mjukisdjur

Tung förlust, men fin gest med mjukisdjur

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det blev ytterligare en tung förlust för Lovisa Tor i innebandyns division ett ikväll… Siffrorna 5–12 talar sitt tydliga språk om att gästande NST var vassare i avslutningarna.

Men det positiva och roliga var att uppskattningsvis minst ett par hundra mjukisdjur slängdes in på planen då Tor gjorde sitt första mål. Leksakerna doneras vidare via Mannerheims barnskyddsförbund till barn på sjukhus eller till andra som behöver tröst.

Heja Tor! Och jag vill trösta något barn!

Själv har jag bara två mjukisdjur hemma. En kär nalle som är över femtio år gammal och en annan som jag fick som gåva av en väninna för några år sedan. Jag hade tänkt köpa ett gosedjur från affären i dag, men jag glömde att göra det! Lyckligtvis hade min väninna Marina med sig många sådana i en kasse och jag fick slänga iväg ett av dem.

Sport är bara sport. Tråkigt med många förluster förstås – det tär på självförtroendet hos laget tror jag. Men nu finns bara en väg, och den bär uppåt i tabellen ❤

En del av alla gosedjur samlas in efter att Tor gjort 1–1.

Just det – nyårslöftet!

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Jag lovade ju att jag inte ska börja röka och det har jag heller inte gjort 🙂
Och så lovade jag visa lite fler bilder från Lovisa. Konstigt nog tycker jag att jag fotograferat ALLT här, men det har jag ju alls inte gjort.
Blir säkert ändå en del bilder i repris, för jag minns inte vad jag haft med på bloggen sedan starten 2009. Det får ni ha överseende med 🙂

Vårt stadsbibliotek/mediatek.
Vårt stadsbibliotek/mediatek.

Bilden av bibban tog jag när klockan nästan var halv fem på eftermiddagen. Så underbart då ljuset återvänder!

Träd i Kapellparken :-)
Träd i Kapellparken 🙂
En rolig figur på räcket utanför stadens tekniska byrå...
En rolig figur på räcket utanför stadens tekniska byrå…

Något barn kanske saknar sitt mjukisdjur? Eller också är det någon av stadens anställda som tappat maskoten efter sig 😀

Hur galet som helst, del 8

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Eller borde man säga ”hur härligt som helst”?
I Kirkonkylän koulu i Lappträsk finns det en stor tavla gjord av mjukisdjur. Jag fick inte alla med på bilden.

En stor tavla av mjukisdjur.
En stor tavla av mjukisdjur.

Jag vet inte alls vilken idé som ligger bakom det här konstverket. Fanns inga barn att fråga då jag var där på ett möte en kväll.

Del sju i min serie med smågalna motiv hittar du här.

Vem är den där tanten med flygekorren på ryggen?

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

Jag har hittat den ultimata ryggsäcken. Kanske inte den mest flashiga och absolut inte den dyraste på marknaden. Måhända den gulligaste och fånigaste.
Jag kan redan framför mig se hur folk viskar, tisslar och tasslar, pekar, frågar och funderar. Vad är det där för en tant som har flygekorre på ryggen?
Så här gick det till. Jag handlade i K-Supermarket. På parkeringen fanns Serlas glada ”gossar”. De sålde stora paket med hushållspappers- och toapappersrullar. För 20 euro fick man bautamånga rullar och en trendigt färgad jättestor väska. På köpet även ett paket näsdukar OCH ett mjukisdjur.
Vad ska jag med mjukisdjuret till, tänkte jag. Men det var bra att jag inte protesterade och att jag snällt tog emot gåvan – för när jag kom hem och öppnade paketet smalt mitt hjärta. Ryggsäcken jag hela livet letat efter satt som gjuten på min rygg!
Så nu ska ni alla hålla utkik efter mig och RyggKurre. När ni ser mig hoppas jag ni vinkar glatt och visar tummen upp!