skugga

Hoppa på tåget, där ordet är Ö

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Dunkahäll, en härlig liten ö med fina klippor. Den ligger inne i Lovisaviken och var i min barndom ofta ett mål för utflykter med mamma, pappa och min syster. Those were the lucky old days ❤ Här var det härligt att bada.

Nu kommer jag nästan aldrig ut hit mer, jag har ju ingen båt. Här åker jag också bara förbi holmen med Svartholmsbåten, alltså med sikte på en annan ö i Lovisaviken.

Ordet ”Ö” är temat hos lokföraren Åke i Hoppa på tåget i dag.

Och så något helt annat, bara en bild av en skugga på golvet. Spetsgardinerna gör så fint mönster.

I natt regnade det äntligen. Vet inte hur många millimeter, har inte kollat mätaren än. Men gissningsvis runt 30 mm? Välkommet. Och lite åska i fjärran.

Ligger ofta och tittar på väderspektakel genom fönstret. Hade lagt mig strax före midnatt. Musiken från evenemanget Saltfest på Skeppsbron, som jag fick ta gratis del av hela dagen, tystnade prick klockan 24 såsom det enligt reglerna ska.
Vaknade av regnet och låg vaken en timme, det öste ner. Tack 🙏

Temperaturen gick ner från 28 i sovrummet till 25 och ute var det +19 i något skede. Väldigt skönt nu efter värmeböljan. Just nu behöver jag inte ha fläktarna att snurra här hemma. Ute verkar det vara behagliga +23. Kan ju alltid hoppas att augusti månad blir en månad med lagom sommarvärme 🙂

Bilder från min vardag

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
En amaryllis blommar ännu fint och har två knoppar kvar. Hade två kollegor på besök i dag, och vi jobbade alla med Nya Östis på varsitt håll. Jag har ju tre datorer, och nu var jobbet inte ensamt hela dagen 🙂
Det här är jag.
Plumsa framåt.
Sibeliusgatan. Det ser kanske hyfsat plogat ut men på trottoarerna var det ganska mycket lössnö som gav extra motion och utmaningar för balansen. 2875 steg.

Dagen har gått fort i arbetets tecken. Sedan putsa snö från bilen för den hade stått orörd två dygn nu då det inte varit svinkallt. Och mera snö kommer hela tiden, men såg på tv att de i norra Sverige hade 95 cm, så vi kanske ligger efter lite där och det ska bli plusgrader nu några dagar.

Men, jag är glad för att jag får jobba hemifrån och i det stora hela vara helt min egen chef.
Några resor vågar jag nu också se fram emot. En kort på fem mil, en medellång till Sverige och en lite längre, eventuellt i början av sommaren, men inte utanför Europa 🙂

Trees on Tuesdays, skön skugga

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Det var den nästsista riktigt varma sommardagen, lördagen den 27 augusti. Vi väntar med min syster på museibussen, under ett träds svalkande skugga, på evenemanget Lovisa Historiska Hus nere vid Skeppsbron.

Det har varit roligt att fotografera träd, jag har allt mer fått ögonen öppna för hur många träd det finns och hur vackra alla är på sitt sätt. Få se hur inspirerande det känns att fotografera träd på vintern 🙂 Snötäckta grenar kanske? Och kala träd som avtecknar sig mot himlen kan också vara vackra.

Trees on Tuesdays, del 32, och vad förändrade mitt liv

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ett minne från maj månad i Kajsaniemiparken i Helsingfors. Nu när löven har gulnat och de flesta har singlat ner till marken kan det vara skönt att påminnas om att det kommer en ny vår 😍

Orsakullan har en bloggutmaning varje månad. För varje dag finns några ord, en kort mening, och vår uppgift är att berätta mer kring dem. För den femte oktober gäller ”Berätta om en händelse som förändrade ditt liv”.

Jag väljer två av de största jag kommer att tänka på i dag.
Den ena var då min pappa valde att ta sitt liv när jag var bara femton år gammal. Hur allt detta påverkat mig har jag svårt att själv beskriva i korta ordalag. Men helt klart är det att det var en traumatisk händelse i en ung persons liv.

Att min man ville skiljas 2014 blev den andra chockartade upplevelsen efter sexton år tillsammans. Med facit på hand tycker jag att jag trots allt klarade den bra. Det krävdes nästan två år att så att säga komma på fötter igen, men efter det har ju mycket hänt. Jag sade upp mig från en fast anställning, blev företagare och medarbetare på Nya Östis där jag senare valdes till redaktionschef, och sedan augusti 2019 är jag chefredaktör.

