Vi har slutspurt med Nya Östis nu. På grund av julhelgen gör vi ett dubbelnummer, och det har funnits mycket att koordinera med det.
Tidningen kommer ut torsdagen den 19 december. Så som det nu ser ut har vi 48 sidor och vi hoppas att allt det tekniska funkar så att vi kommer i mål.
Bilden tog jag på Kungsdammens gård första helgen då julhemmen höll öppet.
Jag har inte hunnit skriva så mycket här. Ser ändå fram emot några lediga dagar inför och under jul. Bland annat har jag ett par innebandymatcher på programmet och en timme reiki-behandling.
Annars ska jag inte göra så mycket annat än pyssla och plocka här hemma. I lugn och ro kanske få ordning på det kaos som uppstod under några bråda arbetsveckor i november.
Och så vill jag läsa min vänners bloggar… Har försökt hänga med hos er, men känner att jag inte alltid mäktat med det ❤
Fönstret till Kungsdammens försäljningsbod är som en kalenderlucka 🙂 När bilden togs hade vi inte ännu snö. Nu har vi lite.
I dag hade vi jullunch med Nya Östis. Jag var väldigt trött efter gårdagens långa fullmäktigemöte där tråkiga beslut om byskolor fattades… Energin rinner av en på något sätt, fastän man själv inte kan göra nåt åt besluten. Många kommuner tvingas spara, det blir som en ond spiral.
Att få sitta ner och prata och skratta med trevliga kollegor och äta gott kändes därför guld värt i dag.
Nya Östis-gänget utgör ett härligt team ❤
Det här numret av tidningen går ut som storspridning i Lovisa och Lappträsk den 23 november.
Det känns märkligt att vecka efter vecka producera Nya Östis, men inte veta när den – på grund av poststrejken – når läsaren.
Jag önskar att poststrejken tar slut snart och att dagsutdelningen åter börjar fungera normalt.
Under strejken, som i dag pågått elva dagar, har jag förstått att NÖ är efterlängtad. Men nu är det tyvärr slut på våra krafter då vi inte har en stab med fastanställda – och inte heller en bottenlös brunn av pengar att ösa från. Härefter kan vi bara dela med oss av e-tidningen om strejken pågår länge 😦
Det är inte bara vi som påverkas ekonomiskt av detta. Strejker drabbar alla och på något sätt känns alla som förlorare.
Mycket tacksam är jag ändå för att jag bakom mig har en stab av medarbetare som varje vecka jobbar hårt för att tidningen ska komma ut och ha ett intressant innehåll. En del har jobbat extra mycket för att få allt att funka under strejken. Inga namn nämnda, inga då heller glömda.
Tack också till de läsare och prenumeranter som förstår att vi gjort allt vi kunnat för att de ska få sin tidning.
Jag önskar också att jag snart ska kunna skriva om nåt annat än strejken… dessvärre har det mesta av mina tankar i vardagen kretsat kring den.
Så känns det många gånger, att tiden rusar. Om en dryg vecka är det december månad. Snart går vi mot ljusare tider och en ny vår.
I dag gjorde jag beställningen till Posten för nästa års distribution, det vill säga slog fast utgivningsdagarna. Det var då jag såg att påsken infaller i början av april och tänkte att inte är det lång tid dit heller 😀
Sedan ringde lokalradion och ville ha en intervju. Hur har Nya Östis klarat poststrejken? Finns det något positivt med den? Vad har varit jobbigt, osv.
Yle-repotern hämtar mig.
Jag frågade om det var ok att jag fotograferade Yle-bilen, så att jag en gång kan dokumentera min vardag, och det var ok.
Jag sätter senare ut länken till intervjun här, för det kan hända att den kommer ut först i morgon.
Uppdaterat kl. 20.19 den 20 november. Artikeln finns HÄR, jag ser ut som en sliten disktrasa men är säkert också det 😀
… kan troligen inte förstå vad en sådan handlar om. Att jag slutligen kom iväg den där gången i slutet av juli kan jag tacka en väninna för. Hon har också lidit av samma problem och hon följde med mig första gången och även i dag.
