är träden helt kala här hos oss, men blir det ens lite varmare om en vecka eller två, och kommer lite regn – då går det undan 🙂

Byggnader, i all hast

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Det känns lite som att jag inte hinner med, om jag tänker att jag skulle vilja dokumentera min vardag och berätta vad allt jag gör. I och för sig är ju även detta dokumentation. Då jag suttit i bilen på torget och genom vindrutan tagit två foton. Under tiden som jag väntade på att en fotograf för Nya Östis sprang runt och tog andra bilder 😀

Pankki – Bank står det fortfarande ovanför ingången till huset. Men någon bank har här inte funnits på många år. Till vänster om ingången ligger en lunchrestaurang i dag.
Här ser man att bilden är tagen genom bilfönstret, smutsen från vindrutetorkarna avslöjar det 🤣
Gamla apoteksbyggnaden är det här, numera finns här bostad i övre våningen och försäkringsbolag i första våningen.

Men visst har vi ståtliga byggnader som omringar vårt torg?

Jag har jobbat en stor del av dagen. Med layoutdirektiv för vårt kommande storspridningsnummer och utgivning av texter. Men lite Bingolotto ska det också bli.

Har ibland tänkt i samma banor som min bloggvän Johanna, Från andra sidan Potten… Finns det någon som orkar läsa mina vardagliga inlägg? Mer eller mindre trista är de ju. Inget händer.

Men jag har inte tänkt sluta skriva, inte lägga ner bloggen. Det känns fortfarande roligt att leverera ett inlägg per dag eller två. Så länge som det känns så, och så länge som jag har 150-250 läsare per dag håller jag på.

Skyltsöndag, den 24 april 2022

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Tiden går verkligen fort när man har roligt, sägs det ju. Det här är sista söndagen i april månad och den ska firas med en rejäl och riktig skylt. Ibland drar jag till med andra slags texter, sådana som finns på planscher eller texter på trottoarer. Tröskeln att vara med i denna utmaning är låg. Den förvaltas av bloggaren BP med bloggen Konst eller Konstigt, och är en av många roliga utmaningar som finns i Blogglandia.

För att lugnet ska bibehållas på ett avsnitt av Brandensteinsgatan får alla inte kör här under sena kvällstimmar och på natten.

Lokala krogar och cafeterior

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Här kommer några bilder som jag tagit då jag varit på restauranger / cafeterior de senaste veckorna. Ibland glömmer jag fota interiörer, det har blivit många maträtter till exempel från Locale.

Men jag hade ett möte för en vecka sedan på Bistro Kronan. Det var väldigt trevligt att sitta i det lilla rum som har inretts med soffa, stolar och bord – som ett vardagsrum. Där finns även en del inredningsprylar till salu.

Allt som jag skriver om lokala affärer, restauranger och sånt är helt fritt från reklam. Det vill säga jag har inte fått något i gengäld från företaget, och inte sagt till dem på förhand att jag skriver om platsen. Jag köper det jag köper till fullt pris, såsom här – bjöd tre väninnor på vin och praliner.
Produkter med lokal prägel. Allt från keramik till skärbräden och böcker. De batteridrivna ljusen är inte lokalt tillverkade.
Ett fönsterskåp vid ett fönster 🙂
Café Favorit, en mysig plats med små rum som alla ser olika ut i en långsmal lokal. Här finns också konstverk utställda från och till.

Marknad i stan!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Och Carita lyckades till och med få människor med på bild, ser du BP?

Marknaden går under namnet Aprilmarknad, men den arrangerades i dag den 29 mars. Lite kylslaget väder, men mestadels sol och det är ju huvudsaken att det inte kommer snöblandat regn i nacken på de tappra försäljarna.

Jaha. Här har nästan alla människor lyckats gömma sig. En person i röd jacka och stickad mössa syns och några andra om man tittar riktigt noga 🤣
En person till fastnade på bilden. Stickade strumpor behövs minsann ännu. Variation i storlekar, mönster och färg finns!
Här säljs lite ditt och datt, från ljus till örhängen och praktiska klädklämmor (Neulenipsu). Den gråvita kökshanduken som syns nere till höger på bilden köpte jag. Och från ett annat stånd ett påskbröd, en limpa.

Skyltsöndag, den 27 mars 2022

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Härligt att vi snart kan skriva APRIL 🌷🌞 Särskilt varmt är det inte ute just nu, nätterna bjuder hos oss fortfarande på minusgrader, och även denna första Sommartids-dag har vi minus två grader när klockan är 11.30. Men solen skiner och himlen är blå.

I dag skyltar vi åter tillsammans med bloggvännen BP och många andra som har hakat på den här roliga utmaningen. På hennes blogg hittas länkar till andra bloggare som är med.

