Insåg i dag då morgonposten kom att det är SOMMAR!
I morgon kommer min redaktions, Östra Nylands, sommartidning ut.
Det ska firas i dag med kaffe, saft och tilltugg tillsammans med konkurrenten i samma hus, den finska tidningen.
Och i morgon börjar min S.E.M.E.S.T.E.R! 😀
Ska städa lite i köket. På fönsterbrädet brukar samlas ditt och datt men snart ska där inte stå annat än tre krukor med narcisser, en liten palm och kanske ett blockljus.
I dag hade vi lite sol, men sedan mulnade det till igen. I morgon kanske det kommer snöblandat regn, men på söndag och nästa vecka lovas ganska bra vårväder. Vi går mot en ny sommar, hurraaaa!
Vi har haft samarbetsförhandlingar på jobbet. Som viceförtroendevald har jag åkt till Helsingfors två gånger på åtta dagar. Även om ingen permitteras från vår redaktion tärde förhandlingarna på mina kraftresurser.
I dag jordfästes min morbrors livskamrat. Han dog i januari, hon gick nyligen bort.
Jag har varit tankspridd och trött och ganska okoncentrerad de tre senaste dagarna.
Att vara journalist är inte bara att skriva per automatik. Jobbet är kreativt och kräver energi. I bästa fall GER jobbet energi åt mig. I torsdags hade jag faktiskt en födelsedagsintervju med en rolig gubbe.
Mest har energin ändå de senaste dagarna gått till tråkiga saker. Men så är det bara ibland.
Därför blev jag så glad då jag kom hem i dag. Jag hade faktiskt tänkt så här: om det ändå fanns ett fång blommor som väntade på mig.
Och det fanns det.
Men ingen lapp som förkunnade av vem jag fått dem. Maken är dock på de misstänktas lista 🙂
Och jag känner tacksamhet. För jag har inte varit den som sprudlat av glädje de två senaste dagarna, fastän jag i allmänhet är en glad person.
Älska mig mest då jag förtjänar det minst.
(ps. i morgon vill jag göra höstfint på balkongen, fastän det ännu är full sommar med 22 plusgrader)
Jag har säkert berättat det förr. Att jag skrivit dagbok, för hand, sedan 1976. Och att jag så gammal som jag är gillar klistermärken. De piggar ju upp sidorna 🙂
Varje sommar, och speciellt på semestern, tänker jag att NU ska jag skriva flitigare än vanligt. Varje dag. Det lovar jag mig själv också i år. Få se hur det går.
Annars har jag inte den här sommaren gjort någon lista på vad jag bör och vill göra. Jag tror jag får det viktigaste gjort ändå. Finns det nåt viktigare än att bara vara, och njuta?
Lite skrämmande är det hur tiden flyger i väg. Halva maj månad har gått! Jag försöker leva i nuet och njuta av varje sekund, också på jobbet fastän gårdagen innebar bara inomhusjobb med förberedelser av vår sommarbilaga.
Från jobbet cyklade jag i går direkt till släktens sommarställe. Där njöt jag i kvällssolen av en cider tillsammans med svärmor.
Utsikten från bordet i trädgården var åt ena hållet den ni ser på bilden.
Att jag skriver färre inlägg i maj beror helt enkelt på att jag inte tillbringar lika mycket tid vid datorn, åtminstone inte hemma.
I dag har jag kvällstur, ska på Lovisa fullmäktigemöte.
Tretton arbetsdagar kvar, sedan äntligen sommarsemester!
Borde ta fler bilder från samma plats året om. Då skulle man se skillnaderna som årstiderna skapar.
Lovisaviken låg blank och fin i kväll runt halvåttatiden. Har ingen aning om vattentemperaturen men gissar att den ligger runt +8 – +10. Någon s0m vet? Det är ju inte mer än tolv dar sedan isen gick.
När vi cyklade hem via badstranden var där faktiskt ungdomar i vattnet.
När vi kom hem från Saltbodan och Kretsgången möttes vi av en stark men ljuvlig doft. Jag har förstås under flera dagars tid sett hur porslinsblommans klasar blir fler och fler, men i dag var det första gången jag kände den fantastiska doften.
Med risk för att låta tjatig säger jag ”våren kom senare i år”. Porslinsblomman brukar blomma första gången i medlet av eller i slutet av april, men i år slog blommorna ut först i dag.
Efter några veckor går växten in i en vila och den andra blomningen brukar komma i gång i medlet eller i slutet av juli månad.
Så här fina var påskliljorna ännu på mammas gård i dag. Jag fick ta med mig några hem. Några andra fång förde mor och min syster till släktgravarna.
Att liljorna ännu står sig så här fina visar väl att våren är aningen sen. I dag kan man säga att vi i södra Finland har haft vår första sommardag. Björkarna slår så småningom ut.
Glömde fotografera den gula, blommande stora ampelväxten jag köpte åt mor i dag. Mors dag är det förvisso först i morgon, då ska jag bjuda mor på mat. Men blomman fick hon av praktiska skäl redan i dag.
… satt jag på jobbet och bläddrade i boken ”Puutarhassa kotini” som getts ut av Mia Grönstrand och Katja Juurikko.
Mia bor i Kuggom i Lovisa, hon är journalist och har jobbat bland annat på Loviisan Sanomat och på tidningen Uusimaa.
Att få bläddra i böcker och njuta av vackra bilder och inspirerande texter är en del av mitt jobb. Kanske inte så flashigt som det låter, eftersom jag förväntas göra mycket annat också – men boken gav mig hopp om att det blir en sommar också i år.
Lördagen den sjätte april. En och en halv vecka efter långfredagen då huset och taket såg ut så här.
Solen värmer så skönt.
Inge-May, Ingegerd och Carita. Kameran är kanske inte så nådig alla gånger. Den fångar bara en bråkdel av en sekund.
Således visar den inte hur vackra vi är i verkligheten, hur nöjda vi är med tillvaron och hur tacksamma vi är för nuet.
Kvällen fortsätter med promenad och middag. Bilder från den sitsen KANSKE visas senare 😉
Missförstå inte rubriken, det är inte jag som ska gifta mig för tredje gången. ”Marry me” framförd av finlandssvenska Krista Siegfrids blev Finlands bidrag till Eurovision Contest. Toppen! Fastän den kritiserats för att vara kvinnoförnedrande. Om man har lite humor och förstår ironi klarar man nog av det här. I den här videon, som jag fotat på datorn, tejpar Krista igen truten på en man, så inte är hon helt undfallande 🙂
Men segern kommer säkert åter en gång att reta upp någon som inte gillar finlandssvenskar. Det var tredje året årad som ett finlandssvenskt bidrag utsågs att representera vårt land i Eurovisionen.
Annars började dagen med chokladmjölk till frukost. Jag dricker nästan aldrig mjölk nu för tiden, men om jag gör det så ska den vara riktigt kall och smaksatt med O’boy.
I fredags förlorade Lovisa Tor snöpligt nog med 2-5 mot Erä i innebandyligan. Det var en konstig match. Laget kan bättre, men lyckades inte utnyttja sina målchanser. I kväll gäller det att visa bättre takter mot tabelltvåan Classic. Vi har aldrig besegrat det laget, så nu skulle det vara dags!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 