Varma vackra sommarkvällar

… vill jag spara i mitt minne. Som igår. Då vi med min syster hämtade bär som hon hade beställt från Reko-ringen. Ni vet, lokala producenter som åker runt i nejden och säljer lokalt odlat.

Min syster hade beställt blåbär och hallon från Jordas trädgård i Lappträsk. Jag tycker det är lite roligt att jag fick försäljaren med på bild i alla fall – hans skugga faller på bilens vägg.
Ja, som ni ser på kvinnans klädsel var det en varm kväll i går, kring +22. Vi har värmebölja på kommande, men det känns helt ok eftersom det har blåst en hel del och då nätterna är svalare blir det inte längre olidligt hett inomhus. I alla fall inte hos mig.

De här byggnaderna finns invid torget, mittemot vårt rådhus. Den närmast kameran kallas Forum, sedan finns där en bank i en liten ”glasbur” och längst borta ligger det som förr var Posthuset. Där finns bostäder, en reklambyrå och tandläkarmottagning nuförtiden.

Rådhuset badar i kvällssol.

I dag har jag inget inprickat i kalendern. Skönt!
Jag brukar göra undan sådant jobb för tidningen som känns roligt att göra men sätter inte mer än en timme eller en och en halv på det. Att resten av dagen är ett oskrivet blad känns skönt!

Planteringarna på torget

… har jag länge tänkt föreviga, men det har inte blivit av. Nu gick jag förbi i dag, men ledde cykeln samtidigt, så vinkeln blev inte bästa tänkbara. Fick med en del av rådhuset också, det som på många orter kallas stadshus. Nymålat är det, befriat från ställningar och skyddsplast.

Vi har haft riktigt fint väder flera dagar. Någon enstaka regnskur har gjort oss glada mellan varven. I dag hade vi +22 grader. Den här sommaren klagar jag inte på.

Angående min statistik här på bloggen har det kommit några toppar med tusentals besök från Schweiz. Statistiken blir såtillvida snedvriden, för jag kan ju inte annat tro än att det är en robot som på något sätt gör besök. Ska kanske ladda ner Statcounter för att få mer detaljerad info, fick tips kring det av bloggvännen Antonia.

Lite fundersam är jag åter i dag. Känslorna går i vågor. Jag har mycket att vara tacksam för och jag försöker ha fokus på det. Men ensamheten tär ibland. Jag har många vänner och ett givande jobb. Men som ni vet, jag saknar pusselbiten, själsfränden 💕

Blomster till mamma

I maj månad blåste det och var kallt. Min mor kände inte för att skaffa blommor till gården och trappan då. Men nu var det dags, och nu gäller det också att passa på medan det finns ett större urval. Lunchtimmen användes till detta och så hann jag spola pollendamm och måsskit bort från bilen på gården där bilens ägare bor. Shellstationen där jag lät tvätta bilen i automat förr finns ju inte längre.

Köpte Mårbackapelargon till mig själv, en sådan som syns här i förgrunden. Man kan inte ha för många pelargoner!

+18 grader, mestadels sol, härligt sommarväder. Jag tycker om då det blåser 🙂

Första maj välkommen till vår bygd igen!

Sången kanske heter ”Sköna maj välkommen…” eller nåt sånt, men jag välkomnar särskilt nu i dag första maj!

Det var halvmulet och omväxlande väder när jag gick till torget för att lyssna bland annat på kören Fridolinarnas sång klockan 12. Men då som solen var framme värmde dess strålar underbart. Några små droppar regn föll över publikens huvuden, en del av prydda av studentmössor, andra av andra mössor eller inga mössor alls 😀

Det är trevligt med traditioner och synnerligen trevligt att den här kören återvände för att sjunga på torget.

Jag har alltid lite förundrat mig över att publiken håller så långt avstånd. I pandemitider var det ju annat, men avstånd till varandra har de ju ändå inte så det är inte orsaken här. Kanske kören hade kunnat förflytta sig tjugo meter närmare publiken, då hade sången hörts bättre för alla.

Men den hördes tillräckligt bra och stämmorna lät fina på alla sätt. Och huvudsaken såsom tidigare sagt: att traditioner lever vidare och att folk åter vågar komma samman ❤

På Nya Östis Facebook-sida finns ett videoklipp av körens framträdande.

Marknad i stan!

Och Carita lyckades till och med få människor med på bild, ser du BP?

Marknaden går under namnet Aprilmarknad, men den arrangerades i dag den 29 mars. Lite kylslaget väder, men mestadels sol och det är ju huvudsaken att det inte kommer snöblandat regn i nacken på de tappra försäljarna.

Jaha. Här har nästan alla människor lyckats gömma sig. En person i röd jacka och stickad mössa syns och några andra om man tittar riktigt noga 🤣
En person till fastnade på bilden. Stickade strumpor behövs minsann ännu. Variation i storlekar, mönster och färg finns!
Här säljs lite ditt och datt, från ljus till örhängen och praktiska klädklämmor (Neulenipsu). Den gråvita kökshanduken som syns nere till höger på bilden köpte jag. Och från ett annat stånd ett påskbröd, en limpa.

Annorlunda ”motionsrunda”

Jag anade att det hade kommit mycket snö igen, men visste inte att många gator i centrum inte var plogade då jag gick ut runt 13-tiden. Det kommer sådana mängder snö att de som ska röja inte hinner med. De måste ju sova ibland också, ha sina lagstadgade pauser. Och viktigast är det att hålla de största ”farlederna” öppna.

Ni ska veta att till exempel Östra Tullgatan i går var fint plogad och de hade hunnit få undan snön som upptog p-platser. I dag ser det åter ut så här och en dam håller på att skotta fram sin bil där längre fram.
En del av Östra Tullgatans trottoar.
Jag pulsade iväg längs Alexandersgatan, mot torget.
Mannerheimgatan, inte fri från snö förstås, det går ju inte. Men i hyfsat skick. Snöhögen på torget växer och växer.