Det kan hända att jag har visat den här bilden förr – jag är lite osäker. Men i så fall blir det favorit i repris. Då jag varit med 348 söndagar är det faktiskt ganska svårt att komma ihåg vilka skyltar jag visat förr 😀

Skylten står vid Lovisa torg i en park, och den visar vilka skolor vi har i staden.

Sena kvällsvyer från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Tog de här bilderna då jag kom hem från min syster igår kväll, efter Sveriges Melodifestivals final på kvällen.

I det här här huset finns en biograf, bostäder, en frissa, garage med mera. Här bodde en av mina morbröder, Kurt, ännu i början av 1980-talet och en tillsammans med min andra morbror, Bengt, jobbade han på biografen.
Korsningen av Östra Tullgatan och Drottninggatan, och vårt fina Societetshus där det nu finns en restaurang och även bostadsmässans kontor med mera.

Än är det vinter kvar, säger mor

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Vi har inte blåsippor i backarna ännu, men här och där har jag förstått att krokusar tittat upp. Beror på i hurdant solläge de står. Kom att tänka på den välkända barnvisan i dag:

Blåsippan ute i backarna står
Niger och säger att nu är det vår
Barnen de plocka små sipporna glatt
Rusa sen hem under rop och skratt

Det dröjer ett tag innan de här snödrivorna utanför restaurang Kapellet smälter, men det kan också gå undan om vi får sol och plusgrader flera dagar nu. Var här på lunch och chokladkaka med Ann-Britt i dag.

Mor nu är våren kommen, mor
Nu får vi gå utan strumpor och skor,
Blåsippor ute i backarna stå,
Har varken skor eller strumpor på

Disken i orangeriet där det finns kaffe, te, pajer, bakverk, glass och även vin eller mousserat om man så vill.

Mor i stugan hon säger så
Blåsippor aldrig snuva få
Än få ni gå med strumpor och skor
än är det vinter kvar, säger mor

Än får vi sitta inomhus, var lite väl svalt ute på terrassen tillsvidare 🙂
I Kapellparken där restaurangen finns såg det ut så här i dag den tolfte mars. Men det är mycket dropp från taken nu 🙂

Torsdagsträd

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Jag har min serie Trees on Tuesdays, men är aktivare där om somrarna har jag märkt. Då jag såg att bloggvännen Geddfish då och då lägger ut Trees on Thursdays kom jag på att de två foton jag tog i dag i all hast, då jag var på ärenden på stan, passar bra in i den kategorin 🙂

Lite motsolsdramatik på Brandensteinsgatan mot väst där solen senare gick ned.
Och träd i parken vid samma gata då man blickar österut. Polisstationen syns i bakgrunden och en långtradare med stockar på släpet kan ibland synas i centrumtrafiken.

Men här ser ni hur mycket snö vi ännu har kvar och att gatorna är både isiga och knöliga 😀 Men jag är glad för att vi har både gator och hus kvar och inte bara gropar och hål av missiler.

Den här dagen har annars känts bra. Jag hade en kort böne- och meditationsstund i morse. De behövs och de brukar hjälpa. Jobbet har löpt bra. Jag slutade klockan 17.15 och fortsätter först imorgon.
Jag kände också i dag att jag ville uppmuntra en vän som behövde det och förde ett paket kaffe och en tetraförpackning rosévin till henne. Delad glädje är dubbel glädje. Någon dag kan det vara jag som behöver uppmuntran.

En ny köpkasse och svaret på en fråga

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer
Ska försöka minska användningen av plastkassar. I och för sig har de sedan blivit skräppåsar hos mig, och sådana behövs ju också. Men då jag hittade denna kass i K-Supermarket igår ville jag absolut ha den. Den är tillverkad av stark jutevävnad och handtagen är rejäla och mjuka.

På bilden råkade det blir den finska versionen av staden Lovisas namn, det vill säga med två i-bokstäver. På andra sidan står namnet på svenska med en i-bokstav ❤

Jag har inte hunnit delta i alla av Orsakullans utmaningar, och jag har slutat stressa med sånt. Det finns massor av utmaningar jag skulle vilja vara med i och andra bloggares inlägg som jag vill läsa. Numera gör jag det då tid finns, i lugn och ro.

I dag ber Orsakullan oss fortsätta på meningen ”En flygresa…”
Om det kan jag säga att flygresor varit sällsynta för mig, eller jag har inte flugit alls på två och ett halvt år.
En flygresa jag minns är en från Bryssel till Helsingfors för kanske femton år sedan. Oväder, luftgropar, folk som grät och var vita av skräck i ansiktet. Jag mådde också illa och höll handen med personen som satt i sätet intill. Då lovade jag mig själv ”jag flyger aldrig mer”. Men det löftet glömde jag efter någon månad.