Runebergsdagen i Lovisa

Äntligen första gången framme i Lovisa den här sommaren!

Johan Ludvig Runeberg betraktas som Finlands nationalskald. Hans dag firas den 5 februari med bland annat Runebergstårtor.

I Lovisa har vi nog ett slags egen Runebergsdag, och det är då fartyget J.L. Runeberg anlöper Lovisa för första gången på sommaren. Vanligtvis görs fem kryssningar från Helsingfors till Lovisa.

Många stiger på båten i Helsingfors eller på Pellinge eller vid bryggan i Kabböle. De stiger av i Lovisa, men det finns också möjlighet att åka tillbaka mot huvudstaden där man är framme ungefär halv tolv på natten. Det kan bli en riktigt fin upplevelse i vacker skärgård och lite ute till havs och med god tur får man en vacker solnedgång på köpet.

Skeppsbroområdet med restauranger och bodor.

Det var en solig och fin dag. Många väntade att m/s J.L. Runeberg skulle anlöpa Skeppsbron. Den var något försenad, men den som väntar på nåt gott… osv. Antalet passagerare som stiger på längs vägen spelar sin roll för tidtabellen, och vädret / vinden likaså.

Här satt även jag och väntade på att Runeberg skulle anlända. Inget fel på vädret och utsikten!

 

Skyltsöndag, den 12 juli 2020 och vacker kvällsvy

En skylt från senaste kryssningen, februari 2020. Efter det kom corona och nu känns det inte särskilt tryggt att åka på kryssning, tyvärr.

Nu talas det också om att vi måste få ekonomin i gång. Folk måste konsumera. Men gör vi det måste det vara hållbar konsumtion, anser jag. Vi kan inte fortsätta att leva såsom vi (eller många) gjort hittills. Slit och släng. Naturen gillar inte det.

Skyltsöndagsutmaningen förvaltas av bloggaren BP.
Kolla gärna hennes blogg 🙂

I dag har jag cyklat sju kilometer. Hälsade på Inge-Maj, Bengt och Inkku i Vita huset. Efter det hann jag ännu med ett besök på mammas gård.

Den här bilden har jag visat förr. Men här går jag också ofta på väg hem. Jag leder cykeln upp för backen vid församlingshemmet. På sommaren silas solljuset så vackert genom trädens lövverk.

Tre arbetsvyer i juli

Har nu lite oftare börjat komma ihåg att ta bilder från de platser jag besöker i jobbet, utan att för den skull ha samma bild som kommer i tidningen. Här på soliga men rätt blåsiga Skeppsbron gjorde jag en intervju i måndags. Mycket härligt att kunna vara utomhus ändå, +19 är lagom tycker jag.

I går mitt på dagen hade jag ett fotouppdrag här. Tog bild av den kommande värden, restaurangdrivaren, för torsdagens Nya Östis.

Tisdag kväll, härligt soligt väder, rätt blåsigt men frågar ni mig så är det skönt väder! Bilden togs strax innan en vernissage för ett nytt konstgalleri, Art Gallery Loviisa, som jag också skriver om i Nya Östis.

Bilden jag lovade visa

Hade tänkt spara den här bilden till torsdag, då intervjun med Strömsös nya programledare kommer ut i Nya Östis. Men så visade det sig att han själv valde den som profilbild, åtminstone för ett tag, på sin Facebooksida. Blev jag imponerad av det? Klart jag blev – hahaa!

Den här bilden tog jag med teleobjektiv i regn och rusk. Hade föreställt mig att solen skulle skina men det blev ju bra ändå 🙂

Och här kan ni läsa en del av artikeln på Nya Östis webbplats.

Öppna trädgårdar, del 1, juli 2020

Bilden känns symbolisk, portarna till trädgårdarna har åter kunnat öppnas. Det här är hos Villa Anna vid Styrmansgränd.

