Postcrossingen är intressant då mottagaren väljs slumpmässigt. I dag bestämde jag mig för att posta ett kort så att jag kom ut på en liten promenad. Mottagaren blev en kvinna i Japan och hon hade bland annat kort med Muminmotiv på sin önskelista.
Kort med Muminmotiv har jag nästan alltid i mitt lager. Jag hoppas att hon blir glad för det här kortet 🙂
Och till min stora glädje såg jag att Fresno-kedjan förbereder sin öppning i Hotel Degerby. Där fanns en bar och en lunchrestaurang tidigare, men de stängde. Och då även veganrestaurangen stänger i stan, känns det bra att vi får något nytt. Här torde man i framtiden också få en biff om man vill ha en sådan 🙂
Än finns här mycket att göra bakom fönstret. Tycker att speglingen blev kul!
Och en liten lektion i finska igen. Jag behöver inte översätta, ni ser että se toimii = att det funkar. Kone = maskin, apparat och Veikko är ett namn på en man. I genitiv blir det Veikon kone, Veikkos apparat 🙂
Härifrån köpte jag min Huawei-smarttelefon. Toivottavasti se toimii = Förhoppningsvis funkar den.
Det är bloggaren BP som förvaltar Skyltsöndag. Hos henne hittas till höger på sidan en liten rubrik med texten Skyltsöndag. Bakom den finns länkar till flera skyltare.
Det har varit skönt efter beslutet om fasta arbetstider med tidningsjobbet. Något enstaka mejl har jag svarat på under kvällar och veckoslut, men jag sitter inte timmar vid datorn och håller på med ett jobb som egentligen aldrig blir klart. Jag prioriterar och vet att jag kan vara nöjd då jag alltid gör mitt bästa.
På förmiddagen gjorde jag ett översättningsjobb som krävde två timmar. Sådant som är utanför tidningsjobbet sköter jag på helger, men jag åtar mig sällan megaprojekt. Eller också ska jag ha rejält med tid för dem.
Hambergska hemmet. Ett numera nedlagt äldreboende. En vacker byggnad som jag hoppas kan stå kvar men som torde kräva en del renoveringsarbeten.
Solen skiner i dag, det är kanske plus fyra grader. Jag tog en promenad på en dryg halvtimme och gick sedan till mataffären.
En av åarna i stadsdelen Garnison. De mynnar ut i Lovisaviken och här har skuggan av mig fastnat på bilden 😀
I kväll ska jag fortsätta pussla. Kanske jag tittar på Melodifestivalens uttagning också, del tre är det väl nu?
Degerby Gille, det äldsta huset i Lovisa, har jag skrivit om förr. Restaurangen som finns där är väldigt populär. Stämningen gemytlig, maten god, betjäningen förstklassig. I går åt jag Alla hjärtans dags-meny på kvällen där med en väninna. Vi satt i nästan tre timmar och njöt.
Förrätten var en sallad med parmesanost, toppad med en jordgubbe.
Huvudrätten yttrefilé från en gård som föder upp nötkreatur i Liljendal i Lovisa. Jag är inte riktigt en vän av getost så den lämnade jag, men allt annat, och potatisen som inte syns på bilden, var utsökt gott.
Fräscha blommor på bordet, levande ljus och till efterrätt en chokladtryffelkaka toppad med vitchoklad och maräng.
Det blev en fin kväll, och de är just de här minnena jag vill spara i mitt hjärta.
Det finns många människor som tycker om mig. Det ska jag alltid tänka på i de stunder då jag får mothugg. Då som jag känner att jag trycks ner, tillrättavisas och då jag upplever att människor pekar på mina fel och brister.
Just då ska jag inte glömma att det finns några få personer som jag alltid kan lita på. De vet själva vem de är. Jag tackar dem för att de finns ❤ och hoppas att också jag upplevs som ett stöd i alla väder för dem.
Har också i dag jobbat på fasta tider, stängt av arbetstelefonen och slutat kolla mejl efter klockan 17. Jag fick det viktigaste gjort mellan 8.30 och 17, och det ska ju räcka 🙂
Jag hann också med vistelse utomhus 45 minuter och fick ett steg klart för att snart kunna börja använda telefonsvarare. Begriper inte varför det där med röstbrevlåda kopplad till smarttelefon ska vara så svårt att inte en tekniskt bevandrad (dit jag räknar mig själv) klarar sig med direktiv från operatörernas webbsidor…
Den här bilden togs i går. I dag har vi haft klarblå himmel och sol. Ganska mycket dripp och dropp, men våren lär ändå ta tid på sig. Vi får säkert stå ut med vinter en dryg månad ännu på dessa breddgrader.
På uppmaning av nära och kära, vänner och bekanta, också från bloggosfären, samlade jag mig och gick till läkare i dag. Faran med att gå till en läkare är ju alltid att han eller hon kan upptäcka att man har en massa sjukdomar 😀
Här har jag redan lämnat läkarstationen bakom mig. Nej, det är inte jag med stavarna 🙂
Valet stod mellan att gå till hälsovårdscentralen, sitta där och vänta på obestämd tid, kanske bli nervös och få ännu mer hjärtklappning under tiden men samtidigt komma billigare undan. Eller att gå till privat läkare vilket jag gjorde. Hjärtat kan nog hoppa upp i halsgropen på grund av räkningen därifrån också, men jag visste på ett ungefär vad det skulle komma att kosta och även om det var rätt mycket fick det vara värt det.