Inte helt plogat här men här har ändå rätt många andra gått före mig så det gick att ta sig fram. Men jag tänkte på dem som har rollatorer eller som rör sig i rullstol. Går knappast utan hjälp att vara i farten i dag.

Här har en liten traktor tydligen farit fram.
Tittut! Än lyckas jag ser över snöhögen, säger Jacob af Forselles.
Lite längre fram låg snön i drivor så att den var över 30 cm hög och då blev jag ”flickan som gick på gatan” åtminstone för en stund.

Snöfallet har nu vid 14.50-tiden blivit allt ymnigare, så jag tror att vi snöar in nu – totalt.

På väg hem igen, upp med hissen. Går inte ut mer i dag 😀

Skyltsöndag, den 28 november 2021

För en gångs skulle en riktigt skylt! Inte bara en plansch eller en vägg eller någon annons/dekal/reklam 🙂

Tog mig en snabb runda runt kvarteren för några dagar sedan för att få frisk luft och orka jobba vidare. Då fick jag syn på denna skylt på torget och texten behöver inte ens översättas. Dessutom syns här stadens ståtliga julgran.

På håll ser skylten ut så här och då fick jag också vår ”bakelse” med, rådhuset, och även en traktor! Tror att det är någon av stadens arbetare, eller en entreprenör som jobbar för staden.

Det är bloggvännen BP som håller i trådarna för denna trevliga söndagsutmaning. Hos henne hittar du länkar till andra bloggare som visar skyltar.

Vi har jobbat hårt

… hela NÖ-gänget, för att få ihop 48 sidor till vårt storspridningsnummer. Då det blev mörkt runt 16-tiden började jag gäspa och numera gör jag då så att jag går en sväng runt ett kvarter eller två. Det räcker som första hjälp då jag drar in rejält med kall luft i lungorna. Vindstilla även i dag, plus/minus noll grader. Egentligen riktigt skönt!

Vår torgmiljö har jag visat förr, men tål väl visas en gång till 🙂 Här skulle jag gärna se små röda bodar inför jul, där man kunde köpa lokala hantverk, bakverk, bröd, kanske glögg och pepparkaka, lussekatter, dörrkransar, ljus… ja, vad som helst som kan förknippas med jul och nyår. Men inget krimskrams. Bara sådant vi kan använda och äta.
Det skrev jag om i ledaren i morgondagens tidning. Ibland ganska svårt att komma på något nytt att skriva om, vecka efter vecka, då jag vill att det ska vara något lokalt.
Ett diskret upplyst fönster till ett av konstgallerierna i stan. Frågar någon mig skulle blinkande belysning i blått, grönt och rött inte vara tillåtet alls 🤣

Kvällsbilder från Lovisa

Med mobiltelefonens nattinställning blir det i skymningen fina effekter till exempel av bilar som är i rörelse 🙂
Gamla posthuset, numera säte bland annat för tandläkarstation och reklambyrån Creative Peak. Här finns även bostäder.

Det har varit lite sol från och till i dag, och överlag inget regn förrän mot kvällen. Plus elva grader också. Finemang!

Vi hade redaktionsmöte för aktiva skribenter i dag. Numera har vi inte många fysiska möten. En viss försiktighet och oro finns fortfarande då det gäller coronan.

Sjuttiosex procent av befolkningen i Finland har fått två vaccin. Ett tredje kan bli aktuellt för 60-plussare och särskilt utsatta personer inom kort. Men det brådskar inte med det tredje för den som är sådär allmänt taget frisk.

Vissa arbetsplanerings- och idémöten sker på distans via Teams, men klart att det är roligt att då och då mötas ansikte mot ansikte. Den ena idén ger den andra. Personlig växelverkan behövs.

Men då vi är över trettio personer som på olika sätt hjälper till att göra Nya Östis (alla är inte skribenter) är det numera nästan omöjligt att komma samman alla på en gång. Förutom då om vi i år kan arrangera jullunch, vilket jag hoppas att vi kan. Då bjuds alla in ❤

Och samma gäller sommarens läsarfest 2022, hoppas verkligen den kan arrangeras. Det har gått två somrar utan läsarfest, så jag har inte upplevt en enda som chefredaktör 😥

Då jag sagt att mina pelargoner på balkongen står sig fina, så kan de inte tävla med dem som finns utanför Bistro Kronan på Alexandersgatan 💪🥰

Strålande fin höstdag

Tillbringade jag mest inomhus dock, på grund av jobbet. Men på väg dit hann jag njuta av sol och blåst och hög klar luft och även lite värmande solstrålar för vi hade +13 grader 🙂

Så här tomt är torget i Lovisa förstås inte alla dagar. Men på söndag är här lugnt.
Klarblå himmel, vackert färgade träd!

Efter avklarad layout i dag bläddrade vi i gamla Nya Östis-tidningar från 2015, året då NÖ föddes. Det var kul att se hur mycket som hänt sedan dess. Vad gänget skrev om då och hur layouten utvecklats, bland annat med indrag i texterna, nya vinjetter, lite tydligare struktur på allt och kanske ibland även lite bättre foton än då 🙂

NÖ:s redaktion har alltid gjort så gott den kan, inom ramarna för de resurser som finns.
Så gjordes 2015 och så görs nu, och alltid strävar vi till att bli lite bättre. Att utvecklas på olika sätt. Men viktigast av allt är att vi är en totalt lokal tidning, en svensk röst för Lovisanejden. Och att vi har en tröskel som är väldigt låg då det gäller material som vi tar emot och publicerar.