Ja, såsom tidigare sagt. Öppna trädgårdar arrangeras bara två gånger denna sommar, men bra så! I morse slutade det regna vid 10-tiden då evenemanget körde igång. Efter det tittade solen ibland fram, men lyckligtvis regnade det inte.

Det blev stundvis också nästan rusning till de trädgårdar som var med för första gången i år.

En oas att vila i, Villa Anna.

En vacker gammal dörr och en klematis, som redan hade slängts i komposten då den inte riktigt ville ta sig. Men där började den blomma, då den fick sin sista chans och kanske lite extra näring 🙂

Villa Annas bakgård.

Visar fler bilder från trädgårdarna senare 🙂
Välkomna till Lovisas öppna trädgårdar nästa gång söndagen den 2 augusti!

 

Viktigt med vätska i värmen

Således intogs sådan, i form av mousserat och vatten, på Kapellets terrass i dag.

Hups! Hur hamnade kakbiten på fatet?

Terrassen är väldigt fin och välkomnande med sina fladdrande gardiner och svalka så här sommartid. Jag har visat bilder härifrån förr, bland annat firade jag här med nära och kära då jag blev chefredaktör i augusti i fjol.

Nu skulle lunchplatsen/cafeterian precis stänga då jag kom in, därför är här folktomt. Men jag serverades ändå. ”Det tar ju ändå tid för oss att städa undan och ställa i ordning innan vi stänger” sa servitören.

Fina planteringar har vi fått på torget också i år. Och bänkar att sitta på. Där kan man äta jordgubbar och glass eller bara språka med en vän.

Bilder från gårdagens cykelfärd

En del av Lovisa å som rinner ut i Lovisaviken. Bilden är tagen i stadsdelen Garnison. Vi har många fina lummiga parkområden.

Från utställningen i Hambergska hemmet cyklade jag i går till stadsdelen Garnison, där finns mitt barndomshem. Via Snickaregränd till parkområdet som börjar vid bastionerna och sträcker sig nästan till busstationen.

Sedan vidare med cykelvägen som går längs Lovisaviken mot Skeppsbroområdet.

Lovisaviken och Sommarstaden när den är som vackrast.

Där var det en stor glädje att se att restaurang Saltbodan som brann i augusti i fjol nu har sluppit skyddskåpan och fått ett nytt tak ❤

I går låg byggnadsställningarna prydligt staplade utanför restaurangen.

Cyklade tillbaka in mot stan. Många fina lummiga parker har vi, som sagt. Där fann jag svalka i skuggan och kunde dricka lite vatten i hettan.

Vad händer i Lovisa?

Ja, allt möjligt händer här hela tiden. Vatten- och avloppsarbeten har pågått under en längre tid längs hela Drottninggatan från gamla stan upp till torget. Nu ska nämnda gata bli enkelriktad, få snedparkeringar och planteringar och plats för uteserveringar om vi så vill.

Det kommer att dröja ett tag innan allt är klappat och klart, vackert, trivsamt och fint. Men den dagen kommer!

Som vanligt finns det människor som anser att pengar plöjs ner på fel plats, till exempel för att byskolor måste stänga. Men, vi har många byskolor kvar.
Alla är inte heller förtjusta över att inte få bilen parkerad utanför dörren till varenda affär längs stråket.

Men jag kan se framför mig ett vackert gatuavsnitt och jag vill vara positiv.
En kommun kan inte agera så att precis alla är nöjda.
Klart att det finns politiska beslut som även jag är ledsen över. De som sker mot min vilja måste jag i något skede acceptera. Vi lever i en demokrati och det gäller att kunna gå vidare även efter svåra, och i någons tycke, felaktiga beslut.

Det är lätt att gnälla och säga att politikerna ska bytas ut, att de inte kan något, inte förstår och gör något. Men de som gnäller gör ju bara det, gnäller. De går inte med i politiken för att ta ansvar själva.

Om några år är den här delen av Drottninggatan säkert jättefin!