Jag fick genast förtroende för tandläkaren jag gick till då i juli. Men ve och fasa! Hon gick i pension då jag hade besökt henne bara två gånger. Stod således i dag inför samma skräck som i juli. Hur blir jag bemött? Vilka ingrepp väntar? Kommer jag att svimma för första gången i mitt liv?
Fick en liten tub med tandkräm, råkar vara samma som jag använder 🙂
Det var inte roligt att ligga där i stolen långt över en halvtimme. Jag har häftiga kräkreflexer, så direkt som en bit tandsten eller nåt annat åker ner i svalget på den liggande patienten kan ni föreställa er vad som nästan händer. Teamet som vårdade mig insåg att jag inte ska ligga i stolen.
För att göra en lång historia kort så säger jag bara att det gick bra, trots allt. Den unga kvinnliga tandläkaren var bra, sköterskan likaså.
Flera nya ingrepp väntar dock. Men jag vill få allting skött även om det så ska kräva ett år.
Tandläkarskräcken härstammar från min barndom, minnen som är över 45 år gamla har inte bleknat. Också som vuxen har jag blivit otrevligt bemött. Då slutar man kan gå till tandläkaren, och det är ju inte bra…
I dag har ruljansen som hör ihop med postens strejk fortsatt. Nya Östis är kär för väldigt många. Jag och många medarbetare fick massor av telefonsamtal och meddelanden då våra extra gratisexemplar tog slut. Vi har gjort så gott vi kunnat för att lappa där Posten inte gör sitt jobb, samtidigt som vi förstår att de anställda strejkar då deras löner kanske pressas ner 😦
Så här långt har jag kommit med pusslet. Ska fortsätta med det nu ikväll.
En vägg i en parfymfabrik i Italien. För att pigga upp en regnig, grå dag.
Ute har regnet nästan öst ner hela dagen, fem-sex plusgrader föredras av mig ändå framom halka och riktigt kalla temperaturer.
Har inte fotograferat något ute i dag. Mest jobbat vid datorn, dagen innan vår tidning ska ut. I morgon får prenumeranter hämta den från olika platser i staden, nästa vecka har vi nya lösningar.
Jag förstår Postens dilemma om verksamheten beskrivs som olönsam, förorsakad av hård konkurrens? Och förstår att anställda strejkar då arbetsgivare hotar med lönesänkning i en bransch där lönerna redan sedan tidigare är låga 😦
Men Nya Östis fungerar som ett företag och vi måste också överleva… Få annonsörer att tro att det lönar sig att annonsera, och se till att prenumeranterna får en tidning som de uppskattar högt.
Dagens ljuspunkt var luciakandidaternas sångövningar. Bild från den finns på Nya Östis Facebooksida 🙂
Det var nog mycket bra att jag inte på förhand kunde ana vad poststrejken i Finland kommer att innebära för Nya Östis… då hade jag blivit sömnlös.
Ett par dagar har nu gått till att hitta på kreativa lösningar för att få ut tidningen i alla fall.
Det är fint att rätten att strejka finns, men ibland undrar jag om inte vissa strejkande insatser skjuter sig själv i benet. Vi har hittat nya samarbetspartners som gladeligen hjälper oss att få ut tidningen. Inte gratis förstås, men så att tidningen kommer ut inom rimlig tid och inte först till jul eller efter nyår…
Tog en promenad för att få frisk luft efter allt jobb vid datorn och i telefonen. Det här är gamla Societetshusets och bibbans bakgård.
Glädjande är det också att många läsare engagerar sig och vill hjälpa oss bära ut de extra exemplar av tidningar som vi låter trycka. Men distribution är inte en så enkel fråga. Enligt lagen har vi inte rätt att lämna ut prenumerantregister.