Drottninggatan sedd från norr mot söder. Vi har ganska mycket snö.
Alla värden var goda. Läkaren kunde utesluta att jag skulle ha haft en infarkt då jag natten mellan måndag och tisdag kände den ojämna rytmen i hjärtat. Sockervärdet var också bra. Jag blev glad, jag som nästan var säker på att jag skulle få diabetesdom på köpet.
Brandensteinsgatan och vårt vackra torg.
Det enda som konstaterades var att jag behöver ha stabilare arbetstider. Jag får inte sitta från arla till särla inomhus vid datorn, jobbet tar ju ändå aldrig slut. Min hjärna behöver syre för att de röda blodkropparna ska kunna transportera syre i blodet. Det är ju så enkelt att man nästan skäms.
Andelsbanken, korsningen av Alexandersgatan och Mannerheimgatan.
Det enda jag ännu inte fick svar på var testet som har med sköldkörtelns funktion att göra. Jag är nöjd för att den nu äntligen kanske undersöks ordentligt. Misstankar om att allt inte är som det ska med den har funnits tidigare.
Så glad var jag efter läkarbesöket att jag gick direkt till bokhandeln och köpte nya klistermärken. Mitt hjärta är mig kärt ❤
… men kanske världen blir rikare på sitt sätt ändå? Köpte i dag en ny telefon (inte från marknaden på torget dock), nya pantalonger (hahaa – älskar det ordet)… alltså två par leggings, ett stort kom-ihåg-häfte (jag förbrukar sådana i rekordfart), klistermärken (vad vore livet och dagboken utan dem), kort inför Alla hjärtans dag, en ny attiralj till dammsugaren som gör att jag kommer åt skrymslen, fyllde på förrådet av dammsugarpåsar (äh, lite praktiskt bör ju också köpas)…
Telefonen är nu på uppladdning och installering. Det blev en Huawei. Så nu kan kineserna spionera på mig om de tycker att mitt liv är intressant!
Får telefonen på måndag, då blir den gamla telefonen en reservtelefon. Jag är krismedveten. Vad händer om jag bara har EN telefon och den går sönder eller blir stulen? Min tredje gamla mobiltelefon har redan pensionerats och utgör min väckarklocka 😀
Begav mig ut i snålblåsten och snöyran (det kommer inte just nu mer snö, men den yr omkring) då jag skulle fotografera ett hus till en artikel i Nya Östis.
På väg dit och på väg därifrån tog jag i all hast två fotografier.
Brandkårshuset, där även ortodoxa kyrkan och staden har utrymmen, och ortodoxa klockstapeln i korsningen av Östra Tullgatan och Degerbygatan.En byggnad i korsningen av Degerbygatan och Öhmansgatan. Erkänner att jag inte längre kan hålla reda på vem alla som har verksamhet här 🙂
Har nu skrivit om flera kommunala beslut. Inte så sprittande, men information åt läsarna om vad som är på gång i Lovisa.
I kväll ett möte med en förening. Ser fram emot det nu då jag sluppit sekreterarsysslorna. Då vi har mötet hemma hos en av styrelsemedlemmarna blir det genast mer gemytligt 🙂
Det har varit mellan -10 och -14 grader i dag men soligt och fint och ingen blåst, så jag klagar inte speciellt högljutt. Snön knarrar under skorna och jag tänker att om några månader är den kanske ett minne blott 😀
Eller vem vet? Man ska kanske inte utmana den extrema väderleken… jag vill INTE ha snö på midsommaren.
Alexandersgatan i Lovisa.
Här promenerade jag ofta förr, då jag bodde på Drottninggatan, i den första av tre bostäder efter skilsmässan. Backen var en bra pulshöjare 🙂
Samma gata, med vy mot norr.
Ren och vit snö har vi gott om. Vill någon annan ha? Det kanske går att posta i nåt slags frysförpackning? Men risk finns måhända att man misstänks för narkotikasmuggling 😀
Dags att trappa ner på arbetstakten, i går var det slutspurt för tidningen som kom ut i dag och kvällen avslutades med fullmäktigemöte. I morgon massage! Tämligen ledig helg framöver, en del texter ska produceras men tid för vila ska också finnas.
Restaurang Kapellet och Kapellparken i vinterskrud, minus tio grader och sol. Vackert, tycker jag, fastän jag längtar till våren och sommaren.
Varje dag går jag förbi det här lilla trädet med snötäckta grenar som står invid ett av våningshusen på min väg från hemmet till affären. Varför har jag inte fotograferat det förr? 😀
Dagen började med textrespons till en prao-elev. Hon jobbade på distans såsom nästan alla andra på Nya Östis gör. Bra gick det och jag gav henne gott omdöme, och en text av henne finns i nästa tidning.
På kvällen nepalesisk mat, som jag fått smak på, tillsammans med två väninnor. I morgon har jag tänkt sova länge och hålla ledigt från det redaktionella. På söndag väntar åter både översättningar och sportreferat.
Men jag är tacksam. Fortfarande. För att jag får styra mitt jobb själv. Och för att jag haft och har många inspirerande uppdrag.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 