Men visst hade terapeuten rätt, jag gick hos henne 2014-2015. De här två händelserna har påverkat mitt liv. Känslan av trygghet har försvunnit två gånger då två personer som stått mig mycket nära valde att lämna mig.

En skugga av mig själv? Ja, det visar den här bilden tagen i söndags. Men annars tycker jag inte att jag är bara en skugga av mig själv. Allt som händer oss i livet formar ju oss på ett eller annat sätt.

Jag är den jag är och glad för varje dag jag vaknar, är någorlunda frisk och kan dela mitt liv med de personer som nu står mig nära. Vi ska vårda våra relationer ❤

Paus i skugga under träd

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Värmeböljan håller i sig. Har tappat räkningen då det gäller hur länge den pågått. Är vi inne på fjärde veckan?

Förde tre postcrossing-kort till brevlådan vid K-Supermarket och handlade samtidigt lite där. Fick ingen skjuts i dag men jag har två korgar på min cykel så det mest nödvändiga får jag alltid hem.

Har uppförsbacke hela vägen hem, så det gäller att gå på den skuggiga sidan av Östra Tullgatan. Pausar halvvägs under ett stort träd.

I går hade jag tänkt skåla för Schweiz. Jag önskade att laget efter straffsparkarna skulle ta sig vidare i fotbolls-EM. Laget hade ju klarat hela den 30 minuter långa förlängningen med tio mot elva man.

Men jag tog ut glädjen i förskott. Spanien var bättre på straffarna och skickade hem Schweiz 😥

Nu får vi heja på Danmark!

Ska på 50-års fest i dag så jag missar troligen Danmarks match, men det går ju att se höjdpunkterna i repris efteråt.

Hur galet som helst, del 71

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
”Här sitter jag tills”… ja, tills när? Tills solen går i moln? För det var väldigt varmt den här dagen, måndagen den 19 april, riktigt fint vårväder. Eller sitter hon här i skydd för snön och regnet som fanns i väderleksprognoserna för det här veckoslutet?

Hur galet som helst – ja, sådant är vädret i april 😀

Tack för solen!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Flera dagar efter varandra har vi haft soligt väder. Tack Gubben Gud för det!
Lite småkyligt är det, men det hör årstiden till.
Tacksam bara för att vi inte haft lonkero-grått väder och ihållande regn nu under tiden med corona-restriktioner.

Man får njuta av det lilla. Att det är ljust ute ännu vid 20-tiden och att solen bit för bit hittar sin väg in på min balkong. Om isoleringen pågår länge är ju balkongen hur som helst ändå en oas.
Nya tomatplantor är på gång. Jag hade först tänkt att jag inte tar mig an ett nytt tomatprojekt den här sommaren. Men sedan tänkte jag om.

Väninnan Pia driver upp plantorna,  med perfekt plats på ett stort fönsterbräde med sol flera timmar om dagen.

Tack för det ❤

Lummiga Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Lummiga Ankarparken.

Man kan inte klaga på vädret. Det är soligt och ganska varmt, men blåsten ger också behövlig svalka. I den här parken var det jätteskönt i dag.

Fem timmar av förmiddagen sysslade jag med mejl och textredigering. Sedan tog vikarien över för att par timmar så att jag kom i väg ut på cykeln för att göra en födelsedagsintervju.

Solen tittar fram genom trädkronorna i samma park.

Livet känns bra. Jag har inte kunnat skriva så mycket om mina innersta tankar och jag antar att det har märkts. Jag har inte kunnat vara så öppen som jag velat på bloggen och det förvånar mig inte om mina närmaste vänner inom kort säger till mig att jag ”inte varit mig själv”.

Men ibland är det så här. Vissa saker får man ha tålamod med.
Och nu ska jag pussla flitigt resten av kvällen så att det blir klart till midsommar!

Glad mors dag!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Mors dag firas i Finland den andra söndagen i maj och i Sverige den sista söndagen i månaden.

Bjuder på mer blomsterprakt från mässan i Tammerfors som jag besökte den 19 april. Och än är bilderna därifrån inte slut 🙂

En blomsterbindning från tävlingen på mässan.
En blomsterbindning från tävlingen på mässan.

Själv har jag bjudit min mor på mat på Skeppsbron i dag. Var där tillsammans med min syster, hennes son och sambo.
Solen gassar från en nästan molnfri himmel. Många skämtar redan och stånkar i värmen… aj aj så varmt det är, man måste sätta sig i skuggan.

Jag tycker inte att det är detsamma som att gnälla.
Vi är nöjda att värmen äntligen kom och solen får fortsätta skämma bort oss. Men vi är också försiktiga. Det är inte alls fel att sätta sig i skuggan, för just nu är solen otroligt stark.

Snart hockey-VM Finland-Tyskland i grundserien.