Många läsare är nästan desperata. De säger att de MÅSTE få Nya Östis, de saknar inte andra tidningar, men nog sin lokala tidning. Vilket gör oss varma om hjärtat ❤ Och då är man åter beredd att jobba hårt för att läsarna ska få sin tidning.
Undantagsvis kommer den att vara tillgänglig digitalt under strejken. Men alla har ju inte dator, surfplatta och smarttelefon.
Så det är så här min vardag ser ut just nu.
På promenaden gick jag förbi rådhuset. Vackert inte sant?
… och K-Supermarket har jag inte fotograferat från den här vinkeln förr 🙂
Någon skrev här bland kommentarerna på bloggen att jag måste visa en bild på kappan, då jag bär den. Så jag passade på i dag att be vår annonsansvariga Annette ta ett foto då vi delade ut gratis tidningar i bygden.
Två gånger om året har vi så kallad storspridning för Nya Östis. Vi sköter den själva, det känns säkrast, kostnadseffektivt och mest hållbart så. Vi för små buntar av tidningen till bibliotek (här är vi i Pernå kyrkby), till cafeterior, restauranger, bensinstationer, små köpcentrum och till olika allmänna utrymmen.
… jobbet med Nya Östis har rotts i land. Det är dagen då tidningen kommer ut om allt går som det ska och det har det för det mesta gjort. Utdelningen kan halta ibland, men vi har alltid lyckats producera tidningen.
Torsdag är dagen då jag lite kan varva ner efter redaktionsmötet och se fram emot en halv ledig fredag och en hel ledig lördag innan jobbet åter börjar på söndag. Då brukar jag skriva ledaren och nu blir det också innebandyreferat eftersom säsongen kör i gång på lördag!
Tomatfamiiljens skuggspel.
Den här torsdagen har också bjudit på varierande väder. Allt från stilla strilande regn till korta skurar av ösregn. Men också blåst och sol. Jag gillar tomatfamiljens skuggspel mot väggen 🙂
Fikus robusta, även fönsterfikus kallad?
Den här växten fick jag av min dåvarande make 2009 då jag blev nyhetschef på Östra Nyland. Det är en seg och tålig växt och om det är en fönsterfikus så kan jag säga att den trivs vid fönstret 😀 Då jag googlade kom jag fram till att den kanske också kallas fikus robusta.
Det här är en serie som jag har hoppat på hos elisamatilda. Veckans frågor är ju lite extra intressanta för mig som dagligen jobbar med media, och som har gjort det sedan 1987. Människors medievanor har ju verkligen ändrats på de trettiotvå åren.
Tidningarna jag prenumererar på – jo, jag betalar också för tidningen som jag jobbar på 🙂
Vilken typ av media betalar du för?
– I första hand papperstidningar. Tidningen jag jobbar på, Nya Östis, och lokalkonkurrenten finska Loviisan Sanomat. Utöver det ett paket som kallas 5+2 där jag får HBL fem dagar i veckan och regiontidningen Östnyland två gånger i veckan.
Jag läser många nyheter och artiklar även digitalt men betalar inte för dem.
När läste du senast en fysisk dagstidning?
– Som av föregående svar framgår, jag läser dagligen papperstidningar.
Hur mycket av ditt tv-tittande sker enligt tv-tablån, mot för streamande via playtjänster?
– Jag läser sällan tv-tablåer. Jag vet på ett ungefär när mina favoritprogram på tv kommer. Dessutom zappar jag rätt mycket mellan olika kanaler 😀
Några playtjänster streamar jag nästan aldrig.
Vad har varit en stor lokalnyhet den senaste veckan där du bor?
– Tyvärr ett par olyckliga bränder, en restaurang drabbades i ett 1700-talshus och i går eldhärjades ett våningshus.
Vad senast ångrar du att du klickade dig in på?
– Inget jag direkt ångrar, jag väljer vad jag vill läsa. Men ibland låter jag mig luras med i flödet av allehanda nyheter och då många i dag är negativa påverkar de mig och skapar en viss stress.